Den svenska tiggeridebatten har eskalerat under våren med utspel efter utspel - Sverigedemokraterna vill helt förbjuda tiggande, Moderaterna vill stoppa organiserande av tiggeri och flera partier vill göra det lättare att bli av med ovälkomna gäster på privat eller kommunal mark.
I januari bjöd regeringen in Rumäniens socialminister Rovana Plumb till Sverige för att diskutera samarbete kring tiggarna. Och i går reste barn- äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér, S, och regeringens samordnare i frågan, Martin Valtersson, till Bukarest för att på fredag underteckna ett avtal länderna emellan.
Målet är att hjälpa utsatta EU-medborgare från Rumänien till en bättre tillvaro på hemmaplan.
– Fokus är att stödja Rumänien i sitt arbete att värna de mest utsatta och stärka deras rättigheter i praktiken. Det handlar om expertbyte på välfärdsområdet med barns rättigheter i fokus, säger Åsa Regnér i en skriftlig kommentar.
Avtalet skulle ha skrivits under tidigare i våras men har dragit ut på tiden. Ändringar har skickats mellan de två länderna.
Åtgärd i form av EU-projekt
Utkasten till avtalet är sekretessbelagda: ”vissa uppgifter i korrespondensen kan antas störa förbindelserna mellan länderna om de röjs” får Expressen till svar.
När Expressens medarbetare Lars Björk träffar statssekreterare Codrin Scutaru på Arbets- och socialdepartementet i Bukarest berättar han att åtgärderna främst består av ett EU-projekt där barn som hoppat av skolan ges en andra chans samt en förändring av socialtjänstlagen som ska tillåta att människor får ha kvar sitt försörjningsstöd under en tid även om de hittar ett jobb.
En stor del av den romska befolkningen lider av analfabetism och en mycket låg utbildningsnivå. Många går inte färdigt grundskolan. Och det finns fortfarande ett utbrett förakt mot romerna i Rumänien.
"Tiggarna respekterar inte svensk eller rumänsk lag"
Inget av det här verkar dock finnas med i den plan som den rumänska regeringen sagt sig ha för att uppfylla EU:s fattigdomsmål.
Enligt statssekreteraren är fattigdom och tiggeri inget strukturellt samhällsproblem.
– Det är ett individuellt val. Tiggarna respekterar vare sig svensk eller rumänsk lag. De borde söka arbete i stället. Att tigga borde inte vara ett val för dem, säger Scutaru.
Hur mycket pengar kan en person få som är arbetslös och som saknar inkomst?
– Cirka 500 lei, säger Scutaru.
Det motsvarar omkring 1 000 kronor och är ungefär hälften av den lagstadgade minimilönen. Scutaru anser att socialförsäkringen är generös trots att den inte täcker faktiska levnadskostnader.
– Ökade bidrag till fattiga leder till bidragsberoende, säger han.
På frågan om det inte är just det svaga skyddsnätet som gör att många väljer att resa till Sverige svarar Scutaru att fattiga människor borde ansöka om försörjningsstöd.
Scutaru är mer bekymrad över medelklassen än fattiga som tigger.
– För oss i den lägre medelklassen är det en utmaning att klara oss från månad till månad, säger han.
"Är nomader"
Statssekreteraren anser att det finns kulturella orsaker till migrationen till Sverige.
– Romerna är nomader. Det är därför de reser. De har den högsta anpassningsgraden, säger Scutaru och tillägger att Rumänien “har en historia av att inte diskriminera”.
Scutaru framhåller att det inte är hans plats att ge den svenska regeringen råd, men “att ni kanske borde ni överväga ett förbud mot tiggeri, liksom vi har gjort”.
Statssekreterare Pernilla Baralt vid det svenska socialdepartementet är bekymrad över sin rumänske kollegas kommentarer.
– Det är ett problem. Om man ser det på det viset, säger hon.
Baralt understryker att alla medlemsländer “har enats om att minska fattigdomen inom EU” och att “vi har ett fattigdomsmål i EU som vi alla ska bidra till för att uppnå”.
– Det här handlar inte om individuella utmaningar utan det är strukturella förändringar som krävs.
Nu ökar pressen på regeringen från flera håll att det blir ett skarpt avtal.
Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé, M, anser att Rumänien måste straffas om landet inte förbättrar situationen för sin fattiga befolkning.
– Regeringen borde agera på EU-nivå för att överväga sanktioner mot Rumänien om man inte lever upp till att ta tag i situationen för dessa utsatta människor. Det finns möjligheter att frysa inne medel från EU:s strukturfonder, säger Tobé.
