Solen skiner över Svendstuen skole, belägen i bergen inte långt från skidorten Holmenkollen. De välbärgade villakvarteren erbjuder en panoramavy över Oslo. En segerviss Jonas Gahr Støre är här för att lägga sin röst, följd av ett stort pressuppbåd.
För första gången sedan år 2001 kan Sverige, Norge, Danmark och Finland styras av socialdemokratiska statsministrar samtidigt.
– Socialdemokratin i Norden står starkt. Det är ett spännande utgångsläge och samarbetet kommer att vara viktigt för mig. Jag tror att vi kan göra mer än tidigare, säger Arbeiderpartiets ledare.

Jonas Gahr Støre, 61, vill ogärna jämföra ländernas politiska situation, men medger att det svenska debattklimatet framstår som tuffare och präglat av ”hårda fronter” mot Sverigedemokraterna. Han hyllar den avgående statsministern och berättar att de messade varandra senast på söndagsmorgonen.
– Jag har haft en personlig relation med Stefan Löfven som har betytt mycket för mig. Han har varit en generös kollega som avbröt sin semester för att vara med oss på minnesdagen av terrorn på Utøya. Det finns inget parti vi har starkare band till än svenska Socialdemokraterna och jag ser fram emot att samarbeta med hans efterträdare.
Maktskiftet i Norge sägs vara oundvikligt, även om vänsteroppositionens saknar skarp kritik mot Erna Solberg. Hon är den längst sittande statsministern för högersidan sedan 90-talet och har drabbats av ”regeringsslitage”, som norska bedömare kallar det.
Hennes regeringskolleger i Kristelig Folkeparti och Venstre balanserar runt spärren och Fremskrittspartiet backar i opinionen.
Historiskt dåliga siffror
Arbeiderpartiet, AP, har också historiskt dåliga siffror. I TV2:s opinionsmätning på fredagen nådde de 24,5 procent – att jämföra med valresultatet 2017 då 27,4 procent sågs som en katastrof. Förhoppningen är nu att matcha den siffran.
Det är snarare framgångarna för de tilltänkta samarbetspartierna Sosialistisk Ventre och Senterpartiet som gör att Jonas Gahr Støre nu kan bli statsminister.
Valspurten har dominerats av klimatfrågan och klassklyftor, vilket även har gynnat Miljøpartiet De Grønne och det marxistiska alternativet Rødt, som ser ut att kunna skrälla i valet.
Trots att regeringsförhandlingarna väntas bli en huvudvärk var det en avslappnad Jonas Gahr Støre som förra veckan talade inför 200 studenter på Norges arktiska universitet i Tromsø. Universitetslektorn och statsvetaren Jonas Stein satt i publiken.
– Han var betydligt lättare i kroppen än tidigare. Støre har väntat på att bli statsminister i åtta år. För fyra år sedan tog han ut segern i förskott och blev väldigt besviken.
”Trivs bättre på kulturfestival än bilträff”
Enligt statsvetaren hade Jonas Gahr Støre passat som universitetsprofessor.
– Han är en vältalig man som trivs bättre på kulturfestival än på bilträff. Han gillar att diskutera de stora linjerna, komplicerade frågor och utrikespolitik.
AP-ledarens bakgrund har kommit att förfölja honom. Inte minst förra valrörelsen var mediernas fokus på hans stora förmögenhet och utbildning på fransk elitskola. Den tidigare utrikesministern har avfärdats som en byråkrat utan förankring i arbetarrörelsen. Misstron lever kvar inom LO-leden.
Flera ansträngningar har gjorts för att framstå som folklig. Den sedvanliga kostymen byttes ut mot flanellskjorta.
Under en intervju med Dagbladet på Arendalsveckan 2017 – Norges motsvarighet till Almedalsveckan – poserade han för fotografen genom att mata fåglar i hamnen. Men i stället för brödsmulor hade Støre tagit med sig grillad scampi.

Årets valrörelse har gått bättre. Under devisen ”Nå er det vanlige folks tur” vill Arbeiderpartiet sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, det vill säga norrmän som tjänar under 750 000 kronor per år.
Tuva Øverås, 24, är valstrateg för Arbeiderpartiet i Oslo. Hon tror att ett maktskifte kommer innebära ökad jämlikhet i arbetsliv och skattepolitiken. Partiledarens bakgrund spelar mindre roll.
– Jonas Gahr Støre kanske kritiseras för att vara lite akademisk, men jag ser inte det som ett skällsord. Det är hans styrka. Han sitter på otroligt mycket kunskap, säger hon.
Precis som många unga väljare tycker Tuva Øverås att klimatfrågan är den mest akuta. Men frågan om oljan är känslig och hittills har Arbeiderpartiet uttryckt sig försiktigt om miljörörelsens krav på att stoppa industrin. En avveckling måste ske ansvarsfullt, heter det.
– Det är en näring som vi är helt beroende av och som driver en stor del av vår ekonomi. Det är en jättestor utmaning i förhållande till klimatet, säger Tuva Øverås.
Partierna i norska valet
• Arbeiderpartiet, Socialdemokraternas systerparti i Norge. Leds av Jonas Gahr Støre.
Fredagens opinionsmätning: 24,5 procent.
Valresultat 2017: 27,4 procent (-3,5).
• Høyre, Moderaternas systerparti i Norge. Leds av Erna Solberg, statsminister sedan 2013.
Fredagens opinionsmätning: 19,4 procent.
Valresultat 2017: 25,0 procent (-1,8).
• Fremskrittspartiet, ett invandringskritiskt parti. Leds av Sylvi Listhaug.
Fredagens opinionsmätning: 11,3 procent.
Valresultat 2017: 15,2 procent (-1,2).
• Senterpartiet, Centerpartiets systerparti i Norge. Leds av Trygve Slagsvold Vedum.
Fredagens opinionsmätning: 13,2 procent.
Valresultat 2017: 10,3 procent (+4,8).
• Sosialistisk Venstreparti, Vänsterpartiets systerparti i Norge. Leds av Audun Lysbakken.
Fredagens opinionsmätning: 9,1 procent.
Valresultat 2017: 6,0 procent (+1,9).
• Venstre, Liberalernas systerparti i Norge. Leds av Guri Melby.
Fredagens opinionsmätning: 4,4 procent.
Valresultat 2017: 4,4 procent (-0,8).
• Kristelig Folkeparti, Kristdemokraternas systerparti i Norge. Leds av Kjell Ingolf Ropstad.
Fredagens opinionsmätning: 4,2 procent.
Valresultat 2017: 4,2 procent (-1,4).
• Miljøpartiet De Grønne, Miljöpartiets systerparti i Norge. Leds av Une Aina Bastholm.
Fredagens opinionsmätning: 4,9 procent.
Valresultat 2017: 3,2 procent (+0,4).
• Rødt, ett marxistiskt parti. Leds av Bjørnar Moxnes.
Fredagens opinionsmätning: 5,9 procent.
Valresultat 2017: 2,4 procent (+1,3).
Opinionsmätningen kommer från norska TV2. Precis som i Sverige ligger spärrgränsen till stortinget på fyra procent.