Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rymden 2018: Att se på stjärnhimlen i höst och vinter

En röd blodmåne. Syns ett par gånger om året. Foto: ARNE FORSELL / © BILDBYRÅN
Supermånen är lite ovanligare. Foto: JOHAN NILSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Missade du den totala solförmörkelsen får du vänta. Foto: NASA EXPRESSEN TV / SKÄRMDUMP

29 september 2018 är Astronomins dag

Samtidigt lyser planeten Mars starkare än på länge.

Här är allt ovanligt och spännande du kan se på stjärnhimlen i år och 2019.

Under sensommaren har vi kunnat njuta av planeten Mars som vi inte gjort på många år. Anledningen är att den är närmare oss än den brukar. Mars kallas även den röda planeten och under stjärnklara nätter har den synts utan hjälpmedel.

För den som blivit sugen på mer rymd arrangeras Astronomins dag och natt den 29 september 2018, men just Mars i sikte. Temat är "Röd planet, blå planet", där vi är på den blå planeten. Evenemanget pågår samtidigt på 40 orter i Sverige från Luleå i norr till Simrishamn i söder.

Supermånen går upp i Malmö den 13 november 2016. Foto: DRAGO PRVULOVIC/TT / TT NYHETSBYRÅN

När får jag se nästa supermåne?

Supermåne är när en nymåne eller fullmåne är så nära jorden den kan komma. Det betyder att två saker ska inträffa samtidigt, vilket sker cirka två gånger om året.

2019: Måndagen 21 januari och tisdagen den 19 februari.

2020: Måndagen 9 mars och onsdagen den 8 april.

Vad är blodmåne och hur ofta syns den?

Blodmåne är samma sak som en månförmörkelse, då solen, jorden och månen ligger i rad, med jorden i mitten. Tack vare jordens atmosfär reflekteras ljuset runt jorden och en del når månen. Det är främst det röda ljuset som klarar färden i flack bana, förklarar Wikipedia. Det sker cirka 240 månförmörkelser per sekel, det vill säga 2–3 gånger om året. 

Solförmörkelser i världen 2001–2020.

När sker nästa superblodmåne?

När de två mån-festligheterna blodmåne och supermåne inträffar samtidigt är det dags för superblodmåne. Senast detta hände var 31 januari 2018. Det är så ovanligt att det då inte hade hänt sedan 1982. 

Så missade du detta evenemang, som även heter blåmåne, dyker det upp på nyårsafton 2028 och sedan 31 januari 2037. Lägg in det i kalendern!

 

Kolla aldrig på solförmörkelse utan skydd. Vanliga solglasögon är alldeles för svaga. Foto: AP

Detta är solförmörkelse

En solförmörkelse är ett liknande fenomen som månförmörkelse, med solen, månen och jorden i linje, fast där månen är i mitten och "skymmer" solen. Händelsen är ovanlig och syns aldrig över hela jorden samtidigt, eftersom månen är en liten himlakropp.

Vad är månen och vad gör den?

Månen är den största himlakropp som kretsar kring jorden. En vänder alltid samma sida mot jorden. Månen rör sig i en elliptisk bana, alltså inte helt cirkelrund. Det betyder att den vid två tillfällen under ett varv är närmare jorden. Vid två tillfällen långt bort från oss. Det gör att den ser mindre och blekare ut ibland, och större och klarar vid två tillfällen per varv/månad.

Månens dragningskraft påverkar också vattennivåerna på ett antal ställen. Det märks med tidvattnet där vattennivåerna kan skilja sig stort mellan högvatten och lågvatten

Här är alla datum att hålla koll på

2019: 21 januari. Supermåne.

19 februari. Supermåne.

11 november. Nästa Merkuriuspassage när solsystemets innersta planet passerar framför solen, sett från jorden.

2020: 9 mars. Supermåne.

8 april. Supermåne.

2028: 31 december. Nästa superblodmåne.

2039: 21 juni. Nästa ringformade solförmörkelse som kan ses i Sverige.

2126: 16 oktober. Nästa totala solförmörkelse som kan ses i Sverige.

Vad är jorden?

Jorden är en av åtta planet runt solen. Solen är en av 200–400 miljarder stjärnor i Vintergatan. Vintergatan är en av 2 000 miljarder galaxer i universum.

Planeten Mars. Tveksamt om det skulle finnas liv där. Foto: USGS HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Finns det liv i universum?

Med 2 000 miljarder galaxer, med 200 miljoner stjärnor per galax och 5–10 planeter runt varje stjärna är chansen stor att det finns planeter med samma förutsättningar för liv som på jorden. 

Med tanke på de gigantiska avstånden mellan stjärnor och mellan galaxer är det inte säkert att vi stöter på annat liv. 

 

Jordens plats i rymden

Vi bor på jorden som snurrar ett varv runt sin egen axel per dygn. När vi tittar upp på himlen är månen den himlakropp som syns bäst, förutom solen.

Månen kretsar runt jorden med ett varv på cirka en månad. 

Jorden kretsar i sin tur runt solen med ett varv på ungefär ett år.

Jorden, solen och de andra planeterna är en del av en galax, Vintergatan. Vi befinner oss långt ut i Vintergatan som är cirka 100 000 ljusår i diameter och 12 000 ljusår tjock. Det finns cirka 200–400 miljarder stjärnor i Vintergatan där solen är en.

Jorden, med solen och planeterna, kretsar ett varv runt Vintergatans centrum (som kan vara ett svart hål) på cirka 226 miljoner år.

Vintergatan är en av cirka 2 000 miljarder galaxer i universum.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!