Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Romska kvinnor har en naturlig power"

Foto: Olle Sporrong

UPPSALA. Hon är stolt över sitt ursprung.

Sunita Memetovic, 24, är snart färdig jurist och föreläser om romers rättigheter.

En av hennes förebilder är en annan ung kvinna som också bröt mot normerna för hur hon förväntades leva.

– Jag kan känna igen mig i Fadime. Hon var verkligen en kvinnokämpe.

FAKTA

Fakta romsk inkludering

Alliansregeringen beslutade om en långsiktig strategi för romsk inkludering. Målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Målgruppen är framför allt de romer som är i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och som är utsatta för diskriminering. Det har avsatts 46 miljoner under 2012–2015 för insatser som ska förbättra romers situation.

Fakta romska EU-migranter

De omfattas inte av strategin för romsk inkludering, utan den gäller romer permanent bosatta i Sverige. För EU-migranter gäller förordningen om fri rörlighet. Varje medborgare i en EU-medlemsstat har rätt att söka arbete i en annan medlemsstat. De första tre månaderna har varje EU-medborgare rätt att uppehålla sig på en annan medlemsstats territorium utan några villkor eller formaliteter.

Värmländskan hörs tydligt när Sunita Memetovic berättar om vägen till juristexamen hon tar i början på nästa år

– När jag träffade Rosa Taikon sa hon att hon tror att jag är den första romska tjej som studerat till jurist i Sverige.

Vägen har varit spikrak från flyktingförläggningen i Säffle, dit Sunita kom med föräldrar och syskon när hon var ett år gammal. Sen fyra år tillbaka bor hon i Uppsala där hon hårdpluggar på juristprogrammet.

Sunita Memetovic, 24, har alltid vetat vad hon vill. Nu är hon snart färdig jurist trots att hennes mentor i gymnasiet sa att få romska barn gör något av sina drömmar.Foto: Olle Sporrong

Gabriela Jordaky, 36, rom från Rumänien, som sitter och tigger utanför Systembolaget på Dragarbrunnsgatan lyser upp med hela ansiktet när Sunita Memetovic berättar att hon snart är färdig advokat.

– Det är hemskt som de behandlar romer i Rumänien, säger Gabriela.

Reste runt i Europa

Sunita Memetovic upplevde det in på bara skinnet när hon bara var tio år gammal. Den kaxiga och utåtriktade ungen som älskade att stå i centrum hade uppmuntrats av sin mellanstadielärare i Säffle att söka rollen som Daphne i Agneta Fagerström-Olssons och Peter Birros tv-serie "Den förste zigenaren i rymden". Årskurs fyra tillbringade Sunita på resa med filmteamet runt i Europa.

– Jag visste inte vad vi skulle möta. Det var en chock. Vi var i Auschwitz och fick veta att många romer har dött där. Jag grät jättemycket. Vi var i Bosnien och Polen där många romer har det dåligt ställt. Men det var snäppet värre i Rumänien.

Tioåriga Sunita träffade barn, tre-fyra år gamla, som bodde i kloakerna. Hon såg romska barn tvätta bilrutor för att tjäna en slant, och sitta ute och tigga.

– Det var misär, det var hemskt. Det kom fram en kille som var kanske tolv år. Han pratade romani chib med mig, han sa "ta det här". Han gav mig lim att sniffa.

Sunit Memetovic som Daphne i "Den förste zigenaren i rymden"

De romska barnen sniffade lim för att inte känna hunger.

– Han var några år äldre än mig, han ville skydda mig. Han förstod att vi hade samma bakgrund.

Ögonöppnare

Hemma i tryggheten i Säffle började Sunita reflektera över sitt ursprung, över vem hon var.

– Jag började tänka på hur mitt folk behandlas.

Hon hade bra stöd, både i skolan och i Säffle karateklubb där hon tränade.

– Jag och min familj har alltid varit noga med att säga att vi är romer. Vi är stolta över vårt ursprung. När jag var liten tänkte jag inte så mycket kring det, vi bodde på flyktinganläggningen med många från olika bakgrund.

Familjen flyttade till Trollhättan när hon gick i nian och då mötte hon en rasism hon inte hade stött på tidigare.

– Jag kränktes direkt för att jag var rom. Jag fick höra "zigenarunge, du har smutsiga händer, ni romer ni bara stjäl, ni är smuts". Vissa gjorde det för att de störde sig på mig som person, men de gav sig på min bakgrund. Andra såg det som att romer var längst ner, några man kan skälla på.

Tränade karate

I gymnasiet smärtade mentorns ord när Sunita sa att hon drömde om att bli skådespelare eller advokat: "Ja, det är många romska barn som har drömmar men få som gör något av dem". Då hjälpte karateträningen.

– Av kampsport blir man stark fysiskt och mentalt. För mig blev det en sporre. Jag ska visa dig en vacker dag.

Sunita pluggade hårt, fick fina betyg och kom in på juristprogrammet i Uppsala.

– Mina föräldrar har alltid varit noga med att vara inkluderade i det svenska samhället, och att vi fick en utbildning. De stöttade mig.

Sunitas lärare trodde inte på henne. Men hon jobbade hårt och studerar nu till jurist i Uppsala.Foto: Olle Sporrong

Sunitas pappa är analfabet, medan hennes mamma har gått gymnasiet. Sunita har ända sen hon var barn varit duktig på att hitta andra som hjälpt henne med läxorna när inte föräldrarna räckt till.

– Det är ytterst få romer som fortsätter med akademisk utbildning. Det är på grund av diskriminering. De första romerna kom till Sverige 1512, men först 440 år senare fick vi rätt att gå i skolan. Nu är det många i min egen grupp som är stolta över mig.

"Mycket okunskap"

Sunita Memetovic har arbetat i ett projekt för att öka studiemotivationen bland romska barn, är med i referensgruppen i den statliga satsningen Romsk inkludering, reser runt och föreläser. Landets åklagarmyndigheter fått lära sig mer om romers situation av henne.

– Det finns fortfarande väldigt mycket okunskap.

Liksom en annan ung kvinna från Uppsala, Fadime Sahindal, har Sunita Memetovic fått tänja gränserna för vad hon förväntas göra.

– Det finns starka normer i den romska kulturen om heder som man värnar om. Man behöver göra mer för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor, det har man tyvärr inte lyckats uppnå. Det är en grupp som är så diskriminerad och utanför att man måste vara noga med vad man säger. Men vi har vissa saker i vår kultur som vi behöver jobba med.

Förebilden Fadime

Fadime blev en förebild för den tonåriga Sunita.

– Hon bröt mot normerna, det har jag också gjort.

Fadime Sahindal mörades av sin far den 21 januari 2002 i Uppsala. Han dömdes senare till livstids fängelse för mordet.

När Sunita kom in på sin utbildning långt från hemmet i Trollhättan fick hon känna av omgivningens tryck.

– Det var andra som kom till mina föräldrar och sa, ska hon verkligen flytta i väg, hon är inte gift än. Men mina föräldrar argumenterade emot och sa att vi litar på henne. Och ingen utomstående lyckas bestämma över mig, jag har för mycket juristkompetens för det, säger Sunita och skrattar.

Hennes pappa blev bortgift som barn, sen rymde han för att kunna gifta sig med hennes mamma.

– I dag har han ett helt annat sätt att se på det.

Den romska tillhörigheten är viktig för Sunita, hon brukar åka ner minst tre sommarveckor till far- och morföräldrarnas hemby i Serbien.

– Då är det gatufest, då får man dansa! Jag älskar vissa av min kulturs former, som bröllop med dansen och musiken. Det ger mig mycket glädje och kärlek.

Förvirrande

Hemma i Sverige kan det vara svårare att få världarna att gå ihop.

– Jag står mellan två samhällen, och tar lite från min romska kultur och lite från den svenska. Det kan bli väldigt förvirrande, ibland krockar jag med mig själv. En del kan säga att din värld har blivit väldigt olik vår värld. Jag måste alltid hitta en balans.

Det blåser kallt från Fyrisån när Sunita Memetovic stöter på Gabriela Jordaky, 36, utanför Systembolaget på Dragarbrunnsgatan. De pratar romani chib med varandra och Gabriela berättar att hon har lämnat sina fyra barn hos sin syster i Rumänien och får ihop 100 kronor per dag genom att tigga.Foto: Olle Sporrong

Hennes egen mamma är en av Sunitas förebilder.

– En romsk kvinna är en väldigt stark kvinna. Det stämmer om jag tittar på min mamma. Ingen kan köra med henne. Romska kvinnor har en naturlig power, de klagar väldigt sällan över hur jobbigt något är.

Vill jobba med mänskliga rättigheter

När Sunita Memetovic träffar romer som tigger i Uppsala brukar hon prata romani chib med dem, det går oftast att förstå varandra.

– Det viktigaste är inte att ge en slant utan att vinka och säga hej. Alla mår bra när de får bekräftelse.

Hon får ofta frågan vilket ansvar hon har som rom för EU-migranternas situation.

– Jag svarar att jag har lika mycket ansvar som du har.

Men hon hjälper dem hon stöter på både med en slant ibland, och med juridisk hjälp.

– Jag vill jobba med romska frågor och mänskliga rättigheter, helst på EU-nivå i Bryssel. Det finns mycket att göra där.

Men först gäller det att jaga praktikplats i höst. Sunita Memetovic har fått nej av Thomas Bodström och väntar på svar från Leif Silbersky. Hon söker sig till de stora advokatbyråerna i Stockholm.

– Ska det vara ska det vara till 100 procent!

 

Läs samtliga delar i Expressens serie om om att vara kvinna i Sverige.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.