Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen satsar miljarder på jobben

Regeringen presenterar på onsdagen en rad satsningar för att bland annat minska arbetslösheten. Foto: Niklas Svensson
Foto: Niklas Svensson
Mikael Damberg, Stefan Löfven, Magdalena Andersson. Foto: Niklas Svensson
En byggarbetare tar en selfie med statsministern. Foto: Niklas Svensson
Magdalena Andersson. Foto: Henrik Montgomery / Tt
Per Bolund. Foto: Henrik Montgomery / Tt
Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Stockholms universitet. Foto: Anna-Karin Nilsson
1 / 8

Regeringen presenterar en jobbsatsning på tio miljarder kronor som ska "säkra Sveriges långsiktiga konkurrenskraft".

Med start 2016 satsar regeringen 8,5 miljarder kronor på jobben, som byggs ut till tio miljarder per år 2017-2019.

Satsningen kommer att ge 150 000 fler i arbete de närmsta två åren, enligt regeringen.

Sverige står inför tre stora utmaningar - jobben, skolan och klimatomställningen - skrev finansminister Magdalena Andersson (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) i ett inlägg på DN Debatt som publicerades under onsdagen.

Under samma eftermiddag åkte Stefan Löfven, finansminister Magdalena Andersson, näringsminister Mikael Damberg och bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan till Barkarbystaden i Järfälla norr om Stockholm.

– Nu börjar regeringens åtgärder att verka och synas i våra prognoser, hävdade statsministern, och konstaterade sedan att regeringen med den nya jobbagendan ”tar steg för steg mot EU:s lägsta arbetslöshetet”.

Löftet ska vara uppfyllt till 2020. De närmsta två åren räknar regeringen med att de nya satsningarna i kombination med ett bättre konjunktursläge ska leda till 150 000 nya jobb.

Totalt föreslår regeringen investeringar på 8,5 miljarder kronor på jobben i budgetpropositionen som lämnas till riksdagen nästa månad.

5,7 miljarder till fler bostäder

Grovt räknat är satsningarna uppdelade i 5,7 miljarder kronor till fler bostäder och bättre infrastruktur, 2,22 miljarder kronor till utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder och 430 miljoner kronor till olika satsningar på besöksnäring och innovation.

Investeringarna byggs upp till 10 miljarder kronor per år under 2017, 2018 och 2019.

En del av satsningen rör bostadsbyggande.

- Regeringen gör nu den största bostadspolitiska satsningen på mycket, mycket länge, hävdar bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan.

Av pengarna sätts bland annat 1,9 miljarder kronor till ett investeringsstöd som ska leda till byggande av fler små klimatsmarta lägenheter. En kommunbonus med en pott på 1,85 miljarder kronor införs för kommuner som främjar byggande och ytterligare en miljard kronor avsätts för att rusta upp miljonprogrammen.

Förhopningen är att satsningarna ska leda till 15 000 nya hyresrätter årligen de kommande åren.

14 000 nya utbildningsplatser

I debattartikeln pekar de två ministrarna på att antalet lediga jobb är fler än någonsin, medan arbetslösheten är fortsatt hög. Ett "kunskapslyft" ska leda till bättre matchning på arbetsmarknaden. 1,29 miljarder kronor ska leda till tusentals nya platser i folkhögskola, komvux och yrkeshögskola.

– Sammanlagt rör det sig om 14 000 fler utbildningsmöjligheter jämfört med det tidigare kunskapslyftet, säger finansminister Magdalena Andersson.

Den svenska regeringen tänker dessutom ta sig an klimatomställningen. Bland annat genom göra det möjligt för företag, kommuner och privatpersoner att "välja det klimatsmarta alternativet", heter det i ministrarnas inlägg på DN Debatt.

Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Stockholms universitet tror att väljarna vill ha tydligare besked från regeringen.

– Ingen betvivlar att regeringen och de flesta andra partier också vill invånarna väl, säger hon och fortsätter:

"Måste förklara hur, inte vad"

– Men man måste veta hur och vad. Jag tror inte bara att det är statsvetare, utan jag talar nog om ganska många, som vill att regeringen talar om hur och var och vad inte att det ska bli bättre järnvägar, säger hon.

Lemne menar att det är möjligt att det kommer konkreta förslag i budgetpropositionen men man måste också prata om frågan om vad kommunerna ska göra med sina bostäder.

Svend Dahl, statsvetare och liberal skribent samt chefredaktör för Liberala nyhetsbyrån menar att debattartikeln är en principinriktning på vilka områden som är prioriterade.

– Det har vi ju vetat ganska länge att det är dessa frågor man sagt att man ska prioritera, säger han och fortsätter:

– Det man kan reflektera över är att det inte tycks vara några större reformförslag att tala om. Det kommer att vara lite satsningar här och där. Egentligen påminner det väldigt mycket om hur alliansregeringen arbetade, bortsett från de stora reformerna som jobbskatteavdragen, så var det ju några miljoner här och någon miljard där. I sammanhanget ganska små satsningar som primärt fyller funktionen av att vara en symbol för en viljeinriktning snarare än att göra dramatisk skillnad.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!