Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Risk att unga i tv känner press att gå med på mer”

Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare för föreningen Storasyster.
Foto: Per Englund

Mörkertalet när det kommer till sexualbrott är stort.

Det kan vara svårt för den utsatta att anmäla, dels av rädslan att inte bli trodd, men också för att man inte alltid vet att det man varit med om är brottsligt.

– Det är vanligt att man inte ens vet att det man utsatts för är ett brott, eller att man inte vill erkänna det för sig själv, säger Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare för föreningen Storasyster.

Att inte anmäla om man utsatts för något som skulle kunna vara övergrepp upplever Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare för föreningen Storasyster, som hjälper personer som utsatts för bland annat våldtäkt, är vanligt.

– I vår verksamhet ser vi absolut att det är vanligare inte anmäla än att anmäla sexualbrott, även när det gäller grova brott som grova våldtäkter, säger hon. 

Ofta kan det vara svårare att anmäla personer man känner eller har en beroendeställning till, menar Cecilia Bödker Pedersen. 

– De vi möter i vår verksamhet har ofta utsatts av personer de känner på något sätt, en klasskompis, lärare, bekant. Det är svårare att anmäla. Dels för att man i många fall tror personen ska bättra sig, men också på grund av rädsla för sociala konsekvenser, att inte bli trodd, det ser vi varje dag.

”Bild av att reagera på visst sätt”

Men det kan också handla om att man inte alltid vet att det man utsatts för skulle kunna vara ett brott, och kan anmälas. Eller att man inte ”vill” se att det man utsatts för är ett brott, då man inte vill vara ett offer, förklarar Cecilia Bödker Pedersen.

– Det finns ofta en bild om vem som är våldtäktsman och vem som är offer. Man har bild av att man ska reagera på visst sätt, må på ett visst sätt efteråt och då är det ett problem när personen inte känner igen sig som ”traditionellt” våldtäktsoffer, man börjar ifrågasätta sig själv, kanske förminska det man varit med om. Men vem som helst kan bli utsatt och det finns ingen mall för vem som utsätter.

Undersökning: "orkar inte anmäla"

2019 gjorde Storasyster en undersökning om sexuellt våld som riktade sig till personer med erfarenhet av sexuella övergrepp.

Av de som svarat att de inte anmält var den vanligaste förklaringen att man inte orkar.

Cecilia Bödker Pedersen kommenterar:

”Det är alltid svårt att veta vad det betyder för den enskilda, men dels mår de som utsatts väldigt dåligt så man helt enkelt inte har psykisk hälsa till att gå igenom processen med kontakt med polis och målsägarbiträde. men många har också en bild av att rättsprocessen kommer att bli jobbigt, att inte bli trodd, förövare blir arg på en. Vi har tjejer som inte anmäler för de är oroliga över vad som händer med förövaren.”


Sex i realityserier

När det kommer till mediebilden av sex och sexualbrott anser Cecilia Bödker Pedersen att det finns risker att unga i realityserier känner press att gå med på mer än vad man hade gjort om inte kameran fanns där. 

– En konsekvens jag ser är risken att det finns en outtalad press från produktionen, tittare och deltagare att ställa upp på saker, bidra till bra tv. Och då är det ofta unga som är med och kanske inte har reflekterat så mycket kring sin sexuella integritet, hur man sätter och kommunicerar gränser. Även om vi har samtyckeslagstiftning är den fortfarande ganska ny och alla är nog inte helt införstådda med hur samtycket fungerar och vilka rättigheter man har. 

Hon tar också upp risken för ett andra trauma om man får se något man utsatts för, och inte kände var okej, på tv. 

– Det är samma konsekvenser vi ser när personer blivit utsatta över nätet, det är ytterligare en aspekt på utsattheten för det försvinner inte och det blir ett andra trauma att materialet finns kvar och att så många kommer att ha sett det. 

Cecilia Bödker Pedersen anser att produktioner har ett ansvar att tydligt ta ställning mot beteenden som går över gränsen eller som kan vara brottsliga.

– Jag tänker att en produktion har ett ansvar för sin produkt och rent medmänskligt om inte annat har vi skyldighet att anmäla om brott misstänks, säger hon.

Oavsett om man anser att man utsatts för brott eller om det känns konstigt i magen är det viktigt att söka stöd och prata om det, menar hon.

– En vanlig reaktion efter att ha utsatts är att trycka undan vad man utsatts för, man vill gå vidare och orkar inte konfronteras med att ta tag i det. Men vi ser ofta att det bubblar upp senare på många olika sätt. Så att ta stöd är verkligen viktigt och det finns många organisationer som kan hjälpa, säger Cecilia Bödker Pedersen.

Statistik sexualbrott

År 2020 anmäldes 25 000 sexualbrott. 

De vanligast förekommande sexualbrotten som anmäldes var sexuellt ofredande (10 100) och våldtäkt, inklusive det nya brottet oaktsam våldtäkt (9 580). 

Av de anmälda våldtäkterna mot vuxna (18 år eller äldre) 2020 var 95 procent brott mot en kvinna och 5 procent mot en man.

Av samtliga anmälda våldtäkter mot vuxna 2020 var brottsoffret och gärningspersonen närstående genom parrelation i 33 procent av fallen.

27 procent av de anmälda våldtäkterna hade begåtts av en helt obekant gärningsperson.

Sexualbrott omfattas av ett stort mörkertal och undersökningar tyder på att endast 10-20 % av alla sexualbrott anmäls.

Källa: Brå.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.