Det var åren 2012-2013 som upphandlingen skedde. Datakonsultföretaget Åkej AB vann upphandlingen för ett anbud om cirka tre miljoner kronor och företaget genomförde den största delen av digitaliseringen under de nästföljande två åren, genom ett dotterbolag som i sin tur anlitade en kinesisk underleverantör, något som sajten Nyheter Idag, en sajt med koppling till Sverigedemokraterna, var först med att berätta.
Enligt Fortifikationsverket hanterades bara ritningar i det öppna beståndet – bland annat lager, kontor, verkstäder och kaserner.
Det handlar om 2 400 byggnader med en total yta på två miljoner kvadratmeter. Enligt Nyheter Idag finns byggnader på viktiga försvarsanläggningar som flygflottiljerna F 7 i Såtenäs, F 21 i Luleå och F 17 i Kallinge.
Innan arbetet inleddes genomfördes en säkerhetsanalys där de enskilda byggnadernas geografiska placering och funktion maskades. Försvarsmakten godkände digitaliseringen och säkerhetsanalysen.
Regeringen informerades inte
I ett klargörande om hur digitaliseringen gick till skriver Fortifikationsverkets på sin hemsida att man informerat regeringen:
"I vår årsredovisning som lämnas till regeringen har vi varje år från och med 2013 till och med 2015 informerat om vårt arbete med att digitalisera ritningar."
Av skrivningen kan man få intrycket av att regeringen informerats att digitaliseringen skedde i Kina.
Men regeringen informerades inte om att det var i Kina och att en kinesisk underleverantör skulle hantera ritningarna.
– Nej, vi har inte informerat regeringen. Eftersom det bara var öppen information gjordes en vanlig upphandling enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling, och då kan vi inte exkludera utländska underleverantörer. Det var ingen hemlig information som skickades, säger Greta Stridsman, kommunikationschef på Fortifikationsverket.
Vilket kinesiskt företag det gäller berättar man inte då Åkej AB har önskat att det ska vara sekretessbelagt av affärsskäl.
Fortifikationsverket lyder under finansdepartementet, och Expressen har sökt Finansmarknadsminister Per Bolunds pressekreterare för kommentar och fått beskedet att de återkommer på måndagen.
Oklart om Försvarsmakten visste
Det var på söndagskvällen oklart huruvida Försvarsmakten informerades om den kinesiska underleverantören.
– Vi har inte i nuläget någon kännedom om vi kände till att man använde den här kinesiska underleverantören. Jag måste återkomma, säger Försvarsmaktens pressekreterare, Jesper Tengroth.
Men han tillägger att Försvarsmakten "uppfattar det som att det inte är någon information som omfattas av sekretess" som hanterades under digitaliseringsprocessen.
Byggnader inom skyddsobjekt digitaliserades
Däremot har byggnader som ligger inom skyddsobjekt hanterats under digitaliseringen.
Det är då byggnader som trots att de ligger inom skyddsobjekt inte klassas som hemliga. Fortifikationsverket skriver i ett ett klargörande om upphandlingen på sin sajt.
"Skyddsobjekt styr eller påverkar inte bedömningen om en ritning är öppen eller inte så för att veta om det är hemlig information gör vi en bedömning utifrån varje byggnads sekretessperspektiv oavsett om den ligger inom ett skyddsobjekt eller inte".
Svårt att avmaska ritningarna
Att med hjälp av de maskade ritningarna ta reda på var byggnaderna ligger eller vad deras funktion är skulle vara mycket svårt.
Det säger Jan-Mikael Kristiansson, vd på företaget Informationsbyggarna, vars moderbolag Åkej AB var den leverantör som vann upphandlingen för en summa om cirka tre miljoner kronor.
– Det skulle jag vilja se. Jag tror inte att jag skulle ha lyckats med det. Har du en konstig form på en byggnad, och vet måtten, skulle det teoretiskt sätt vara lätt att hitta, men då måste du söka igenom hela Sverige på Google Maps.
– Men jag tror att det skulle vara jättesvårt. De här byggnaderna liknar varandra väldigt mycket, det är rektangulära förrådsbyggnader och utbildningsbyggnader, säger Jan-Mikael Kristiansson.