Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen vill ändra svensk våldstäktslag

Foto: Bertil Enevåg Ericson / Scanpix

STOCKHOLM. Regeringen vill ändra lagen så att fler typer av sexuella övergrepp ska betecknas som våldtäkt. I en lagrådsremiss ändras till exempel begreppet "hjälplöst tillstånd" till "särskilt utsatt situation".

– Genom att vi formulerat om det till särskilt utsatt situation - man vågade inte, kunde inte agera - men det är i varje fall en våldtäkt det är frågan om, ringar vi in verkligheten lite bättre, säger justitieminister Beatrice Ask till SR Ekot.

"Sexuella övergrepp innebär en allvarlig integritetskränkning. Respekten för varje människas absoluta rätt till sexuell integritet och sexuellt självbestämmande måste därför värnas och vara tydlig. Att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp förutsätter ett starkt och väl fungerande straffrättsligt skydd. För att ytterligare skärpa lagstiftningen och förstärka skyddet lägger regeringen fram förslag till förändringar i sexualbrottslagstiftningen", skriver justitieminister Beatrice Ask i en kommentar till lagrådsremissen.

Straffminimum höjs

Enligt justitiedepartementet innebär ändringen av "hjälplöst tillstånd" till "särskilt utsatt situation" att det blir tydligt att även in sådana situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet (exempelvis på grund av rädsla) omfattas av våldtäktsbrottet.

I remissen vill regeringen också utvidga vad som kan bedömas som grovt sexuellt övergrepp mot barn. Syftet är att ge domstolarna ett större utrymme att bedöma allvarliga sexuella övergrepp mot barn som grova brott. Samtidigt höjs straffminimum för brottet från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.

Svårt att säkerställa

I lagrådsremissen har ett omstritt förslag försvunnit – kravet på samtycke vilket i praktiken betyder att det är sexuellt övergrepp om en person inte tydligt sagt ja till att ha sex.

– Det är väldigt svårt att säkerställa hur ett samtycke skulle se ut. Vi har valt att i stället fånga in de här situationerna där man på grund av sin passivitet ändå har blivit utsatt för ett övergrepp, säger Beatrice Ask till Ekot.

Håller inte med Ask

Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitet, är kritisk till att regeringen inte slår fast att det krävs samtycke före sex.

– Regeringens egen utredare ville ha en paragraf som slår fast att sex utan samtycke är förbjudet. Det skulle inte heta våldtäkt utan sexuellt övergrepp. Nu har regeringen lagt ett annat förslag och enligt min mening är det inte tillräckligt, varken i sak eller juridiskt.

Hon håller inte med Beatrice Ask som säger att det är svårt att säga hur ett samtycke skulle se ut.

– Varje vuxen människa i Sverige som haft sex vet att det finns många sätt att visa att det är något man vill vara med om och som alla, åtminstone nyktra människor, uppfattar.

– Vad som däremot är sant är att det kan vara svårt att bevisa. Men det är många brott som är svåra att bevisa och det har inte hindrat oss att dra gränser mellan vad som är brott och inte brott, tillägger Madeleine Leijonhufvud och påpekar att det i många engelsktalande länder funnits ett sådant här lagkrav sedan 1970-talet.

Madeleine Leijonhufvud utesluter inte att den föreslagna lagen kan fällas i Europadomstolen.

– Men det kräver att en kvinna orkar dra fallet dit. Bulgarien hade en lag som liknar vår och fälldes i Europadomstolen 2003 och tvingades ändra sin lag.