Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Riksåklagaren: Vill se inspelade förhör som bevis

Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Riksåklagaren Petra Lundh vill se flera förändringar i straffprocessen i Sverige.

Bland annat tycker hon att man borde se över möjligheterna att använda inspelat material från polisförhör som bevis i rättegångar, skriver hon på SvD Debatt. 

”Det är ingen mening för ett land att straffbelägga gärningar eller höja straffen om inte straffhotet regelbundet infrias.”, enligt Riksåklagaren.

Riksåklagaren Petra Lundh är landets högsta åklagare och chef för Åklagarmyndigheten.

På SvD Debatt skriver hon om hur hon vill se förändringar kring den så kallade omedelbarhetsprincipen, som betyder att domstolen ska grunda sin bedömning på det som framkommer under själva rättegången.

Petra Lundh tar som exempel att även brottsoffer och vittnen måste vara beredda på förhör vid rättegången, och att det innebär en stor påfrestning vid långa utredningar.

Rättegångsbalken kom till i början av 40-talet, men behöver nu moderniseras i takt med att brottsligheten blir allt mer avancerad, enligt Riksåklagaren.

Hon beskriver hur det är vanligt att misstänkta inte ger några kommentarer under utredningen för att först vid rättegången lämna en berättelse som är anpassad efter den bevisning som finns. 

”Allt det här har lett till nya utmaningar och helt nya förutsättningar som rättegångsbalken inte tagit höjd för.”, skriver Lundh, som nu vill att inspelade polisförhör ska kunna användas som bevis i domstolen.

”En straffrättprocess som gör fällande domar möjliga”

Liknande förslag har fått kritik från försvararhåll, konstaterar hon, men anser att Sverige kan ha en ordning som tillåter muntlig bevisning som lämnats före rättegången.

Som exempel tar hon Danmark som har så kallade grundslagsförhör i ett tidigt skede där uppgifter senare får användas som bevis.

”Det är ingen mening för ett land att straffbelägga gärningar eller höja straffen om inte straffhotet regelbundet infrias. Det förutsätter en straffprocessrätt som gör fällande domar rimligt möjliga. Mot bakgrund av utvecklingen måste straffprocessen reformeras.”, skriver Petra Lundh.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.