Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

S-politikernas nödrop till Löfven: Regeringen sviker kommunerna

Expressens Tomas Nordenskiöld berättar om undersökningen.
Stefan Löfven. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Jimmy Jansson i Eskilstuna tycker inte att S-politikernas kritik mot den egna regeringen är förvånande, och menar att delar av politiken i januariöverenskommelsen är helt verklighetsfrämmande. Foto: MELI PETERSSON ELLAFI

Läget ute i landets kommuner blir allt mer ansträngt och nu får regeringen Löfven underkänt i de egna leden. 

Expressen har låtit göra en unik undersökning där 678 förtroendevalda socialdemokrater runt om i landet deltagit, och i svaren framträder en dyster bild där många nu vädjar om hjälp från staten.

– Befolkningen blir äldre och behoven i välfärden ökar kraftigt. Till detta tillkommer väldigt mycket människor som inte jobbar och bidrar utan ska försörjas av kommunen. Och nu går vi dessutom mot en lågkonjunktur. Det går inte ihop, säger Jimmy Jansson, S-kommunalråd i Eskilstuna. 

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson har ända sedan de tog makten 2014 pratat om hur de prioriterar välfärden framför skattesänkningar. Socialdemokraterna största löfte inför valet i fjol var också 5 miljarder i ökade statsbidrag till kommunerna varje år – totalt 20 miljarder under mandatperioden. 

Men ute i landets kommuner är det få som tycks fira trots att vallöftet nu infrias, och där vittnas det istället om hur hålen i budgetarna är långt mycket större än tillskottet som nu väntar – och hur kostnaderna samtidigt skenar. 

I Expressens stora höstenkät, där 678 S-politiker runt om i landet – mestadels ute i kommunerna – deltagit, får regeringen underkänt av partiets egna förtroendevalda. 

På frågan om regeringen gjort tillräckligt svarar 419 nej, vilket motsvarar 73 procent av de som deltagit i undersökningen. 

Det är också många som själva valt att i skriftliga kommentarer precisera vad mer som krävs för att hjälpa utsatta kommuner. 

”Ge generella statsbidrag till kommunerna i höstbudgeten. 5 miljarder per år räcker inte”, skriver Solveig Sundblad (S), kommunstyrelseledamot i Enköping.

”Ta större ansvar för migrationen”

I svar efter svar ropas det efter mer pengar och ökad omfördelning mellan rika  storstadskommuner och fattiga glesbygdskommuner.

Ytterligare något flera väljer att lyfta fram svårigheten att klara kostnaderna för migrationen.

”Ta ett större ansvar för migrationen. Små kommuner som tar ett stort ansvar måste få mer hjälp”, skriver en S-politiker.

”Skjuta till medel till de kommuner som tog ett stort ansvar 2015-2017”, skriver en annan. 

En av dem som deltagit i enkäten och svarat nej på frågan om regeringen gjort tillräckligt för landets kommuner är den profilerade S-politikern Jimmy Jansson i Eskilstuna.

– Vi har 29 procents arbetslöshet bland utrikesfödda i kommunen i dag. Och nu ser vi hur konjunkturen försämras snabbt och det är riktigt segt att komma in i arbete för de här grupperna. Det är tydligt att det man har i utbildning inte räcker. Vissa kan varken läsa, skriva eller räkna. Det här är människor som behöver försörjas, säger han. 

Samtidgt behöver alla kommuninvånare välfärd, och 70 nya förskoleavdelningar ska nu byggas i kommunen. 

”Regeringens satsning räcker inte”

Många av de nyanlända familjerna har också en typ av problem som ökat behoven av tvåmngsomhändertaganden av unga och särskillda boenden. En ”extremt dyr åtgärd” enligt Jimmy Jansson. Och regeringens välfärdsmiljarder räcker inte långt, konstaterar han.

– Av de 5 miljarder som regeringen tillför kommunerna kommer Eskilstuna i bästa fall få 50 miljoner. Och just nu har vi ett underskott på våran socialnämnd, som hanterar placeringar av barn och ungdomar, på 75 miljoner kronor och stigande kostnader för försörjningsstödet med ungefär 25 miljoner kronor. Bara dessa två poster innebär en minuspost på 100 miljoner kronor, säger Jimmy Jansson. 

Ytterligare en kommunstyrelseordförande som lyfte fram kostnader för migrationen är Ronny Löfquist i Hylte, en kommun som tog emot många nyanlända 2015-2016. 

– Vi hade ett stökigt 2018 med stora underskott när regeringens tillfälliga bidrag började fasas ut, säger Ronny Löfquist, som också sitter i Socialdemokraternas partistyrelse.

– Jag anser att den nedtrappningen av stödet skulle skett betydligt längre fram i tiden. Hylte och andra kommuner som tog tog emot många flyktingar har kostnaderna längre tid än de fyra-fem år som regeringens pengar sträcker sig, säger han.

”Vi hade ett stökigt 2018 med stora underskott när regeringens tillfälliga bidrag började fasas ut”, säger Ronny Löfquist, kommunstyrelseordförande i Hylte.

En kommun som blivit en symbol för den utsatta situationen i spåren av flyktingkrisen är värmländska Filipstad – och där har den politiska ledningen till följd av skenande socialbidragskostnader beskrivit kommunen som konkursmässig. 

I ett program från Uppdrag Granskning i SVT, som sändes på onsdagen, framkommer att arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda i kommunen är 80 procent.  Situationen beskrivs som utom kontroll och ”på väg mot en katastrof”. 

Även i Expressens enkät underkänner Filipstads socialdemokratiska företrädare regeringens insatser och kräver mer pengar från staten.

Göran Persson kritisk

För Stefan Löfven och Socialdemokraterna är kritiken från de egna leden känslig. Januariöverenskommelsen mellan S, C, L och MP innebär att man bundit upp sig att genomföra många andra kostsamma reformer som knappast efterfrågas av S-kommunalråden ute i landet.

Och det är heller inte bara kommunalråd som kräver mer pengar. En som också varnat för kommunernas utsatt läge är den tidigare statsministern Göran Persson, och frågan sätter nu allt större press på S-ledningen. 

Jimmy Jansson i Eskilstuna tycker inte att S-politikernas kritik mot den egna regeringen är förvånande, och menar att delar av politiken i januariöverenskommelsen är helt verklighetsfrämmande. 

– Det är ett enormt glapp mellan verkligheten och det resonemang som januariavtalets alla partier för. Sedan upplever jag att det är en större naivitet bland liberaler och centerpartister som prioriterat sådant som att avskaffa värnskatten i det här läget, säger Jimmy Jansson.

– Vi är många kommunala företrädare som blir provocerade när vi får höra från den nationella nivån att Sverige står starkt rustat. Det är ju jättebra att statens finanser är välskötta. Men det är också ett faktum att en väldigt stor del av välfärdssektorn ligger i kommunerna och då måste vi i kommunerna också få märka av hur starkt Sverige är. Och det är bråttom. Gör man inget kommer det komma konsekvenser som blir svåra att reparera. Med fler unga som hamnar snett och som till slut skjuter på varandra. 

I kommentar till Expressen skriver civilminister Ardalan Shekarabi (S) följande: 

”Jag håller med våra S-företrädare ute i landet om att riksdag och regering har ett stort ansvar för att stärka välfärden i hela landet med mer resurser och bättre förutsättningar för landets kommuner. Det är alltid utgångspunkten för en socialdemokrat och en våra främsta prioriteringar. Vi ser ytterligare behov och kommer fortsätta prioritera skolan, vården och omsorgen och bygga ett starkare samhälle.”

 

LÄS MER: ”För många med problem har hamnat på samma plats” 

LÄS MER: Nödropet från krisande Bengtsfors: Betala nu! 

LÄS MER: Slumområdet mitt i Sverige 

Expressens höstenkät

Totalt har 678 svarat på Expressens enkät, som skickades ut till förtroendevalda S-politiker. 

De är ledamöter i riksdagen, regionerna, kommunstyrelser, kommunfullmäktige, kommunala nämnder och i domstolar. 

Frågan i enkäten löd: Var fjärde svensk kommun går med förlust. Samtidigt varnar tidigare statsministern Göran Persson för att en lågkonjunktur kommer att drabba kommunerna hårt. Har regeringen gjort tillräckligt för landets kommuner?

153 svarar ja, motsvarande 26,7 procent.

419 svarar svarar nej, vilket motsvarar 73,2 procent.

Av de 678 som deltog i enkäten var det 572 personer som svarade på frågan om kommunernas ekonomi.