Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rikspolischefen: ”Vi har allt i våra egna händer nu”

Rikspolischefen Anders Thornberg. Foto: VILHELLM STOKSTAD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Anders Thornberg i samband med en pressträff med Stefan Löfven. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Polisen ska växa från 30 000 till 40 000 anställda. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / IBL

Nya miljarder för att växa.

Nya tekniska vapen för att bekämpa brott.

I en stor intervju berättar rikspolischef Anders Thornberg om sin hoppfullhet – och sitt krav på polisen:

– Att vi ska växa så mycket kommer med en prislapp – det är absolut nödvändigt att vi blir bättre.

Ligger den värsta krisen bakom polisen?

Högste chef Anders Thornberg återkommer ofta till ord som rörelse, framtidstro och hopp.

Hålet i plånboken som pekats ut som huvudskäl till poliskrisen fylls – mer eller mindre – och nya verktyg i kampen mot gängen är på gång. Den turbulenta omorganisationen är klar.

Anders Thornberg vid ett besök på Expressens redaktion. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Rikspolischefen kallar den ”absolut nödvändig men väldigt tuff”.

– Det börjar hända saker inom polisen. Vi börjar få en strategisk styrning och tänker lite mer framåt. Under ombildningen handlade det mer om att ta hand om det som hände där och då, säger Anders Thornberg.

Polisens omorganisation

• Svensk polis bestod tidigare av 21 separata myndigheter samt Rikspolisstyrelsen. 2015 genomfördes ett omfattande arbete med att ändra på det.

• Resultatet blev en och samma polismyndighet och så Säkerhetspolisen som en separat myndighet.

• Omorganisationen har enligt många inom polisen varit tärande att genomföra. Inte minst har kritiken kommit från Polisförbundet.

• I september 2018 fick slutresultatet kritik av Statskontoret, som gjorde gällande att polisens förmåga att ingripa mot brott inte förbättrats och att myndigheten misslyckades med att få medarbetarna med sig.

Så här ser han på resultatet:

– Mina utländska kolleger är avundsjuka. Det finns länder, huvudstäder, där man har fem-sex poliskårer. Länder där man har två fingeravtrycksregister där de olika polismyndigheterna är oeniga och inte vill lämna ut information till varandra.

– Nu är vi en svensk polis. Vi kan förflytta resurser när det behövs och poliserna är utbildade på ett likadant sätt med samma utrustning. Vi tänker lite likare.

Polisens budget

• I Moderaternas och Kristdemokraternas budget från hösten 2018 tilldelades polismyndigheten två miljarder kronor mer än i föregående budget.

• I regeringens vårändringsbudget 2019 sänktes summan med 232 miljoner kronor. Regeringen motiverar det med att Kriminalvården, som tar över ansvar för fångtransporter, får den delen av kakan.

• Polismyndigheten har i dag drygt 30 000 anställda. Om fem år, 2024, ska siffran ha vuxit till 40 000.

”Att vi ska växa så mycket kommer med en prislapp”

Under Dan Eliassons styre blev polisen en myndighet i stället för 21. Nu ska den växa från 30 000 till 40 000 anställda på fem år. Den möjligheten kommer med en ”prislapp”, som han uttrycker det – och han pekar ut fyra sätt det ska hända. 

– Resurser, renodling, lagstiftning och samverkan.

Renodling: Thornberg vill att polisen i större utsträckning ska få ägna sig åt brottsbekämpning.

Anders Thornberg. Foto: VILHELLM STOKSTAD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Lagstiftning: Bland annat behövs nya tekniska verktyg för att hålla jämna steg med kriminella.

Samverkan: Fler myndigheter och samhällsdelar måste hjälpas åt att stoppa rekryteringen av nya brottslingar.

Och så resurserna som nu kommer.

1,8 miljarder mer än i föregående budget.

I Moderaternas och Kristdemokraternas budget från slutet av 2018 var det två hela miljarder, men drygt 200 miljoner gick över till Kriminalvården i regeringens vårändringsbudget.

Fler poliser på nätet

När pengarna kommer behöver polisen ”fylla på i basen”, säger han.

– Fler ingripandepoliser som är ute med uniform så nära befolkningen som möjligt.

Anders Thornberg på en presskonferens med justitieminister Morgan Johansson (S). Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Fler poliser på stan?

– Ja. Men också i cybervärlden. Det kommer en rad tjänster nu som gör att man inte behöver komma in och stå i långa köer på polisstationen. Den nya generationen vill inte åka in på en station – de kräver inte att polisstationer ska vara öppna dygnet runt, men däremot på nätet.

– De kräver att vi ska komma när det är på liv och död. Det gör man inte från stationen utan med speciella ingripandepatruller.

Han fortsätter berätta om hur polisen ska växa:

– När vi fyllt på bulken med ingripande- och utredandepoliser – då pratar jag säkert om ett rätt stort antal – så måste vi fundera. Vi kan inte bara ta lika många och fördela alla procentuellt över polisen. Då tror jag inte man skulle märka så stor skillnad. Vi håller på med en verksamhetsanalys där vi tittar mot 2024: Hur ser världen ut? Vad händer med internationell brottslighet, terror, IT-brottslighet som ökar på nätet?

Vill stärka gränspolisen

De kriminella ”går dit pengarna finns”, säger Anders Thornberg.

– Butiksrån, bankrån och värdetransportrån går ner väldigt mycket. Bedrägerier på nätet går upp i stället. Vi måste hitta var vi ska placera våra nyanställda. Hela organisationen, under ledning av Noa (Nationella operativa avdelningen), jobbar med en analys nu.

Thornberg efter ett krismöte om skogsbränderna 2018. Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

En av prioriteringarna blir utländska stöldligor.

– Jag tror vi måste sätta mer resurser på yttre gräns. Sverige inklusive polisen har fått kritik från EU vad gäller hur vi skött Schengenarbetet, inte bara vi utan hela den svenska modellen har fått kritik. Gränsskyddet, gränspolisen, yttre gränskontroll. Man kanske kan hindra fler kriminella från att komma in i Sverige – internationella nätverk som kommer hit och stjäl. Nu börjar de stjäla båtmotorer igen, till exempel.

LÄS MER: Larmet: Gränspolisen kan infilitreras av kriminella 

”Varje gång svider det i ett polishjärta”

Vilken sorts brott har smärtat mest att inte kunna utreda?

– Varje gång vi måste prioritera gör det ont i ett polishjärta. Det som plågar mig lite är just mängdbrottslighet som drabbar vanliga människor, där vi inte på alla ställen hinner göra något åt det eftersom vi måste prioritera liv och hälsa. När det är mycket skjutningar, många mord och andra mycket grova brott måste man prioritera dem helt enkelt. Då gör det ont tycker jag. Vi vill verkligen vara överallt.

Anders Thornberg målar upp en bild av ett land där problemen skiljer sig kraftigt åt från plats till plats.

– I vissa särskilt utsatta områden är människor oroade över att det skjuts och säljs narkotika på öppen gata och att man kan bli rånad. I andra delar av Sverige är man bekymrad över att ungdomar buskör med A-traktorer och att det är nedskräpning. Vi måste ta varje lägesbild och problembild på fullt allvar. Det är de som bor där som upplever det på det sättet. Grundidén med ombildningen är att vi ska finnas lokalt i lokalpolisområden så att vi kan möta den lokala lägesbilden.

– Sedan ska vi kunna ta hand om den värsta brottsligheten också. Tyvärr har den ökat så mycket att vi behövt ta resurser från annat. Då gör det ont i mitt polishjärta.

Polisens nya vapen: ”Steg i rätt riktning”

Polisen har under en tid upplevt sig sakna vissa verktyg som krävs för att komma åt de tyngst kriminella: Gängen använder i allt större utsträckning krypterade appar som gör att polisen inte kan avlyssna dem trots tillstånd.

Samtidigt stoppade EU 2016 Sveriges datalagringsdirektiv vilket fick effekten att operatörer inte sparat information länge nog, ur polisens synvinkel.

Anders Thornberg om...

...sexbrottsutredningar

”Uppdrag granskning” 13 mars handlade om sexualbrottsutredningar – mindre än en av tio våldtäktsanmälningar ledde till åtal, enligt programmet. Samtidigt framkom kritik om att våldtäktsutredningar anses ha ”låg status” inom polisen.

– Jag såg själv programmet. Den synpunkten är inget jag känner igen. Vi satsar mycket nu och har fått en försiktigt bättre utredningsverksamhet de senaste två åren. Det är ett av våra prioriterade områden, säger Anders Thornberg.

 

...ordningsvakter och väktare

Ordningsvakter och väktare menar att de får ta över allt fler arbetsuppgifter som varit tänkta för polisen. Samtidigt kunde Expressens granskning nyligen visa att 120 individer var dömda för grova brott och 170 hade tydlig koppling till högerextremism.

– När det gäller åsikter: Så länge man inte begår brott har vi åsiktsfrihet i det här landet. Men det gäller, precis som för oss i polisen, att avskilja människor som är olämpliga. Om man begår brott ska det beivras så klart. Branschen bär huvudansvaret att kontrollera att det är lämpliga personer som jobbar där, säger Anders Thornberg.

 

...polislöner

Många anser att poliser är underbetalda – ingångslönen är i dag 25 500 kronor. Den ska höjas till 26 000 kronor och 360 miljoner kronor ska öronmärkas för att öka lönehöjningarna för de redan anställda.

– Det är svårt att prata om ingångslöner eftersom vi har individuell lönesättning men vi kan konstatera att det är för dåligt jämfört med omvärlden. Jag tror att lönerna kanske alltid legat lite för lågt. Det är svårt när det är stora grupper, det är kostsamt. Jag tror att om vanliga människor tänker igenom vad en polis gör och kan utsättas för så tycker de kanske att de skulle betalas bättre. Jag tycker det är viktigt att vi ska betala folk som är beredda att vara poliser skäligt. De riskerar sina liv ibland och utsätts för väldigt svåra situationer.

Nu ska operatörerna spara längre igen och polisen ska dessutom få tillgång till så kallad hemlig dataavläsning – en teknik som avslöjar hemliga appar.

– Om vi börjar med datalagringen tycker jag det är ett steg i rätt riktning, säger Anders Thornberg.

Frågan Thornberg vill ta till EU

Han menar att det rör sig om ”ytterst få personer” – de allra tyngst kriminella – som har något att oroa sig över.

– Vi ska kunna ta reda på var de varit, vilka de sammanträffat med, före, under och efter väldigt allvarlig brottslighet. Vi kommer fortfarande ha mindre möjligheter än innan, vill jag understryka.

Hur har det varit att nästan helt sakna den här möjligheten?

– Jobbigt. Det har inneburit att brott vi i de flesta fall åtminstone kunnat få ett hum om inte gått att åtgärda fullt ut. Ibland har vi också fått information trots att vi inte skulle fått den. Det har varit godtyckligt. En del operatörer har lämnat mycket information. En del har sparat mycket, andra lite. En del operatörer har marknadsfört sig med att de inte lämnar ut något till polisen och det tycker jag … det får de gärna göra men det har varit godtyckligt.

Har de riktat sig mot kriminella?

– Nej, det kan jag inte säga. Det är integriteten. Jag förstår verkligen det, integriteten mot polisens möjligheter.

Anders Thornberg illustrerar en vågskål med händerna.

– Jag tror att man måste adressera frågan i EU-sammanhang. Jag märker på mina internationella kolleger – både på min förra arbetsplats Säkerhetspolisen och här – att det är problem i många länder. Man vill kunna hitta vilka som varit på en brottsplats och få ut IP-nummer.

”Handlar inte om mer – utan det vi hade innan”

Hemlig dataavläsning ser han som ett lyft i kampen mot grov organiserad brottslighet.

– Om vi går till en åklagare som går till en domstol som beslutar att vi ska få avlyssna så måste vi kunna komma in innan det krypteras. En sådan lagstiftning är på gång och det tror jag är väldigt viktigt. Det är absolut nödvändigt för oss att kunna läsa när det gäller terrorbrott, mord, grova narkotikabrott, grova övergrepp mot barn och annat.

Hur allvarlig brottslighet krävs för att motivera sådana metoder?

– Väldigt grov, den mest allvarliga. Det handlar inte om att ge oss mer resurser som är ännu mer integritetskränkande utan att om att vi ska vara på samma nivå som innan – vi har kunnat lyssna med den gamla bestämmelsen om datalagring och innan man började kryptera. Vi kunde ju lyssna på telefoner och mobiler och på andra sätt.

Efter nya datalagringsdirektiv och hemlig dataavläsning – vilket är nästa verktyg som saknas?

– Svårt att säga. Vi följer brottsligheten med underrättelseverksamhet och när de kriminella använder teknikens möjligheter måste vi få samma. En sak jag anmält till regeringen är kontantkort till exempel. Att man inte ska ha anonyma kontantkort utan att de ska registreras så man kan följa upp.

Anders Thornberg: ”Allt i våra egna händer”

Anders Thornberg ger sin syn på balansgången mellan integritet och vassa utredningsverktyg:

– Jag skulle inte vilja leva i ett land där polischefen fick bestämma vad man ska göra. Vi för fram behoven. Inte vilka som helst utan vi har väldigt många jurister anställda, och välutbildade chefer, som alla känner till svensk lagstiftning och vill ha en balans med integritet.

– Just den frågan tycker jag är otroligt viktig att så många som möjligt sätter sig in i och förstår. Ibland framstår det som att vi kan avlyssna vem som helst när som helst. Så är det absolut inte. Det handlar om ett hundratal eller ett par hundra individer om året man vill lyssna på.

Har ni nu de verktyg som krävs?

– Ja, det kan man säga att jag tycker.

”Eliasson gjorde det bra givet förutsättningarna”

Hans företrädare Dan Eliasson var starkt ifrågasatt och många krisstämplade den myndighet Anders Thornberg tog över för ett år sedan.

Anders Thornbergs företrädare Dan Eliasson. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Hur mår polisen nu?

– Man kan slå fast att det som skedde 2015-2018, innan jag kom, var en av de största omorganiseringar som gjorts i svensk modern statsförvaltning. Jag tycker att min företrädare givet förutsättningarna gjorde ett väldigt bra jobb.

Thornberg fortsätter:

– Men jag tror att det var bra att jag kom in med min polisbakgrund. Jag hade inte varit rätt man för den värsta turbulensen. Jag har varit polis i 39 år, är brottsbekämpare, besjälad av uppdraget. Nu har vi fokus framåt och jag känner en framtidstro.

Fler och fler poliser som slutat återvänder, enligt polisens egna siffror. 43 stycken år 2015 – i fjol var siffran 144 och i år ser trenden ut att fortsätta.

– Det har ryktats att ingen vill komma tillbaka men jag har sagt till alla polisregioner: Om ni vill återanställa på rimliga villkor så fixar jag fram resurser. Varje polis vi kan återanställa får en kortare startsträcka, säger Anders Thornberg i en jämförelse med att nyutbilda.

Rikspolischefen sammanfattar sin syn på polisens framtid:

– Nu kan vi inte skylla på något här i Sverige – vi har allt i våra egna händer.