Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Reinfeldt och Merkel eniga mot Hollande

Francois Hollandes debut i EU-ledarkretsen har gett nytt liv i krisdiskussionerna.

Men sprickorna mellan länderna består. Tysklands krav på hårda åtstramningar kritiseras - men alternativen som förs fram ser svåra ut att driva igenom.

Frampå småtimmarna reste sig EU-ledarna från middagsbordet efter många timmars diskussion om hur de ska få fart på tillväxten och samtidigt hålla statsfinanserna i schack.

EU-toppmötets huvudperson, Frankrikes nye president Francois Hollande, var efteråt nöjd med att ha fört upp euroobligationer på agendan.

Sådana gemensamma obligationer för euroländerna har förut varit omöjligt att diskutera eftersom Tyskland satt sig på tvären. De skulle minska lånekostnaden för krisländer men fördyra för Tyskland och andra länder med hög kreditvärdighet.

Långt ifrån enighet

Men EU-ledarna är mycket långt från en gemensam ståndpunkt. Bland dem som inte vill ha några gemensamma obligationer finns Tysklands Angela Merkel och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt.

– En del vill ha dem nu eller i framtiden eller som några påpekade, bland dem jag, att vi inte ska ha dem alls, sammanfattade Reinfeldt läget.

Mötet var inte till för att fatta några beslut, utan var en förberedelse för EU-toppmötet i slutet av juni. Alla förslag, konflikter och gemensamma nämnare skulle fram i ljuset.

Hollande har lyft fram ett förslag om projektobligationer för att finansiera energi-, transport- och it-projekt och flera länder vill ge Europeiska investeringsbanken (EIB) mer kapital. Allt detta kan hjälpa på marginalen, tror Reinfeldt, men hans grundrecept är ändå att skapa uthålliga statsfinanser.

"Inte konstigt"

Han tycker inte att det är konstigt att ropen på nya, enkla finansieringssätt kommer efter flera år med tuffa åtgärdsprogram.

– Det tär på befolkning, det tär på beslutsfattare och man ifrågasätter om det finns mer ork att hämta. Det är klart att det då förs diskussioner om huruvida det finns instrument som kan göra att våra hårt plågade budgetar får utökade möjligheter till investeringar, sade Reinfeldt.

Samtidigt som EU-ledarna flög in till Bryssel föll börser på bred front och valutamarknaderna skakade. Orsaken var osäkerheten om vad som händer i Grekland. Blir landet kvar i eurozonen eller leder nyvalet den 17 juni till att euro byts mot drachmer?

Euroländernas ledare upprepade ännu en gång att de vill ha kvar Grekland i eurosamarbetet och de varnade ännu en gång för att Aten då måste genomföra de åtgärder de lovat i utbyte mot stöd.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.