Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen 2018: Annie Lööf säger nej till Löfven

Annie Lööf gav upp sitt sonderingsuppdrag. Nu går uppdraget tillbaka till talmannen. Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN
Frågorna är många kring vad som händer nu - här är svaren.
Stefan Löfvens sonderingsrunda har nått sitt slut. Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES FREDRIK WENNERLUND
Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet. Foto: FREDRIK WENNERLUND/ STELLA PICTURES / STELLA PICTURES
Ulf Kristersson, partiledare för moderaterna. Foto: FREDRIK WENERLUND/ STELLA PICTURES / STELLA PICTURES
Det här är talmannen Andreas Norlén. Det är honom partiledarna lämnar besked till och han som ger besked om vem som ska ta över sonderingsuppdraget. Foto: FREDRIK WENERLUND/ STELLA PICTURES / STELLA PICTURES
1 / 7

Tre partiledare har misslyckats med sonderingsuppdraget att presentera en statsminister som kan tolereras av riksdagen.

Och nu har Annie Lööf stängt dörren för en överenskommelse med Stefan Löfven. 

Vi förklarar vad som händer. Och varför vi är tre steg från nyval, extraval.

Talmannen Andreas Norlén meddelade 23 november att det skulle ske en ny omröstning om Stefan Löfven som statsminister. Sedan dess har S förhandlat med C, L och MP. Även V har kommit med krav för att släppa fram Löfven.

Den 27 november släppte Annie Lööf en lista med krav som Stefan Löfven skulle uppfylla om hon släppte fram honom som statsminister. Även L har haft en kravlista.

Men S svarade med vad Lööf beskrev som ett ”skambud” i ett inlägg på Aftonbladet Debatt den 4 december. Den 10 december stod det klart att C inte kommer släppa fram Löfven som statsminister.

Den 12 december – samma dag som budgetomröstningen – ska talmannen officiellt nominera Stefan Löfven. En statsministeromröstning väntas sedan på fredag.

Valet 2018: Så slutade det och därför har vi ingen regering

Valet den 9 september slutade i att inget parti eller block fick de nödvändiga 175 mandaten för att kunna utse statsminister och regering.

Direkt efter valet röstade riksdagen för att den sittande statsministern Stefan Löfven och den rödgröna regeringen skulle avgå. Det var alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna som bestämde att Löfven skulle avgå.

Sedan dess har talman Andreas Norlén tagit hjälp av tre partiledare för att sondera möjligheterna att bilda regering.

Främst handlar det om att hitta en statsminister som de flesta i riksdagen kan acceptera, men också att den blivande statsministerns regering ska kunna visa en budget som de flesta säger ja till. 

Först fick moderatledaren Ulf Kristersson uppdraget, vilket han misslyckades med. Sedan gick turen över till Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven. Därefter röstades Ulf Kristersson ner av riksdagen som tänkt statsminister, där Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade ja, men alla andra röstade nej.

Centern och Liberalerna röstade mot för att de inte ville ha en regering med stöd av SD.

Mellan 15 och 22 november 2018 fick Centerledaren Annie Lööf uppdraget att sondera, med tillägget att det inte var nödvändigt att Lööf skulle bli statsminister.

När Kristersson och Löfven misslyckats gjorde Norlén halt i sonderingsuppdragen för att tillsammans med samtliga partiledare diskutera fyra olika regeringsalternativ.

Sverige är tre steg från extraval

Riksdagen har fyra försök att rösta fram en statsminister. Skulle detta misslyckas blir det extraval. Detta val måste genomföras inom tre månader från att den fjärde omröstningen genomförts. Det är talmannen som bestämmer valdag i samråd med valmyndigheten. Senaste gången Sverige hade extraval var 1 juni 1958. Det är enda gången efter demokratins genombrott i Sverige i början av 1900-talet. 

Vilka partier vinner och förlorar på ett extra val?

Både partikassan och opinionen påverkar partiernas vilja till extra val. Miljöpartiet och Liberalerna ligger båda nära riksdagsspärren i mätningarna och har därmed störst anledning att frukta ett extra val, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap till Ekot.

Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna verkar däremot trygga i sin position, menar han.

SD är det parti som har ökat mest i mätningarna sedan valet. Även Centerpartiet tror att de kan locka nya väljare vid ett extra val. 

Vad kostar ett extra val?

För partierna innebär ett extra val stora kostnader och ansträngningar i form av valarbetare, valstugor, reklam i press, radio och tv och informationsmaterial.

Bäst ekonomi har Centern, Socialdemokraterna och Moderaterna, enligt Expressens kartläggning.

Dessutom blir nyval kostsamt för kommunerna. Valmyndigheten spår att ett extra val kommer att kosta 400 miljoner kronor – lika mycket som ett ordinarie val – för valsedlar, material och personal, enligt DN.

Det här gör talmannen Andreas Norlén

Det är bara en person som lägga fram en kandidat till ny statsminister; riksdagens talman Andreas Norlén. Hans uppdrag är att hitta en kandidat som accepteras. Det betyder inte att kandidaten ska på flest röster, utan så få röda nejröster som möjligt. Får kandidaten 175 nejröster eller fler blir personen inte vald. 

Riksdagen med 349 ledamöter har tre knappar att trycka på. En grön för ja, en gul för att avstå och en röd för nej. En statsminister kan väljas med en röst om det inte blir fler än 174 nej.

Är det bråttom att utse statsminister?

Det finns ingen formell deadline för när en ny regering måste vara på plats. Däremot ska nästa års budget klubbas i riksdagen den 12 december. Om det inte finns en statsminister vid det laget är det övergångsregeringen som fortsätter styra med den genomröstade budgeten.

 

LÄS MER: Kommunerna får inte tillskottet på 5 miljarder kronor 

 

Så slutade riksdagsvalet 9 september 2018

Så här många mandat fick respektive parti i valet 2018:

Moderaterna: 70

Centerpartiet: 31

Liberalerna: 20

Kristdemokraterna: 22

ALLIANSEN: 143 mandat

Socialdemokraterna: 100

Vänsterpartiet: 28

Miljöpartiet: 16

RÖDGRÖNA: 144

Sverigedemokraterna: 62