Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen vill skärpa straffen för näthatare

"Nu stärker och uppdaterar regeringen skyddet mot näthat för att värna varje människas rätt till personlig integritet", säger justitieminister Morgan Johansson (S), i ett pressmeddelande. Foto: HENRIK JANSSON
Ida Östensson är ordförande för Make Equal och har själv drabbats av grova näthot. Foto: Kristina Wicksell

Regeringen vill att skyddet mot näthatare ska stärkas.

Nu föreslår man flera åtgärder – bland annat att göra det straffbart att sprida hämndporr och nakenbilder.

– Att man erkänner olaga integritetsintrång som ett eget brott är jätteviktigt, säger Ida Östensson, ordförande för Make Equal som själv drabbats av grova näthot.

Hot, hat och ofredande på nätet blir allt vanligare. I våras uppmärksammade Expressen det hat som många kvinnor utsätts för av män på nätet i artikelserien "Kvinnohatarna".

I artikeln vittnar åtta kvinnor om mordhot, hot om att våldtas och hot mot deras familjer. Den samlade erfarenheten var att hoten inte togs på tillräckligt stort allvar av polis och rättsväsende.

Nu lägger regeringen fram en proposition för att skärpa straffen mot näthatarna. 

Man föreslår bland annat att införa ett nytt brott – olaga integritetsintrång – för att göra det olagligt att sprida hämndporr, nakenbilder och andra kränkande uppgifter om en person.

– Hot och kränkningar på nätet, som särskilt ofta drabbar kvinnor och unga, är oacceptabelt. Nu stärker och uppdaterar regeringen skyddet mot näthat för att värna varje människas rätt till personlig integritet, säger justitieminister Morgan Johansson (S), i ett pressmeddelande.

Användare blir skyldiga att radera inlägg

Regeringen föreslår också att man ska modernisera och förtydliga straffbestämmelserna för olaga hot, ofredande, grovt förtal och förolämpning – bland annat ska det bli straffbart att hota om att sprida nakenbilder på någon annan. 

Man vill också att den som står ansvarig i sociala medier också blir skyldiga att radera inlägg som kan uppfattas som olaga hot eller olaga integritetsintrång. 

Däremot kan man fortfarande hävda att någon annan lagt upp inlägget. 

Majoriteten av förslagen föreslås träda i kraft vid årsskiftet.

Ida Östensson hotades på nätet

Ida Östensson är en av kvinnorna som medverkade i Expressens granskning. Hon är ordförande för stiftelsen Make Equal och driver projektet Skärpning, som arbetar lösningsfokuserat med näthat. 

Hon har själv hotats flera gånger på nätet.

– Jag ska dö eller våldtas och både och. Vanligtvis läser jag det snabbt eller tar bort det, berättade Ida Östensson för Expressen då.

Ida Östensson är ordförande för Make Equal och har själv drabbats av grova näthot. Foto: Kristina Wicksell

Hon har följt regeringens utredning och tycker att propositionen är ett steg i rätt riktning.

– Att man erkänner olaga integritetsintrång som ett eget brott är jätteviktigt. Hämndporr och spridning av nakenbilder går i dag under förtal, som till exempel det uppmärksammade Facebookövergreppet. Men jag är inte nöjd, det behövs göras mer, säger Ida Östensson och fortsätter:

Vill se ägaransvar för näthatarna

– En hatare kan i dag komma undan med att säga att någon annan har använt datorn, det gör brott omöjliga att utreda. Den lagstiftningen måste moderniseras genom att införa ett ägaransvar.

Ida Östensson menar att det fortfarande är ett fåtal som anmäler näthat.

– Man vet att allt läggs ned. Varje gång jag anmält läggs det ned på en gång med motivering att "det är uppenbart att brott inte går att utredas". Uppenbart för vem? Det visar på tydliga brister på kompetens och resurser inom polisen. Få anmäler också eftersom att näthat inte går att anmälas digitalt. Det är inte särskilt modernt att man ska behöva gå till en polisstation och lämna in papper. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!