Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Regel stoppar sjukhus från att hjälpa varandra

Medicinreportern Anna Bäsén om risken för brist på läkemedel.
Anställda på ett läkemedelsföretag i Kina.Foto: XINHUA / XINHUA/SIPA USA SIPA USA
Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT NYHETSBYRÅN
Monica Lidberg.Foto: Läkemedelsverket / Läkemedelsverket
Johan Andersson.Foto: Läkemedelsverket

Sverige har hög risk att drabbas av brist på viktiga och vanliga läkemedel under coronautbrottet.

Men lagar och regler kring handel stoppar regioner och sjukhus från att hjälpa varandra. 

– Idag finns inga legala möjligheter att flytta läkemedel mellan regioner, säger Monica Lidberg på Läkemedelsverket. 

Som Expressen kunde avslöja under onsdagen larmar branschorganisationerna Läkemedelsindustriföreningen och Sveriges Apoteksförening om att Sverige riskerar att drabbas av brist på läkemedel som en följd av den nya smittan covid-19.

Företag som tillverkar läkemedel är ofta beroende av ingredienser som produceras i Kina och Indien, både verksamma substanser och stödingredienser som bindemedel. Kina är en dominerande producent av ämnen i många vanliga läkemedel som ibuprofen, paracetamol, penicillin och heparin. Samma sak med Indien, som i onsdags införde begränsningar när det gäller export av 26 olika ingredienser, däribland antibiotika som metronidazol och den antivirala medicinen aciclovir. 

Senast i raden att begränsa exporten är Tyskland som på torsdagen beslutade att lägga restriktioner på export av vissa skyddsprodukter.

– Utbrottet har stor påverkan både på produktionen i fabriker och på leveranser. Med den utveckling vi ser är det ganska sannolikt med en bristsituation. Men vi vet inte vilket eller vilka läkemedel det kan komma att gälla, när och i vilken omfattning, säger Johan Andersson, enhetschef för läkemedel i användning på Läkemedelsverket.

Hittills har Läkemedelsverket inte fått någon anmälan från läkemedelsföretagen om aktuell eller kommande läkemedelsbrist orsakat av den nya epidemin, vare sig i Sverige eller i Europa. 

Ska lista läkemedel i riskzonen

Amerikanska läkemedelsverket FDA har listat 20 läkemedel det riskerar bli brist på. Svenska Läkemedelsverket analyserar just nu vilka läkemedel på den svenska marknaden som är i riskzonen. Vilka substanser myndigheten identifierat hittills vill Johan Andersson inte uppge.

– Vi ser över situationen, bland annat vilka substanser som kommer från Kina och Indien. Men det är inte enkelt att förutsäga. Läkemedelsbranschen är global och produktionen komplex, säger Johan Andersson. 

Beroende på vilket läkemedel som drabbas kan lagren tömmas på ett par dagar upp till några veckor. Om svenskarna börjar hamstra läkemedel kan det förvärra en bristsituation.

För att förbättra tillgången till läkemedel utreder Läkemedelsverket om hållbarheten kan förlängas på läkemedel. Vanligtvis skickas läkemedel vars hållbarhetsdatum går ut om sex månader till destruktion.

– Vi utreder om vi kan hejda sådana tillbakaskick och använda läkemedlen längre än så.

Ingen vet hur mycket läkemedel som finns och var

Men ingen myndighet eller organisation har total överblick och insyn i vilka läkemedel som finns i lager och var någonstans. Hur detta ska lösas var en av de frågor som diskuterades vid ett möte socialdepartementet hade med Läkemedelsindustriföreningen under onsdagen. 

– Från industrins sida har vi efterlyst en sådan tydlig och central ledning. På den gamla apoteksmonopoltiden visste man vilka läkemedel som finns i lager och var, säger Bengt Mattson, sakkunnig vid Läkemedelsindustriföreningen, LIF. 

Enligt Bengt Mattson finns det färska exempel på att det rapporterats brist på ett läkemedel i en del av landet, exempelvis vankomycin, men att medicinen funnits i lager i en annan region. 

– Det var aldrig en reell brist. Därför behövs det ökad insyn i lagerstatusen, säger Bengt Mattson

Svenska myndigheter och regioner måste samarbeta och förbereda sig för en bristsituation. Och nu är det bråttom, poängterar Bengt Mattson.

– Det behövs en central myndighet som omdirigerar läkemedel vid kritiska situationer och kanske även prioriterar mellan olika typer av patienter.

– Någon måste hålla i taktpinnen. Vi kan inte ha 21 olika regioner som bråkar om läkemedel och hur de ska användas.

Sjukhusen får inte hjälpa varandra med läkemedel

Men trots att experterna efterlyser samarbete stoppar i dag svenska lagar och regler kring handel och upphandling sjukhus och olika regioner från att hjälpa varandra. Monica Lidberg, direktör på Läkemedelsverkets verksamhetsområde tillstånd, berättar att det inte finns några legala möjligheter att flytta läkemedel mellan regioner. Varje region är en egen myndighet som sköter sin egen upphandling och har egna avtal och har köpt läkemedel till olika priser.  

– Därför kan regionerna inte skicka läkemedel kors och tvärs, säger Bengt Mattson.  

Socialstyrelsen har redan tidigare konstaterat att regionernas beredskap är för svag i dag. Man har för lite läkemedel och skyddsutrustning i lager. 

Materielkrisen i samband med Apotekstjänst leveransproblem förra året var ett uppvaknande för regionerna, enligt Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen. Nu arbetar myndigheten på en ny lägesbedömning av sjukvårdens beredskap. 

– Det behövs robustare lagerhållning. Det skiljer sig från region till region men min uppfattning är att det börjar bli bättre.

Om regionerna skulle behöva hjälpa varandra med läkemedel kommer det att kunna lösas, enligt Johanna Sandwall.

– Om det är ett nödläge finns lagen om extraordinära händelser. Det går så klart att lösa i en krissituation vare sig det gäller läkemedel eller skyddsmateriel. Jag är inte orolig för att det inte fungerar.

Enligt Socialstyrelsens Johanna Sandwall kan det bli aktuellt med nationella riktlinjer för hur sjukvården ska behandla smittade, men något sådant beslut har ännu inte tagits.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, säger att tillgången till läkemedel och sjukvårdsmaterial på nationell nivå hanteras av Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

- Ansvaret och kartläggning av dessa behov görs av de aktörer som hanterar sjukvården i det normala, det vill säga primärt kommuner och regioner. MSB producerar en samlad lägesbild över läget i alla sektorer där läkemedel och sjukvårdsmaterial ingår vilken delas med alla relevanta aktörer, säger Patrik Jansson, talesperson för Coronahanteringen på MSB.

 

 

Så arbetar Socialstyrelsen för att undvika en läkemedelsbrist:

Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen berättar om hur Socialstyrelsen arbetar för att undvika en läkemedelsbrist.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.