Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Rapport visar – ny kritik mot public service

Dagens toppnyheter – inrikes
Carl-Vincent Reimers. Foto: Näringslivets medieinstitut
Albert Svanberg, tillförordnad strategichef på SVT, tycker inte att det går att dra några relevanta slutsatser om materialet i rapporten. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT / SCANPIX SWEDEN AB
Claes Bertilson, presschef på SR, säger att han inte kan kommentera rapportens innehåll innan han har läst den. Foto: Jessica Gow/TT / Jessica Gow

75 procent av de beslut där Granskningsnämnden riktar kritik mot public service för partiskhet rör politik. 

En ny rapport från Näringslivets medieinstitut visar att det i besluten finns en övervikt för åsikter åt vänster och åt GAL på en GAL-TAN-skala – alltså Gröna, Alternativa och Liberala värderingar.

– Det är ett problem eftersom att public service har som mål att vara opartiska, säger Carl-Vincent Reimers, författare till rapporten.

Granskningsnämnden för radio och tv granskar i efterhand redan sända radio- och tv-program i Sverige. Den var tidigare en egen myndighet, men ingår i dag i Myndigheten för radio och tv.

Ett av Granskningsnämndens uppdrag är att undersöka om innehållet i Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion strider mot kravet på opartiskhet. 

I en ny rapport har Näringslivets medieinstitut (NMI), som finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv och som beskrivs som ett mediegranskande institut, undersökt de 40 senaste besluten om partiskhet där Granskningsnämnden varit kritisk, men inte fällt de anmälda inslagen.

Ny kritik mot partiskhet i public service

De undersökta besluten kommer från 2006 och framåt. 75 procent av de beslut där Granskningsnämnden riktar kritik mot public service för partiskhet rör politik.

I besluten finns en övervikt för åsikter åt vänster och åt GAL på en GAL-TAN-skala – alltså Gröna, Alternativa och Liberala värderingar.

– Det här är ett problem eftersom att public service har som mål att vara opartiska. Det är inskrivet i sändningstillståndet. Det kan man säga är en förutsättning för uppdraget och för den demokratiska legitimiteten för public service, säger Carl-Vincent Reimers, författare till rapporten.

Vänster-höger-skalan i politiken, har fått ett komplement i den skala som kallas GAL-TAN, där (G)rön (A)lternativ (L)ibertär/Frihetlig står mot (T)raditionell, (A)uktoritär, (N)ationalistisk.

Så funkar GAL-TAN-skalan

Den ideologiska GAL-TAN-skalan används som ett komplement till den mer klassiska vänster-höger-skalan, som fokuserar på ekonomi och fördelningspolitik.

 

GAL-TAN:s fokus är på sociala och kulturella värden.

 

Miljöpartiet, Centerpartet och Liberalerna är partier som placerar sig högt upp på GAL-sidan. 

 

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna placerade in sig själva omkring mitten, mellan GAL och TAN när de själva fick välja i SVT:s ”Partirösten” inför riksdagsvalet i fjol. 

 

2016 placerade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson in partierna på GAL-TAN-skalan och vänster-högerskalan. V hamnar långt ut till vänster och mellan GAL och TAN.

 

MP och C ligger i mitten av vänster-högerskalan, C något mer till höger – men båda ligger högt upp mot GAL-sidan. 

 

S placeras i mitten av båda skalorna. L något mer åt höger och mer åt GAL-sidan. 

 

M ligger längst ut åt höger av partierna, men mitt emellan GAL och TAN. 

 

KD ligger mer åt TAN-sidan, och SD ligger allra mest åt TAN. Partiet placeras också mer åt höger än SD.

Enligt undersökningen kritiseras 13 av de 40 inslagen för att de enligt NMI:s bedömning har en åsikt som lutat åt GAL-sidan. 

11 av 40 inslag har en lutning åt traditionella vänsteråsikter. 

Lutning åt TAN och höger har identifierats totalt fyra gånger. 

Rapporten, som släpps i dag, är en uppföljning på en tidigare studie som släpptes i juni.  I den undersöktes i stället Granskningsnämndens fällningar.

Kritik mot public service granskad i ny rapport

Den nya rapporten skrevs för att tillföra mer källmaterial, säger Carl-Vincent Reimers, som också är medlem i Liberalerna och som kandiderade för partiet i EU-valet. 

– Den här rapporten bekräftar dels det som den tidigare rapporten kom fram till, nämligen att när public service kritiseras och fälls är det framför allt för åsikter som är typiska för GAL-sidan av skalan. Den konstaterar också att det bland de kritiserande besluten är det ganska vanligt med åsikter som lutar åt vad man kallar för traditionell vänstervridning, till skillnad från fällningarna. 

40 kritiska beslut på 13 år låter inte så mycket? 

– Nej, det är inte jättemycket. Men det är samtliga kritiska beslut sedan 2006. Det representerar ungefär en procent av Granskningsnämndens totala antal ärenden. Kritik är en relativt ovanlig beslutsform, det är vanligare att Granskningsnämnden fäller än att man bara kritiserar. Men i vår undersökning blir det relevant att undersöka de här besluten också. De här besluten visar när Granskningsnämnden tycker att det finns ett problem med opartiskhet. 

SVT: Orimligt att dra övergripande slutsatser

Albert Svanberg, tillförordnad strategichef på SVT, tycker inte att det går att dra några relevanta slutsatser om materialet i rapporten. 

– Under en period på 13 år var det fem av de här inslagen som lutade åt GAL som kom från SVT. Vi tar varje enskilt inslag som fälls på stort allvar och vi analyserar och drar lärdomar av dem. Vi tittar också på de kritiserade inslagen, men att dra några andra övergripande slutsatser när det gäller fem inslag som lutar åt GAL under en period på 13 år, när SVT samtidigt har sänt över 200 000 timmar, det tycker jag är orimligt. 

Albert Svanberg påpekar att den nya rapporten handlar om inslag som har kritiserats, men trots det friats.

Han säger också att SVT har stor vana att jobba efter vänster-höger-skalan, men att man inte är lika van vid att jobba efter GAL-TAN. 

– Vi blir allt mer vana och bättre på att jobba med den också. Men jag kan förstå att det är fler misstag som har skett där, därför att vi har mindre vana av den. 

SR: Metodfel i rapporten 

Carl-Vincent Reimers ifrågasätter att man inte skulle kunna dra någon slutsats av de undersökta besluten. 

– Om man inte kan dra några slutsatser om vad Granskningsnämnden säger – vad är då vitsen med att ens ha en granskningsnämnd, om inte deras beslut ska vara en källa till kunskap om hur public service kan förbättras. 

Claes Bertilson, presschef på SR, tycker att det finns metodfel i båda delarna av rapporten. 

”Den slår samman och jämför tre olika bolag som jobbar helt oberoende från varandra. Rapporten gör till exempel på ett ställe en jämförelse mellan ett förberett nyhetsprogram på SVT och ett ring-in-program, Ring P1. Ett program där programledarna ska ställa motfrågor för att inringaren själv ska utveckla sina argument. Detta för att styrka NMI:s tes om bristande opartiskhet. Det är inte möjligt att kommentera denna typ av argumentation”, skriver han i en kommentar. 

Claes Bertilson påpekar att de därför inte ger någon kommentar till rapportens övergripande slutsatser, utan bara till uppgifter där Sveriges Radio berörs. 

”I rapporten pekar man för Sveriges Radios del på 13 exempel under 12 år där Granskningsnämnden friat oss med kritik avseende bristande opartiskhet. Alltså ungefär i snitt en gång om året.  Därför anser vi att det inte finns skäl att dra den typ av långtgående slutsatser som NMI gör. Granskningsnämnden har prövat inslagen i förhållande till det krav på opartiskhet som finns i sändningstillståndet. En sådan prövning är inte överförbar till den subjektiva bedömning av den s.k. GAL-TAN-skalan som görs.”

Han skriver också: 

”Granskningsnämndens beslut är något vi på Sveriges Radio tar på största allvar. I de fall vi blir fällda eller friade med kritik för vi en mycket noggrann diskussion om vad som kan göras bättre i framtiden för att dra lärdom så att samma brister inte ska upprepas. Rapporten sträcker sig över en period när vi har sänt över 1 miljon timmar radio. Mot den bakgrunden kan man snarast dra slutsatsen att vi sköter vårt uppdrag att rapportera opartiskt och sakligt.” 

Sofia Wadensjö Karén, vd på UR, skriver att hon inte tycker att det känns relevant med en kommentar från UR, då ”UR har mycket få anmälningar per år och av dessa fälls vi i väldigt liten utsträckning”.