Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rikspolischefen efterlyser ny brottskod för hot mot politiker

Rikspolischefen: "Tror att det skulle vara bra".
Anders Thornberg i Almedalen. Foto: SVEN LINDWALL
Rikspolischefen Anders Thornberg vill se en ny brottskod för brott mot politiker. Foto: VILHELLM STOKSTAD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Rikspolischefen vill se en ny brottskod för brott som riktas mot förtroendevalda politiker. 

– Jag tror att det skulle vara bra, säger Anders Thornberg efter att ha tagit del av Expressens artikelserie ”Demokratihotet 2019”.

Samtidigt uppmanar han och Säpochefen Klas Friberg landets politiker att polisanmäla allt som kan vara brottsligt. 

– Vi vill hellre ha ett samtal för mycket än ett för lite. 

Våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda politiker är att betrakta som hot mot demokratin.  

Det säger i dag rikspolischef Anders Thornberg till Expressen. 

– Det är otroligt allvarligt. Det är grundläggande i ett demokratiskt samhälle att man ska kunna ställa upp utan att behöva fundera på om man vågar eller inte.

De senaste dagarna har ett stort antal politiker vittnat i Expressen om vad de utsatts för. Nu uppmanar rikspolischefen fler att göra polisanmälningar. 

– Det är viktigt att polisen får kännedom om allting. Allt sånt här måste till utan, säger Anders Thornberg. 

Upplever du att detta är ett växande problem?

– Jag upplever i alla fall att det får mer fokus och att det är lättare att sprida hot och hat via sociala medier och annat. Man kan snabbt sprida en oro och vräka ur sig vad som helst. Det är väldigt allvarligt, för det träffar ju rätt in i hjärtat i på personer som har viktiga roller i en demokrati. Bara känslan av att man är utsatt gör att man kanske tvekar, och så får det inte vara. 

Sedan ett par år tillbaka finns tre särskilda demokrati- och hatbrottsenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Där arbetar poliser som är specialiserade på den typen av brott. 

Rikspolischef Anders Thornberg intervjuas under politikerveckan i Almedalen. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

– De jobbar också med övriga regioner för att sprida kunskapen. Vi ska ha en särskild kompetens för att kunna ta hand om de här brotten, för att förstå hur de utsatta känner och för att se till att brotten anmäls. Vi jobbar väldigt hårt med detta. 

Samtidigt är det så att många politiker vittnar om att de har polisanmält händelser som inträffat, sen får de besked några dagar senare om att utredningen har lagts ned. Vad tänker du om det?

– Jag tänker att man aldrig får sluta att anmäla, det är väldigt viktigt. Sen är det så att vissa brott är väldigt svåra att utreda, det finns ingen möjlighet att utreda dem. Både vi och åklagarna är professionella i vår utredningsmetodik, men om man ser att det inte finns tillräckligt med uppgifter eller någon framgång med att gå vidare, då kan man inte gå vidare. Vi vill ju verkligen lagföra alla brott och kunna gå vidare med alla brott, men det ska ju vara ställt utom allt rimligt tvivel i domstol… 

Anders Thornberg medger att även polisen behöver göra mer. 

– Jag tror alla behöver tänka på detta och jobba mer med de här frågorna. Jag vet att det finns en del politiker som tänker att det inte är någon idé att anmäla det till polisen, men det är det verkligen. Vi försöker verkligen göra det bästa av allt. Sen finns det säkert en mänsklig faktor och att det inte trängt ut i hela vår organisation. Vi är en väldigt stor organisation, men vi jobbar via de här demokrati- och hatbrottsenheterna för att man ska få upp ögonen för de här brotten. 

Enligt rikspolischefen är det ett problem att brott mot förtroendevalda inte har någon egen brottskod hos Brottsförebyggande rådet. 

– Det gör att vi har lite svårt att följa upp och mäta hatbrotten. 

Du vill se en sådan?

– Jag tror att det skulle vara bra, men det är också en fråga om hur man ska jobba med statistik och där är inte vi expertmyndighet. Men den frågan får man fundera på hur man ska bredda på olika sätt. 

Finns det något man ska tänka på för att inte bli utsatt?

– Egentligen inte. Man ska vara precis som man är och säga vad man vill. Men man ska fundera kring sin säkerhet och ta del av informationen som vi tagit fram tillsammans med Säkerhetspolisen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Där beskrivs hur såna här fall går till. Man ska ha en medvetenhet.

Upplever du att unga kvinnor är mer utsatta än äldre män?

– Jag har ingen statistik, men det är en känsla jag får. I varje fall känner de sig mycket mer utsatta, och det tycker jag är tillräckligt. Men ingen ska behöva bli utsatt. 

Under årets Almedalsvecka har polisen varit mer synlig än tidigare år – en medveten strategi för att skapa trygghet, enligt rikspolischefen. 

– Vi vill ju att Almedalen ska vara det där viktiga politiska mötet, där alla kan mötas, och där man kan säga vad man vill och göra vad man vill – så länge man inte gör något brottsligt. Jag kommer själv att gå där i uniform, för jag tycker det är viktigt att visa att vi är närvarande. 

Chefen för Säkerhetspolisen, Klas Friberg, kommenterade tidigare i veckan Expressens granskning i Almedalen. Foto: SVEN LINDWALL

Chefen för Säkerhetspolisen, Klas Friberg, kommenterade tidigare i veckan Expressens granskning i Almedalen – och vände sig till alla utsatta politiker:

– Rådet är att inte ge upp och alltid anmäla när man blir utsatt för olika hot. Och ligg på så att du får feedback från polisen som hanterar det. 

Enligt Klas Friberg är politikerna inte ensamma. Även tjänstemän som verkställer besluten som politikerna fattat är utsatta. 

Unik undersökning: Var femte politiker politiker utsatt för våld, hot eller trakasserier

Demokratihotet

903 politiker har utsatts för våld, hot eller trakasserier sedan 2014. 

713 politiker uppger att de under de senaste fem åren undvikit debatter eller diskussioner på grund av rädsla eller oro. 

313 politiker har någon gång under de senaste fem åren funderat på att lämna politiken på grund av våld, hot eller trakasserier.

Totalt har cirka 4 126 förtroendevalda politiker i hela landet svarat på Expressens enkät. De är ledamöter i riksdagen, Europaparlamentet, regionerna, kommunstyrelser, kommunfullmäktige, kommunala nämnder och i domstolar. 

Expressen granskar Demokratihotet

Måndag: S-riksdagsledamoten fick hakkors på dörren och en penisbild i mobilen.

Tisdag: SD-politikern dödshotades som höggravid – nu undviker hon debatter. 

Onsdag: M-toppen jagades av stalker – nu överväger hon att lämna politiken.  

Torsdag: Säpochefen och rikspolischefen kommenterar granskningen. 

Fredag: Statsminister Stefan Löfven och M-ledaren Ulf Kristersson om Expressens granskning. 

15 anonyma politiker berättar

C-politiker i Nora

”Det är för mina barn en oerhörd utsatthet, provokation och framför allt en sådan stor risk som gör att jag avväger att sluta.”

L-politiker i Österåker

”Frågan är om det är värt det när man tvingas gå med larm och begränsa familjens frihet.”

MP-politiker i Göteborg

”Har bestämt mig för att bita ihop och försöka fullgöra uppdragen mandatperioden ut, men kommer inte att kandidera på några valsedlar i nästa val.”

Politiker från det lokala partiet Konsensus för Vadstenas bästa

”Det är en ofta otacksam uppgift att arbeta för det man tror på. Politiska motståndare, kommuninvånare som inte vill väl och inte sätter sig in i frågorna, nätet och så vidare gör att man är utsatt. Det tar mycket energi och man försakar mycket på andra plan som ger glädje.”

M-politiker i Kalmar

”För min del handlar det framförallt om debattklimatet som ofta saknar all form av ideologi och i stort går ut på att ”döda” debatten innan den på djupet hanterar ämnet. Jag anser generellt att politiker borde sitta på tidsbegränsade uppdrag.”

L-politiker i Nynäshamn

”Som förtroendevald och kanske särskilt som nämndsledamot är man rätt van vid att diskutera och argumentera, särskilt med arga medborgare som kanske fått ett negativt besked i någon fråga. Men när man finner att man har återkommande arga diskussioner med samma människor så börjar man fundera på vad som eventuellt kan hända sen, och om det kan påverka andra i sin nära omgivning.”

S-politiker i Mariestad

”Jag vill inte lämna, men jag funderar över hur länge man orkar.”

SD-politiker i Gislaved

”Tyvärr smittar det av sig på mina barn, därför finns funderingar på att släppa politiken.”

C-politiker i Linköping

”Det tar väldigt mycket energi att hela tiden bli påhoppad. Det finns alltid någon som på Facebook och twitter kapar ens trådar och smutskastar och trakasserar. Sen lite hot på det.”

M-politiker i Kristianstad

”Jag kan många gånger känna att jag inte orkar med debattklimatet längre, att det blivit fördummat av alla hån av meningsmotståndare där man väljer att fultolka motståndarens argument i stället för att diskutera sakfrågan.”

MP-politiker i Hudiksvall

”Skyddet för familjen är obefintligt från samhället och det är hoten mot familjen som är jobbigast.”

Politiker från det lokala partiet Demokraterna i Göteborg

”Det politiska klimatet är fyllt med hot och kränkningar och populistiska tongångar. Respekten för det demokratiska samtalet finns inte.”

S-politiker i Västervik

”Är det värt att leva under dessa förhållanden? Det är en fråga jag ofta ställer mig. Man är rädd att mitt politiska engagemang ska drabba nära och kära.”

C-politiker i Umeå

”Man funderar ofta, det är inte värt det. Hade jag haft partner eller familj hade jag lämnat mina uppdrag för att bespara dem hur uppgiven och ledsen man blir.”

S-politiker i Torsby

”Även om man försöker slå bort incidenter så påverkar det livskvalitén negativt och familjen upplever oro.”