Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

S-kommunalrådets varning: ”Okontrollerad invandring”

Expressens Karolina Skoglund intervjuar Boel Godner (S), kommunalråd i Södertälje.
Expressen träffar Boel Godner (S), kommunalråd i Södertälje, i Södertälje stadshus.
Boel Godner menar att flera partier, hennes eget inräknat, har gått vilse i det nya politiska landskapet där symbolpolitik och pajkastning allt för länge spelat huvudrollen.Foto: Sören Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN

SÖDERTÄLJE. För att bryta den segregation som bland annat finns i Södertälje måste regeringen gå längre än vad man redan gjort. Det kräver kommunalrådet Boel Godner (S), som menar att den annars riskerar att cementeras. 

– Vi har tagit emot 6 procent av Sveriges flyktingar vissa år och emot 25 procent av alla flyktingar som kommit till Stockholms län. Det är helt absurt, säger hon i en intervju med Expressen. 

Boel Godner, 53, var lättvärvad när Socialdemokraternas ungdomsförbund, SSU, en dag dök upp på hennes gymnasieskola i Kalmar för att värva medlemmar. Uppvuxen i ett hem där både mamma och pappa var aktiva socialdemokrater och med en morfar som var aktiv kommunist fanns det politiska engagemanget i blodet. 

I dag är hon kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, vilket hon varit sedan 2011. 

– Det var ett stort, svart moln över Södertälje då. Det sköts och brändes och utanför krogarna hade vakterna skottsäkra västar. Ovanpå det var ekonomin åt helskotta. Vi hade högst låneskulder, högst kostnad för försörjningsstöd och högst arbetslöshet i hela Sverige. Och så hade vi näst sämst skolresultat. Allting var verkligen förfärligt. Så jag var lite rädd inför uppdraget kan man ju säga. Men jag tackade ja, även om jag insåg att uppgiften var att börja om från början. 

Boel Godner.

Ålder: 53.

Bor: Södertälje.

Gör: Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.

I stället för ”projekt på projekt som bara kostade massa pengar och inte gav några resultat”, som hon beskriver det, styrde hon om kommunen helt och bestämde sig för att bara ha tre prioriteringar: skolan, skolan och skolan. 

Boel Godner (S), kommunalråd i Södertälje.

Men det var inte ett enkelt beslut. 

– Södertälje hade byggt lite av sin identitet på de här bolagen och att man gjorde så mycket saker för att få ner arbetslösheten och få människor i arbete. Men det var inget som hade lyckats på något sätt. 

Utöver satsningarna på skolan enades partierna i kommunen om att de inte skulle ha ”någon pajkastning om flyktingmottagandet”. 

– För vi hade inte varit ansvariga för det. 

”En helt okontrollerad invandring”

Vad Boel Godner syftar till är att alla flyktingar som kommit till Södertälje, både på den tiden och i dag, flyttat dit på eget bevåg. Enligt lagen om eget boende, eller EBO-lagen som den kallas, har asylsökande rätt att ordna eget boende i stället för att bo på de statliga flyktingförläggningarna. På så sätt är det helt omöjligt för kommunen att styra över eller planera för flyktingmottagandet. Inte minst då nyanlända flyktingar inte sällan väljer att bosätta sig på platser där det redan finns flyktingar från samma land. 

– Det är en helt okontrollerad invandring. Man visar bara upp en adress och så drar man i väg. Vi har tagit emot 6 procent av Sveriges flyktingar vissa år och emot 25 procent av alla flyktingar som kommit till Stockholms län. Det är helt absurt. 

EBO-lagen

Vad: EBO-lagen, lagen om eget boende, var en nyhet när LMA (Lagen om mottagande av asylsökande) utfärdades 1994. 

Innebörd: Lagen innebär att Migrationsverket lämnar bistånd även om den asylsökande inte vill utnyttja en erbjuden plats på en förläggning, utan i stället skaffar eget boende. Detta gäller främst dagersättning. 

Ändring: Från årsskiftet kommer möjligheten att ordna med eget boende begränsas i ett antal kommuner. Den asylsökande som vill flytta till ett socioekonomiskt utsatt område kommer därmed att mista sin dagersättning.

Kommunerna: SCB har fått uppdraget att ta fram underlag till vilka områden som ska väljas ut. Men regeringen har redan redovisat en lista på 32 kommuner som kan bli aktuella, däribland Södertälje, Botkyrka, Eskilstuna och Filipstad. 

Från och med den 1 januari ändras nu lagen som en del i det 73-punktsavtal som slöts mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna i januari förra året. Ändringen innebär att asylsökande som bosätter sig i vissa områden med socioekonomiska utmaningar inte längre har rätt till dagersättning eller särskilt bidrag.

Men Boel Godner är inte nöjd. 

Du tycker du att regeringen skulle ha tagit bort lagen helt, så att alternativet att man ordnar med eget boende tas bort? 

– Ja. Detta påverkar Sverige extremt dåligt. Det är viktigt att ett mottagande sker på ett ordnat sätt: att du blir kontrollerad, får lära dig om Sverige och så småningom får en bostad i ett område där barnen kan gå i skolan med många svenska barn. Så blir det inte med EBO-lagen. 

– I stället hamnar man lätt i svarta hyresbostäder i utsatta områden och skuldsätter sig för livet. 

Boel Godner (S) tillsammans med Stefan Löfven när han besöker Södertälje 2018. Foto: Sören Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Bland annat pekar hon på en trend hon på nära håll sett i Södertälje: Personer med hyreskontrakt som ”säljer” möjligheten att skriva sig på adressen. I själva verket flyttar man inte in, utan hyr exempelvis in sig i en källare. Och det är just mot den bakgrunden som bilden om att Södertälje skulle vara ”väldigt trångbott” kommit ifrån. I april 2018 skrev Länstingningen i Södertälje att 100 personer stod skrivna på en och samma lägenhet i kommunen.

– Och som lagstiftningen ser ut nu får man inte knacka på och kontrollera om alla faktiskt bor där. Det behöver vi också ändra på. 

Boel Godner menar att flera partier, hennes eget inräknat, har gått vilse i det nya politiska landskapet där symbolpolitik och pajkastning allt för länge spelat huvudrollen. I stället måste de hitta tillbaka till ”själen” och ”hjärtat”. 

– Det ska vara rättvist och jämlikt i skola och omsorg så att alla människor i Sverige känner att man har samma möjligheter och rättigheter att få ett bra liv. Ordentliga välfärdssystem helt enkelt. 

Södertälje

Befolkning: 97 381.

Politiskt styre: I kommunalvalet blev Socialdemokraterna största parti med 31,3 procent av väljarna. Socialdemokraterna styr tillsammans med Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. 

Andel av befolkningen med utländsk bakgrund: 54,3 procent. 

Som det ser ut nu är det många i den kommun hon är ansvarig över som kanske aldrig kommer att lära sig svenska, säger hon. I Södertälje har så många som 68 procent av barnen i skolan rätt till modersmålsundervisning. 

– Många lär sig jättebra svenska, men alla gör inte det. I skolan går barn som pratar samma språk som du och på fritiden pratar du ingen svenska, för att det är så i ditt område. Svenskan måste vara huvudspråket och det är något stort som behöver göras nu.

– Jag anklagar segregationen för mycket, men vi måste på något sätt bryta den i Sverige om vi inte för alltid ska cementera den situation vi har i dag. 

Vad är ditt svar på varför Socialdemokraterna tappat så mycket i opinionen? 

– Det är urusla siffror för oss nu. Jag tror att det är för att vi, och egentligen alla partier, har hamnat i en diskussion där vi pratar om åtgärder av problemen i termer av hur många fler poliser vi ska. Jag har inget emot varken fler poliser eller lagskärpningar, men vi måste se hur vi verkligen skapar det här fina samhället som Sverige kan vara och då behöver man hitta tillbaka till att välfärden ska vara viktig och rättvis i hela Sverige. 

Du har sagt att du inte tycker att man ska prata om flyktingar som en kostnad. Men flera kommer som tagit emot många flyktingar larmar nu om röda siffror. Hur ser du på larmen? 

– Jag har väldigt svårt för den kommunikationen faktiskt. Det kan bli en polarisering som inte är bra. 

– Alla kommuner får ju en dipp nu på grund av en vikande konjunktur, alldeles oavsett flyktingmottagande. Det handlar om välfärden och att se till att så många som möjligt kan få ett arbete. Vi hanterar segregationens effekter varje dag, i princip utan stöd, och har ändå lyckats ha en god ekonomi.

Så det behövs inget extra stöd? 

– Staten ska naturligtvis vara med och finansiera, men ett högt mottagande är sällan den enda förklaringen till att det ser sämre ut i ekonomin. Du kan ju hitta kommuner som inte tagit emot en enda invandrare som fått sämre ekonomi. Det handlar snarare om hur man hanterar sina pengar. 

Stefan Löfven om Ulf Kristerssons anklagelser

Hör intervjun med statsministern efter partiledardebatten i SVT.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.