Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stranne: Misstag kan skapa ny våldsspiral

Frida Stranne om risken för en upptrappning i konflikten mellan USA och Iran.
Expressens USA-expert Frida Stranne.Foto: Alex Ljungdahl
Risken överhängande att något misstag sker som skapar en ny våldsspiral, menar Frida Stranne.Foto: RAHAT DAR / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Konflikten mellan USA och Iran har den senaste tiden lett till att USA dödat den iranska generalen Qassem Soleimani och att Iran svarat med en missilattack mot militära baser i Irak.

Expressens USA-expert Frida Stranne om konflikten.

Hur stor är risken för en upptrappning nu?

Den omedelbara krisen för ett storskaligt krig har avvärjts men det vore naivt att tro att den delvisa avspänningen det senaste dygnet gör att faran för ett mer omfattande krig är över. Det som pågår är ett högt spel mellan två fiender som har en mycket lång historik av hat, konflikt och misstro mot varandra och som har flera intressen av att upprätthålla konflikten. Ingen verkar vilja ha ett fullskaligt krig, båda är med rätta rädda för ett sådant scenario eftersom det skulle få katastrofala följder. 

Men kriget förs vidare på andra sätt och därmed är också risken överhängande att något misstag sker som skapar en ny våldsspiral. President Trump har hotat med ännu fler sanktioner (trots att Iran höll sig till kärnenergiavtalet som slöts 2015) och det är också en form av krigsförklaring. Hans påhopp på Iran verbalt (kryddat med en hel del osanningar) mottas med avsky av många som redan tidigare hatade USA. 

Iran å sin sida har visat att man har kapacitet att slå till på olika sätt och de är väl förberedda för att driva ett proxykrig mot olika mål om de finner det nödvändigt. Iran agerar långsiktigt och mindre överilat än sin motståndare och har på senare år ökat sitt strategiska inflytande på ett sätt som hotar amerikanska intressen. Minsta misstag eller provokation från någon av parterna och det kan smälla till. 

Iran har inte heller kontroll på alla grupper som vill och kan slå till mot amerikanska mål i regionen. Det är inte otänkbart att de mest ivriga hökarna runt Trump ser just ett sådant scenario som deras chans att slå till ännu hårdare mot Iran. Man ska ha klart för sig att det finns många företrädare i Washington som allt sedan Irakkriget 2003 har sett som USA:s främsta mål att få till en regimförändring i Teheran och vill driva fram en sådan möjlighet. 

Amerikanska presidenter har ju tidigare anklagats för att bomba i Mellanöstern när de pressas på hemmaplan?

Det är helt korrekt att flera amerikanska presidenter av olika skäl har agerat utrikespolitiskt när de blivit trängda inrikespolitiskt. Det är ett fenomen som det till och med gjorts filmer om. Senaste presidenten att stå inför riksrättsåtal, Bill Clinton, bombade också mål i Irak i vad som uppfattades som ett försök att avleda uppmärksamheten kring åtalet och samtidigt visa handlingskraft. Det är svårt att bedöma om något sådant legat bakom Trumps beslut i förra veckan att döda Soleimani. 

Det finns kanske mer skäl att tro att det handlade om att försöka återta någon form av initiativ och göra en styrkedemonstration i Mellanöstern efter den kritik han fått av tidigare beslut i Syrien. Att han ville visa handlingskraft mot den aktör (Iran) som ses som den främsta fienden i regionen för USA och det har varit ett uttalat mål av Trump sedan han tillträdde. Huruvida det på längre sikt var lyckat är en annan sak, men jag är inte så säker på att anfallet, som många menat, var ogenomtänkt eller att det grundade sig på bristande strategi från Trumpadministrationen. Snarare kan det ha varit ett utstuderat sätt för presidenten och hökarna runt honom att ändra spelplanen i Mellanöstern, kunna dra tillbaka trupper från Irak men samtidigt alltså försöka lura Iran i nya fällor. En konsekvens är däremot att Trump ytterligare har stärkt stödet bland sina republikanska partivänner i senaten som också är de som avgör utfallet av riksrätten. Det har länge varit klart att Trump inte kommer att fällas av sina egna i senaten, men med detta har han eliminerat den risken helt.

Vad betyder konflikten för den amerikanska inrikespolitiken och det kommande presidentvalet?

Trump har en svår balansgång i de här frågorna eftersom hans väljarkår är splittrad. Många republikaner ser agerandet senaste tiden som ett viktigt styrkebesked mot en fiende de vill se krafttag mot, men åter många andra vill att Trump ska hålla fast vid löftet om att dra sig undan krig och minska USA:s militära närvaro i omvärlden. Det är dock inte en fråga som kommer att avgöra något för honom avseende valet i höst. Han kommer sannolikt att lyckas göra det till en framgång för sig själv och sin kampanj. Men det avgörs ju också av hur det hela utvecklas under våren. Vad det däremot kan påverka är den kamp om nomineringen som demokraternas presidentkandidat som nu snart startar. Den här frågan synliggör en ytterligare splittring i partiets olika falanger. 

Bernie Sanders vänsterfalang är djupt kritiska till USA:s Mellanösternpolitik, medan Joe Biden har en mer traditionell syn på säkerhetsfrågor och därmed blir positionerna tydligare. Här skapas samtidigt utrymme för en joker i leken, Pete Buttigieg, som gör en allt starkare kampanj och som i egenskap av veteran från Irakkriget möjligen skulle kunna presentera ett mer balanserat perspektiv på utrikesfrågorna. 

USA-kännaren analyserar Trumps tal

Donald Trump höll tal angående konflikten med Iran.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.