Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lövin om klimatpolitiken: M och KD är värre än Trump

Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: MANUEL BALCE CENETA / AP TT NYHETSBYRÅN
Helena Lindberg är en av tre riksrevisorer. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Riksrevisionen har fel – den rödgröna satsningen Kilmatklivet är visst kostnadseffektiv.

Det menar Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin, som står fast vid att M/KD-budgeten – som gjorde nedskärningar på Klimatklivet – är en ”klimatslakt”.

– Att ta bort 40 procent av Naturvårdsverkets verksamhet på några veckor – det är en klimatslakt, säger Lövin.

2015 införde den rödgröna regeringen satsningen Klimatklivet, som framför allt ska gynna fossilfri omställning på lokal och regional nivå.

Satsningen, vars kostnadseffektivitet tidigare ifrågasatts av Konjunkturinstitutet, får nu kritik även av Riksrevisionen.

– Klimatklivets kostnader per kilo minskade växthusgasutsläpp har varit höga, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Helena Lindberg var tidigare generaldirektör för MSB – i dag är hon riksrevisor. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Riksrevisionen menar att regeringen gett en för positiv bild av satsningen i sin rapportering till riksdagen:

”Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringen i sin rapportering till riksdagen valt att endast ge en ensidigt positiv bild av satsningen och dess effekter, trots att myndigheterna löpande har givit en mer nyanserad bild”, skriver Riksrevisionen i pressmeddelandet.

Riksrevisor Helena Lindberg säger även att riksdagen borde ha haft bättre underlag när beslutet om satsningen fattades:

– Regeringen har heller inte försett riksdagen med en övergripande samhällsekonomisk bedömning av stödets effekter. Det är information som riksdagen borde ha haft när den fattade beslut om satsningen, säger Lindberg.

Lövin: ”Jag delar inte den bilden”

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin, som är klimatminister i övergångsregeringen och en av de drivande bakom Klimatklivet, håller inte med Riksrevisionen.

– Vi har ju en situation där vi har tio år på oss att ställa om till ett fossilfritt samhälle om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Och Klimatklivet handlar om att vi ska gynna varaktiga utsläppsminskningar i samhället. Och då handlar det inte bara om kostnadseffektivitet per krona utan det handlar också om breda samhällsinvesteringar som gör det möjligt att ställa om samhället, säger Lövin.

Hon tycker inte heller att regeringen varit för positiva i sin rapportering till riksdagen, vad gäller Klimatklivet:

– Vi har redovisat det som Naturvårdsverket redovisar. Och den resultatredovisningen är öppen för alla och väldigt detaljerad. Och den ger vid handen att vi nu har en utsläppsminskning motsvarande mer än 1,5 miljoner ton per år genom Klimatklivet. Och jag skulle inte säga att det är en alltför positiv beskrivning, säger Isabella Lövin.

Så det är en felaktig kritik från Riksrevisionen?

– Jag delar inte den bilden att det skulle ha varit alltför positivt, nej.

”Klimatslakt”

När Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget röstades igenom i riksdagen kritiserades den hårt för neddragningar på klimatområdet.

Den kanske vassaste kritiken kom från Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin, som bland annat kallade budgeten för en ”klimatslakt”.

En av de två största nedskärningarna som M och KD gjorde på miljö- och klimatområdet var för just klimatklivet, som mer än halverades i budgeten, från nära 1,6 miljarder till 740 miljoner per år.

Isabella Lövin tycker inte att det är att använda överord att kalla budgeten för en ”klimatslakt”:

– Nej det är det inte. För att ta bort 40 procent av Naturvårdsverkets verksamhet från några veckor före jul till första januari – det är en klimatslakt. Det innebär att mycket av det arbete som vi har satt i gång, helt plötsligt tas bort på ett väldigt brutalt sätt.

Värre än Trump

Lövin jämför Moderaterna och Kristdemokraterna med Donald Trump vad gäller klimatpolitiken:

– Det var en global debatt när president Trump meddelade att han skulle skära ner 30 procent på EPA, Environmental Protection Agency, som motsvarar Naturvårdsverket i USA. Sedan bromsade och stoppade kongressen det, som skulle få väldigt, väldigt allvarliga konsekvenser för amerikanskt miljöarbete.

– Det var en global debatt kring den frågan, och sen i Sverige så gjorde Moderaterna och Kristdemokraterna något som var ännu mycket mer, nämligen en 40-procentig nedskärning. Det tycker jag att det är rätt att kalla det för klimatslakt.

 

LÄS MER: Klimatprofessorn: Både M och S har fel

 

Den nya sakpolitiska överenskommelsen mellan S, MP, C och L stipulerar att Klimatklivet ska utökas på nytt.

 

Maria Malmer Stenergard, miljöpolitisk talesperson för Moderaterna, instämmer i Riksrevisionens kritik. Foto: FREDRIK WENNERLUND

Moderaternas miljöpolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard säger att Riksrevisionens granskning bekräftar vad hon trott hela tiden.

– Det som de rödgröna har kallat en klimatslakt i vår budget, som då i stora delar har handlat om att vi just har sagt nej till klimatklivet – det visar sig nu att det bara har handlat om ineffektiv symbolpolitik. Och att det var helt rätt prioritering av oss att plocka bort det i vår budget, säger Maria Malmer Stenergard.

Miljöpartiet menar väl att den här typen av satsningar ändå kan ändra beteenden på sikt, och att allt inte syns i siffror över kostnadseffektivitet?

– Ja, och sådana gissningar har vi ju inte tid eller råd med i det här klimatarbetet. Vi står inför ett allvarligt klimathot. Då kan vi inte bara sträcka upp fingret i luften och gissa vad som gör nytta.

Nyckelbiotoper

Den andra stora nedskärningen i M/KD-budgeten var på så kallade nyckelbiotoper – statliga köp av privatägd skogsmark, som ibland sker via tvång – i syfte att bevara och underhålla värdefull miljö.

Där gjorde M och KD nedskärningar med drygt 1,3 miljarder kronor. 740 miljoner av neddragningarna var för naturvård av befintliga nyckelbiotoper, och 600 miljoner var för inventering av nyckelbiotoper – genomgång av mark som kan komma att klassas som naturreservat.

Enligt den nya överenskommelsen mellan S, MP, C och L ska en ny satsning göras på naturvård av befintliga nyckelbiotoper, men nedskärningen för inventeringen ska bestå.