För snart ett år sedan avslöjade Expressen att Sverige brutit mot OECD:s officiella regelverk i PISA 2018. PISA-studien mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap över hela världen.
Expressens granskning visade att hela Sveriges redovisade resultatförbättring från förra provtillfället sannolikt skulle ha bytts mot en nedgång om reglerna hade följts.
Skolverket slog direkt ifrån sig all kritik och har hela tiden hävdat att allting gått rätt till.
– Vi kan ju inte presentera en studie som inte är korrekt, sa Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson efter avslöjandet i början av juni förra året.
Utbildningsminister Anna Ekström reagerade på Expressens uppgifter och begärde i juni att OECD, som ansvarar för PISA-studien, på nytt skulle granska Sveriges resultat och urvalsmetod.
I flera artiklar har Expressen därefter kunnat visa hur Skolverket tillåtits påverka OECD:s granskning, och hur OECD till slut valde att ändra sitt eget regelverk för att kunna godkänna Sveriges resultat i efterhand.
Och nu slår alltså Riksrevisionen fast att Expressen från början haft rätt om PISA-studien.
– Det var första gången Skolverket hade hand om PISA och det blev fel. Det är inte bra och det må vara hänt, men att man sen inte försöker ta reda på varför det blev fel – det tycker jag är det allvarligaste, säger revisionsdirektör Sofia Sandgren Massih.

Undantogs felaktigt
I Riksrevisionens granskningsrapport framgår att:
Sverige undantog felaktigt en stor andel elever från att skriva provet, i strid med OECD:s officiella regelverk.
Både utrikes födda elever och elever födda i Sverige undantogs felaktigt från att skriva provet.
Överexkluderingen i PISA 2018 var sannolikt nästan exakt så stor som Expressen räknade ut genom statistisk modellering förra året.
Både Skolverket och regeringen har brustit i sina skyldigheter att följa upp de misstänkta felen.
Regeringen har inte ”fullföljt sitt ansvar att se till att underlydande myndigheter bedriver sin verksamhet enligt de krav som grundlagen ställer”.
OECD har på avgörande punkter missförstått hur det svenska skolsystemet fungerar, vilket lett till felaktiga slutsatser i deras granskningsrapport som släpptes i höstas.
OECD har inte levererat den granskning av PISA-studien som Skolverkets generaldirektör utlovat i skriftlig kontakt med Utbildningsdepartementet.
I minst två hittills okända dokument har tjänstemän på utbildningsdepartementet larmat om misstänkta fel i genomförandet av PISA-studien – och om att Skolverkets och OECD:s förklaringar till den höga exkluderingsgraden inte är korrekta.
Christian Andersson, projektmedarbetare i granskningen, menar att Skolverket tidigt låste sig vid en felaktig förklaringsmodell kring de höga exkluderingarna:
– De har sagt att det är flyktingvågen som kan förklara det här, men det är inte en giltig förklaringsmodell. Sen har man inte på något sätt varit intresserad av att pröva om den hypotesen är korrekt, säger Christian Andersson.

Elever som inte dykt upp
Riksrevisionen har – till skillnad från medierna och allmänheten – haft tillgång till information om exakt vilka skolor som deltog i PISA, och därigenom kunnat intervjua fler än 30 av de så kallade skolsamordnarna – de personer på skolorna som ansvarat för vilka elever som ska undantas från provet. Myndigheten slår fast att skolsamordnarna i många fall haft vitt skilda uppfattningar om vilka elever som får exkluderas.
Vissa har trott att man får exkludera nyanlända elever som varit folkbokförda i Sverige i upp till fyra år. Detta trots att Skolverkets och OECD:s instruktioner varit att endast elever som fått undervisning i svenska i mindre än ett år får undantas. Andra skolsamordnare har felaktigt exkluderat elever som inte dykt upp vid provtillfället, trots att dessa egentligen ska räknas som bortfall.
– Man verkar ha gjort felaktiga exkluderingar av en rad olika skäl, det handlar inte bara om utrikes födda elever, säger Sofia Sandgren Massih.
– Det finns ingen anledning att tro att någon avsiktligt brutit mot reglerna, men reglerna har inte följts.
Riksrevisionen har också i sina analyser gått igenom den faktiska elevdatan för de berörda skolorna, för att kunna slå fast hur stor andel utrikes födda elever som man borde ha fått exkludera inom ramen för OECD:s regler. Trots att Skolverket kunde fått tillgång till samma data har de inte använt den för att undersöka de misstänkta felaktigheterna.
– Det är märkligt att varken Skolverket eller regeringskansliet tog sig för att göra det som vi gjorde, att titta på den relevanta datan eller att tala med skolsamordnarna, säger Sofia Sandgren Massih.
– Skolverket kan ju definitivt få tillgång till den datan som vi har tittat på, och samma sak för regeringskansliet.

Hemliga promemorior
Genom sin kartläggning av det faktiska elevunderlaget på skolorna har Riksrevisionen kommit fram till nästan exakt samma slutsatser som Expressen rörande hur stor andel av eleverna som sannolikt exkluderats på felaktiga grunder. Skolverkets slutsatser om detsamma skiljer sig väsentligt från Riksrevisionens.
Som en del i sin granskning har Riksrevisionen begärt att få ta del av alla interna dokument på Utbildningsdepartementet om PISA-studiens genomförande. De har då upptäckt två interna promemorior, där tjänstemän på regeringskansliet larmat om felaktigheter i PISA 2018. Den första promemorian är daterad bara dagar efter att PISA-resultaten publicerades i december 2019.
Ministern försvarade ändå
Den andra är daterad direkt efter att OECD:s granskningsrapport släpptes i höstas, och tjänstemännen lyfter i dokumentet att varken Skolverkets eller OECD:s förklaringar till den höga svenska exkluderingsgraden är trovärdiga.
Trots att informationen fanns på hennes eget departement har utbildningsminister Anna Ekström försvarat OECD:s och Skolverkets förklaringar och hävdat att allting har gått rätt till i Sveriges genomförande av PISA 2018.
– Om det finns indikationer internt på regeringskansliet på att informationen som Skolverket har lämnat inte stämmer, så borde den informationen ha luftats med Skolverket, men vi kan inte se några tecken på att det har tagits upp med dem, säger Christian Andersson på Riksrevisionen.
– Vi tycker detta är minst sagt förvånansvärt, säger Sofia Sandgren Massih.
Har Anna Ekström varit informerad om de egna tjänstemännens kritik?
– Vi vet ju inte hur långt upp i hierarkin på departementet som de här promemoriorna har kommit.
Expressen har sökt Anna Ekström, vars pressekreterare hänvisar till en presskonferens som utbildningsministern kommer att hålla under torsdagen.
På torsdagsmorgonen uttalade sig utbildningsministern om Riksrevisionens rapport i en skriftlig kommentar till TT:
”Vi ser en tydlig resultatuppgång i PISA 2018 för elever med svensk bakgrund, men att det finns frågetecken vad gäller utrikes födda elevers resultat tycker jag är bekymmersamt”, skriver Ekström till TT, och fortsätter:
”Nästa gång får det inte finnas några som helst tveksamheter ute på skolorna kring vilka elever som ska få möjlighet att skriva provet och inte. Jag kommer därför att föreslå att regeringen beslutar att ge Skolverket i uppdrag att förstärka sina insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med OECD:s gällande riktlinjer i nästa PISA-undersökning”.
Riksrevisionens och Expressens beräkningar
Riksrevisionen har haft tillgång till den faktiska elevdatan för samtliga skolor som deltog i PISA 2018, medan Expressens beräkningar bygger på statistisk modellering. Trots detta är resultaten snarlika.
Expressen kom fram till att 5,45 procent av PISA-urvalet 2018 sannolikt undantogs från deltagande på felaktiga grunder. Riksrevisionen kom fram till att 4,5 procent av urvalet sannolikt undantogs på felaktiga grunder.
Både Expressens och Riksrevisionens beräkningar bygger på flera antaganden.
Expressen har räknat med att andelen elever som exkluderats på grund av funktionsnedsättning i PISA 2018 var konstant jämfört med PISA 2015, då exkluderingsskälen fortfarande redovisades och 2,5 procent av eleverna undantogs av den anledningen.
Riksrevisionen har i sina kalkyler räknat med att andelen elever som exkluderats på grund av funktionsnedsättning har stigit något, till 3 procent.
För de elever som sannolikt exkluderats på grund av bristande språkkunskaper har Expressen och Riksrevisionen gjort i stort sett identiska antaganden.