Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

S-splittring – efter migrationsoffensiv

Uppdatera dig på de senaste nyheterna.
Enligt Demoskop/Expressen har uppskattningsvis 140 000 väljare gått från S till SD sedan valet. Foto: ALEX LJUNGDAHL
I senaste väljarbarometern från Demoskop/Expressen gick det inte ens att säkert säga vilka som var störst av S och SD.Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN

Socialdemokraternas väljartapp till Sverigedemokraterna både skakar och splittrar partiet – som enligt en uppskattning från Demoskop tappat runt 140 000 väljare till SD sedan riksdagsvalet.

I ett försök att hejda utvecklingen uppges partiet nu göra en offensiv i migrationsfrågan – med blandat resultat. 

– Alla försök att ”hellre prata om något annat” faller platt till marken. Kommunalråd och andra i S vill byta politik. Men ingen vill förlora statsministerposten, säger Widar Andersson, chefredaktör på den socialdemokratiska tidningen Folkbladet och tidigare S-riksdagsledamot.

2017 tog Sverige emot dubbelt så många asylsökanden som Sverige borde ha tagit emot. Det sade statsminister Stefan Löfven när han och dåvarande migrationsminister Heléne Fritzon (S) presenterade det uppmärksammade och internt kritiserade program de kallade ”En trygg migrationspolitik för en ny tid” på en presskonferens våren 2018, bara ett par månader innan riksdagsvalet.

– Det är en återgång till en traditionell socialdemokratisk flyktingpolitik, sade Stefan Löfven. 

Nu, snart ett och ett halvt år senare, är Socialdemokraterna i en öppen konflikt med Miljöpartiet som tycker att Stefan Löfven pratar om Socialdemokraternas migrationspolitik som om det vore regeringens – vilket det inte är. 

– I den tid vi lever i är det inte läge att vara egoistiska och bara tänka på sig själva, sade tidigare kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP) till Expressen. 

Parallellt med detta blöder Socialdemokraterna väljare till Sverigedemokraterna. Enligt Demoskops/Expressens opinionsmätningar uppskattas det nu vara runt 140 000 socialdemokratiska väljare som gått över till Sverigedemokraterna sedan valet. I Expressens/Demoskops senaste väljarbarometer gick det inte ens att säga vilket parti som var störst av Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

– Vi ser att det är stora blödningar i Socialdemokraternas kärngrupper: äldre väljare, låginkomsttagare och också LO-kollektivet. Så strategiskt är detta något som naturligtvis är väldigt bekymrande för Socialdemokraterna, säger Demoskops opinionschef Peter Santesson.

”Allt handlar om SD”

Och det är just den aspekten, väljarflykten till SD, som pekas ut som en tydlig anledning till att Socialdemokraterna på senare tid försökt sätta partiets stramare fokus i migrationsfrågan på agendan.

– Allt handlar om SD skulle jag säga. Först tog alla avstånd från SD och slog nazism, rasism och brunfärg i huvudet på varandra när något parti uttryckte kritiska synpunkter om invandring. Nu ska S och flera andra försöka återta förlorad terräng genom att då och då låta som SD – utan att göra så väldigt mycket i praktiken, säger Folkbladets chefredaktör Widar Andersson. 

Widar Andersson, tidigare S-politiker och chefredaktör på socialdemokratiska Folkbladet. Foto: SVEN LINDWALL

Göran Greider, chefredaktör för socialdemokratiska Dala-Demokraten, delar Widar Anderssons bild och beklagar att Socialdemokraterna och vänstern – han själv inräknad – tidigare inte orkat diskutera dessa frågor. 

– Jag tror att det varit en rädsla för att bli förknippade med SD. Det är bara så enkelt. Under årtionden har det byggts upp ett väldigt fasthållande vid mänskliga rättigheter som det avgörande i all politik, medan alla de här nationalstatliga besluten samlats som nummer två, säger han. 

S migrationspolitiska omställningar

24 november 2015: Stefan Löfven (S) och Åsa Romson (MP) meddelade att regeringen ändrar den svenska utlänningslagen under en treårsperiod och anpassas till mininivåerna enligt internationella konventioner och EU-rätten. Vidare skulle alla asylsökande, utom kvotflyktingar bara beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. 

4 maj 2018: Stefan Löfven (S) och dåvarande migrationsminister Heléne Fritzon (S) meddelade att S nu vill ha en ännu stramare migrationspolitik. Bland annat att den nya asyllagen ska ligga fast tills gemensamma regler i EU är på plats. Dessutom ska antalet asylsökande bli färre och den som får avslag ska inte få försörjningsstöd eller få gå i skola.

En annan anledning till varför Socialdemokraterna gått in i en offensiv vad gäller migrationsfrågan handlar, enligt Greider, om en oro för hur den redan ansträngda situationen ute i kommunerna kommer att påverkas av den lågkonjunktur som vi med säkra steg går mot.

– Då får vi en etnisk karaktär på krisen, eftersom de flesta av de som går arbetslösa har utländsk bakgrund. Och det är en helt annan situation än vad det var på 90-talet. Då hade vi höga arbetslöshetssiffror, men då var det mer fördelat över alla etniciteter. Nu blir det inte så och frågan är vad som händer då? Det är det ingen som vet, säger han.

Alla ville nå mittenväljarna

Payam Moula, chefredaktör för den socialdemokratiska idéskriften Tiden, har en delvis annan bild än Greider och Andersson vad gäller SD. Även om väljarflykten till SD kan ha spelat in menar han att Socialdemokraternas offensiv inom migrationspolitiken snarare handlar om svåra ideologiska vägval efter att ”verkligheten kommit ikapp”.

– Man börjar se effekterna ute i kommunerna, som bär ansvaret för både bostäder, välfärden och kostnaden för de människor som inte kommer in på arbetsmarknaden. Och de ser ju så klart att en stor invandring påverkar delar av samhället. Detta ser de alldeles oavsett hur det går för Sverigedemokraterna. 

Payam Moula, chefredaktör för den socialdemokratiska idéskriften Tiden.

Som Stefan Löfven säger är detta en återgång till en traditionell, socialdemokratisk flyktingpolitik. Vad var det som fick er att lämna den linjen tidigare? 

– Min bild är att det skedde någon slags förskjutning i hela samhället som gjorde att man började få en annan syn och började prata om de här frågorna på ett annat sätt. Från att internationell solidaritet skulle vara internationell i bemärkelsen insatser i hemländerna började alla partier gå i en mer liberal riktning.

– Jag tror att det dels berodde på värdeförflyttningar i samhället, men också att alla partier ville vinna de så kallade mittenväljarna, som inte sällan är en urban medelklass i storstäder och som har en lite avvikande uppfattning om de här frågorna än andra väljare. Man började ta kampen om dem, vilket tog sig uttryck på väldigt många sätt. Nu tror jag att det är en återgång till en mer traditionell linje.

S uppdelat i två läger i migrationsfrågan 

Men den mer traditionella linjen är ännu långt från självklar inom hela partiet. I en bild som målas upp står större delen av de förtroendevalda och fackföreningsrörelsen, med Stefan Löfven i spetsen, på den sida som förespråkar den mer restriktiva migrationspolitiken – bland annat som lösning för att stoppa väljarflödet till SD. På den andra står opinionsbildare och debattörer, däribland S-föreningar som Reformisterna och Aftonbladets ledarsida.

Göran Greider, chefredaktör på socialdemokratiska Dala-Demokraten. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

– Jag upplever egentligen inte att de olika sidorna har olika värderingar, utan det handlar snarare om den praktiska frågan: vad är det man ser äger rum i samhället? Och det där tror jag blivit ett storstadsfenomen. För situationen och vad man ser är helt olika om jämför exempelvis Älvdalen eller Norberg med Södermalm. Och det är vad det här handlar om, säger Göran Greider. 

Profilerna om S och migrationen

Widar Andersson om den tuffaste utmaningen för S i migrationsfrågan: 

– Det parlamentariska läget. Å ena sidan vill man på allvar prova om januariavtalets partier kan bygga en tillräckligt stor maktbas för ett fortsatt S-regeringsinnehav efter nästa val. Å andra sidan innebär januariregeringens liberala profil – inte minst i invandringsfrågan där Sverige fortfarande har ett alldeles för högt mottagande – ökande risker för att SD kan ta allt större delar av S stora väljargrupper äldre och LO-folk.

Payam Moula om hur S har skött sig migrationsfrågan: 

– Jag tycker att vi var naiva innan 2015. Det tycker jag präglade alla partier, inte minst regeringen Reinfeldt som var ansvariga. Vi lade ju om vår politik 2015 men jag tycker att vi kunde ha lagt om den tidigare. Givet läget tycker jag att S hanterade den bra. Nu gäller det att hålla fast vid den här linjen och inte börja vackla, och där är det problematiskt att vi samarbetar med tre partier som har en liberal ingång i de här frågorna. Sedan är min stora sorg i de här frågorna arbetskraftinvandringen. Den är ett haveri, ett stort systemfel som är allvarligt för Sverige. Här måste partiet och LO ta kampen mot högerpartierna och säga att det här haveriet måste få ett slut. 

Göran Greider om Socialdemokraternas och Miljöpartiets chanser att enas i migrationsfrågan: 

– Socialdemokraterna har inte råd att vika sig till MP på fler områden i denna fråga, som med gymnasielagen. Men jag tror ändå att de kommer hänga ihop. Jag tror dessutom att MP kommer att förändras en del över tiden. Även de inser ju att det är svårt att hantera detta i kommunerna där budgeten spricker hela tiden, och MP finns ju också ute i kommunerna. 

Jenny Madestam om vad vi kan förvänta oss av kvällens partiledardebatt i SVT.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.