Senast år 2045 ska de nya stambanorna för höghastighetstågen vara klara, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth, S, till SVT. Foto: ERIK SIMANDER/TT
Senast år 2045 ska de nya stambanorna för höghastighetstågen vara klara, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth, S, till SVT.  Foto: ERIK SIMANDER/TT

S och MP överens om höghastighetstågen

Publicerad

Nu är S och MP överens om hur man vill gå vidare med höghastighetstågen. 

Regeringspartierna vill att de nya stambanorna och tågen är på plats senast år 2045 och att projektet inte kostar mer än 205 miljarder kronor.   

Regeringen bjuder nu in allianspartierna och V till samtal – och Centerpartiet har redan tackat ja. 

– Det är fantastiskt. Det här är århundradets investering, säger MP-språkröret Gustav Fridolin. 

Enligt SVT Nyheter, som först rapporterade om regeringens överenskommelse om höghastighetstågen, har S och MP suttit i intensiva förhandlingar om saken under de senaste veckorna.

Och nu är regeringspartierna överens om att de nya stambanorna ska vara klara senast år 2045. Man har även satt ett tak för hur mycket projektet som mest får kosta: 205 miljarder kronor, uppger infrastrukturminister Tomas Eneroth, S, för Expressen. 

Kostnaden är ännu oklar

Hur projektet ska finansieras är dock ännu oklart. Enligt Tomas Enertoh är det mycket viktigt att projektet genomförs på ett sätt som det statsfinansiella ramverket medger. 

– Om vi väljer lån, gröna obligationer eller anslagsfinansiering så måste utgångspunkten vara att det ska rymmas inom det statsfinansiella ramverket. Det är en viktig utgångspunkt inför de samtal vi nu ska föra med oppositionen, säger infrastrukturministern.  

Tomas Eneroth påpekar att den långa byggtiden innebär att det måste finnas en blocköverskridande överenskommelse som håller i olika parlamentariska lägen och i både hög- och lågkonjunktur.   

– Min utgångspunkt har varit att hitta en modell som har förutsättningar att kunna få stöd brett över blockgränserna. För man kan inte investera i ett höghastighetstågsystem med bara några få rösters marginal i riksdagen utan det måste vara en bred överenskommelse. Därför är jag också angelägen om att till exempel Moderaterna ska kunna delta i förhandlingarna och vara med på en överenskommelse, säger infrastrukturministern.  

Fridolin: "Århundradets investering"

Gustav Fridolin, språkrör och utbildningsminister, MP, är mycket glad för att regeringen nu har nått en överenskommelse. 

– Det är fantastiskt. Det här är århundradets investering. Det är viktigt för att binda ihop Sveriges största städer, det är viktigt för tågtrafiken i hela landet och för pendlare, eftersom investeringen innebär att man kommer kunna lita mycket mer också på pendlingstrafiken. Och så är det oerhört viktigt för klimatet, säger Fridolin till Expressen. 

C tackar ja till samtal

Regeringen bjuder nu in allianspartierna och Vänsterpartiet till samtal – och Centerpartiet tackade snabbt ja. 

– Det är bra att regeringen nu till slut har enats och att den inbjudan om samtal man pratat om så länge äntligen kommer. Vi antar att det inte är någon halvmesyr man kommit överens om, utan det regeringen vill prata om är att bygga riktiga snabbtåg, som går i 320 kilometer i timmen, säger Anders Åkesson, trafikpolitisk talesperson i Centerpartiet, i en kommentar.

Vid lunchtid på tisdagen skickade allianspartierna ut en gemensam kommentar. Där framgår det att partierna är positiva till att regeringen nu bjuder in till samtal och att man vill ta del av regeringens förslag till finansiering och analys.  

”Det finns goda skäl att eftersträva en bred politisk enighet vid omfattande infrastrukturprojekt av den typ det nu handlar om. Av samma skäl är det helt avgörande att beslutsunderlagen för stora, långsiktiga projekt – såsom nya stambanor – är gedigna och tar hänsyn till olika aspekter”, skriver partiernas gruppledare.  

Inga klara besked om hastigheterna 

Vilka hastigheter det kan bli tal om är ännu inte bestämt. Gustav Fridolin säger regeringen vill se "riktiga höghastighetståg". 

När du säger ”riktiga” menar du tåg som kör snabbare än 250 kilometer i timmen? 

– Här har vi ingen sådan begränsning. Men i dag ser vi att det är den typen av tåg som byggs runtom i Europa, säger Gustav Fridolin, som även påpekar att det blir upp till den framtida projektorganisationen att se på hur fort tågen kommer kunna köra på olika sträckor.  

Tomas Eneroth om hastigheterna: 

– Jag tror man har fel utgångspunkt om man börjar med att stipulera en exakt hastighet, utan det viktiga är att man också vet ramen, förutsättningarna och tidsplanen. Men ambitionen är naturligtvis att det ska vara höghastighetståg. 

Hastigheterna är ändå viktiga. Det finns en kritik mot att bygga nya stambanor där tågen bara kan gå i 250 kilometer i timmen på vissa sträckor, eftersom tidsvinsterna då blir små. 

– Det är naturligtvis viktigt att man når en tidsvinst som gör att man på allvar får väsentligt snabbare förbindelser än i dag mellan våra storstäder. Det är också en ambition att tåget därmed ska konkurrera så att man inte behöver flyga mellan Stockholm och Malmö, utan i stället ska kunna ta höghastighetståg, säger infrastrukturminister Eneroth.  

MP vill se nya tågen så snart som möjligt

När Expressen frågar Gustav Fridolin om MP helst hade sett att höghastighetstågen var på plats redan 2035, som den så kallade "Sverigeförhandlingen" föreslagit, svarar han:

– Det är Sverigeförhandlingens beräkning. Vi sitter inte själva med all teknisk- och planeringsexpertis. Men vi kommer driva på för att tågen är på plats så snart som möjligt. Och då säger vi senast 2040 - 2045. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag