Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rikspolischefens känga till politikerna om ligorna

Anders Thornberg. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Att i högre grad stoppa stöldligor genom EU-samarbetet var en fråga som bland annat Moderaternas Tomas Tobé byggde sin kampanj till EU-valet på och ”ett Europeiskt FBI” var något som bland annat Liberalerna ville se. 

I ”Bara politik” säger nu rikspolischefen Anders Thornberg att han ”inte tror att det blir så mycket bättre” genom att satsa mer på denna fråga på EU-nivå – eftersom samarbetet mellan ländernas polismyndigheter redan finns. 

– Jag tror jag att det är viktigare att bygga upp de delar vi har, säger han. 

Onsdagens ”Bara politik” gästas bland annat av rikspolischefen Anders Thornberg. 

Inför EU-valet pratades det bland annat om att utöka möjligheten till att stoppa stöldligor i högre grad genom EU-samarbetet. Hur mycket skulle det betyda för den svenska polismyndigheten i det här arbetet? 

– Vi får hjälp från EU och vi jobbar redan på det sättet i dag. Nästan alla brott har en internationell dimension i dag och därför har vi mannat upp. Vi jobbar framför allt med våra närmsta grannländer runt Östersjön och våra nordiska grannländer. Sedan har vi Europol nere i Holland. Det tar bara 2-3 minuter när man behöver komma i kontakt med ett land innan vi har samverkan. 

– Dessutom är vi uppkopplade på olika system, reser bilateralt till olika länder. Och så småningom kommer vi, genom it-system, ännu bättre kunna se när kriminella rör sig över olika länder. Jag tror inte man känner till riktigt allt internationellt nu. 

Så vissa nu invalda EU-parlamentariker som tryckt stort på denna fråga kommer mötas av överraskningen om att detta redan finns? 

– De kanske vet det. Men jag tror inte att det blir så mycket bättre. Jag tror jag att det är viktigare att bygga upp de delar vi har, som att man ökar det väl beprövade samarbetet via Europool. När vi hade terrorattentatet i Stockholm kom det till exempel ett antal poliser från Europool omedelbart hit och hjälpte oss att bygga upp databaser. Det kostade ingenting, de kände till vårt system och vi kunde koppla in dem. Så det där samarbetet mellan internationella polismyndigheter finns redan. 

– Men det kanske behövs mer lagstiftning. Problemet med samarbetet i Europa är att EU-domstolarna fattat beslut att vi inte får ha lika mycket datalagring när det gäller trafikuppgifter. Och det är helt förödande om vi ska komma åt den värsta brottsligheten. För det är på det sättet vi kan följa någon, se om någon varit på en viss plats och så vidare. 

Den 2 augusti 2018 sköts Eric Torell, 20, till döds av poliser i Stockholm. Polisen hade ryckte ut på larm om en beväpnad man och sköt honom då de bedömde situationen som hotfull. Men Eric Torell, som hade både autism och Downs syndrom, hade rymt hemifrån med ett leksaksvapen.

”Följer praxisen”

Poliserna som sköt Eric Torell får jobba kvar om de döms, meddelades det på tisdagen. Varför? 

– Vi fattade det beslutet i förra veckan och det följer den vanliga praxisen, som vi prövar mot Arbetsdomstolen. 

Vad är dina tankar om det som skedde? 

– Det var min värsta dag som polischef. Det är en fruktansvärd tragisk händelse för alla inblandade. Vi har poliser som ska fullgöra sina arbetsuppgifter och som tror att de är utsatta för dödligt våld, som slutar med att en oskyldig person dör, en familj som lider, poliser som är misstänkta för brott och så vidare. Nu pågår en utredning och det är viktigt att den får ha sin gång. Åklagaren har beslutat att åtala tre av personerna och rättegång ska hållas i höst. Det är väldigt viktigt för oss att få vägledning.

”Vi är lite för få”

Vilket är polismyndighetens allra största problem just nu om du bara får peka på en enda sak? 

– Det är fortfarande att vi är lite för få. Vi behöver växa. Sedan gör vi många saker som inte är riktigt polisiära uppgifter, tycker vi. Vi tar hand om 60 000 fyllerister varje år, kör väldigt många transporter med frihetsberövade kors och tvärs i landet och tar hand om väldigt många unga människor som lider av psykisk ohälsa. Någon måste göra det, men det tar fokus från vårt brottsbekämpande uppdrag. 

Vad är en rimlig lösning på det problemet? 

– Jag gjorde en skrivning till regeringen i november. Vi märkte att trots att det är fullt på häkten, anstalter och på CIS-institutioner, samt att vi har tagit fler för vapen och narkotika var det fortfarande lika mycket skjutningar. För bakom varje ung man som blir skjuten står det 10-15 nya som vill kliva fram och så kan vi inte ha det. Ungdomar måste gå ut skolan med godkända betyg, de måste få möta konsekvenser om man begår brott innan man blir straffmyndig och så vidare. Det krävs att hela samhället mobiliserar.