Bakom de fällda persiennerna på Rysslands ambassad i Stockholm följer man det ökade trycket mot sig under tystnad. Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev blir den förste som underrättats om Sverige bestämmer sig för att kasta ut några av de anställda på ambassaden.
Trycket ökar nu också på den svenska regeringen att ”städa” bland de ackrediterade ryska diplomaterna i Sverige som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Målet för städoperationen: sopa bort de ryska medborgare som utger sig för att vara diplomater men i själva verket är förtäckta underrättelseofficerare med uppdrag att värva spioner i Sverige.
Säpo räknar med att cirka 30 procent av de utsända diplomaterna är underrättelseofficerare.
Från flera håll höjs kraven på att regeringen ska agera.
Carl Bildt vill kasta ut alla ryska underrättelseofficerare
Tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt gick nyligen ut och krävde att samtliga ryska underrättelseofficerare bör utvisas. Men inte som en protest utan ren skyddsåtgärd och att det bör ske i en samordnad EU-aktion.
”Dessa personer kommer ju med all säkerhet att ha som en uppgift att identifiera, störa eller aktivt ingripa mot individer som tydligt ställer upp till Ukrainas försvar i våra olika länder”, skrev Carl Bildt på sin blogg.
Kraven har även kommit från flera oppositionspartier. Men hittills har regeringen legat lågt och bland annat vägt in det faktum att Ryssland sannolikt skulle hämnas genom att skicka ut motsvarande antal svenska diplomater.
Enligt uppgift till Expressen kan en omsvängning vara på väg vilket skulle betyda att regeringen är beredd att slå till och kasta ut flera av de förtäckta underrättelseofficerarna - förutsatt att resten av EU deltar i en sådan aktion.
På en fråga i riksdagen från riksdagsledamoten Markus Wiechel (SD) till utrikesminister Ann Linde nyligen signalerade hon att regeringen vill ha EU i ryggen om man ska slå till med utvisningar.
”Vad gäller eventuella framtida utvisningar av rysk diplomatisk personal i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina utesluter Sverige i dagsläget inga åtgärder men vi understryker vikten av ett samordnat och enigt agerande inom EU”, löd svaret från Ann Linde.
Säpo diskuterar med regeringen om de ryska diplomaterna
Säkerhetspolisen svarar för övervakningen och spaningarna mot de ryska underrättelseofficerare som jobbar med diplomatisk täckmantel i Sverige. Och bland Säpos spionjägare vet man mycket väl vilka personer man har att göra med: Namn, åldern, arbetssätt, intressen, svagheter, bakgrund och hur de arbetar för att värva agenter.
– Vi försöker se till att det de gör inte blir någon skada. Sedan för vi en diskussion med regeringen kring de här frågorna. Det är inget som vi kommenterar offentligt, säger Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.
I praktiken har man en lista med de underrättelseofficerarna som man vill ha ut ur Sverige.
Säpo lägger ner ett omfattande arbete på att skaffa sig en tydlig bild vad det är för typ av information som de är ute efter för att nå sina mål.
– Det är ett underrättelsearbete. Det lägger vi stora resurser på tillsammans med försvarsunderrättelsemyndigheterna och våra internationella samarbeten.
Säpo delar också mycket information med näringslivet för att öka deras vaksamhet och den vägen göra det svårare för de ryska underrättelseofficerarna att komma över information.
Angående de ryska underrättelseofficerarnas närvaro i landet, säger Daniel Stenling att ”de utgör ett hot mot Sverige”. Han är dock förtegen om den dialog som förs med regeringen om några ska kastas ut.
– Det är sådana frågor som vi för med regeringen och jag vill inte berätta något om detta.
Lika diffus är Charlotta von Essen, säkerhetspolisens högsta chef:
– Vi för en löpande dialog runt händelseutvecklingen. Det är många saker som händer där vår kunskap också spelar roll. Men exakt hur vi för den och vad som sägs och avvägs kan jag inte gå in på, säger hon.
Utvisningskriget rasar
Utanför Sveriges gränser rasar dock spionkriget för fullt, eller rättare sagt utvisningskriget där den ena utpekade ryska underrättelseofficeraren efter den andra tvingas packa och ge sig iväg hem till Ryssland sedan de förklarats persona non grata/icke önskvärda.
Fakta: Persona non grata
Persona non grata är latin och betyder ”icke önskvärd person”.
Detta är det verktyg ett land har för att vid behov kunna avvisa en diplomat. Diplomater har immunitet och kan inte åtalas eller straffas i det mottagande landet. Däremot kan det mottagande landet förklara diplomaten för persona non grata, vilket innebär att det land som sänt honom eller henne uppmanas att återkalla den personen. Om så sker innebär det som regel att personen får lämna landet och förhindras att återvända till Sverige i framtiden.
KÄLLA: SÄKERHETSPOLISEN
Utvisningsvågen är i dag uppe i minst 82 utvisade ryska diplomater.
45 ryska medborgare med diplomatisk status har identifierats som underrättelseofficerare av säkerhetstjänsten ABW i Polen. Enligt det polska utrikesministeriets talesman Lukas Jasina har ryssarna fått fem dagar på sig att lämna landet, utom en person som fått tidsgränsen satt till 48 timmar.
Bulgarien har kastat ut tio ryska diplomater. De fick 72 timmar på sig att lämna landet, annars skulle deras diplomatiska status upphöra och de riskerade att bli gripna som spioner. Utvisningarna ingår i den andra vågen utvisningar. Så sent som den 2 mars utvisade Bulgarien två andra ryska diplomater med motiveringen att de bedrivit en verksamhet som inte var förenlig med deras diplomatiska status. Dess för innan hade landet skickat ut åtta ryska diplomater sedan i oktober 2019.
Slovakien har meddelat att de utvisar tre ryska ambassadanställda.
Lettland och Estland utvisar tre ambassadanställda vardera.
Litauen har beordrat fyra ryska ambassadanställda att lämna landet.
USA har tidigare tvingat tolv ryska medborgare med diplomatisk status i den ryska FN-delegationen i New York att lämna landet.
I flera av de berörda länderna väntar man nu på den ryska vedergällningen där Ryssland svarar med samma mynt: utvisningar.
Expressen har sökt utrikesminister Ann Linde.
