Rapport: Kina ökade censuren under covid

Brittis Edman, policychef på Amnesty Sverige: ”Har begränsat människors yttrandefrihet”.
I en ny rapport skriver Amnesty att världsledare använt sig av pandemin för att begränsa mänskliga rättigheter och yttrandefriheten.
Foto: Amnesty
Kinas ledare, Xi Jinping.
Foto: ANDY WONG / AP TT NYHETSBYRÅN
Sjukvårdsarbetare i Wuhan i Kina. Genrebild.
Foto: ROMAN PILIPEY / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Runtom i världen har världsledare tystat kritiker och begränsat information under pandemin.

Det skriver Amnesty i en ny global rapport – där Kina pekas ut som ett skräckexempel.

Ett av offren för landets censur är journalisten Zhang Zhan som dömdes till fyra års fängelse för sin covidbevakning.

I rapporten skriver Amnesty att yttrandefriheten och rätten att söka, granska och få tillgång till information alltid är viktig. Men under kriser som covidpandemin är det ännu viktigare.

Trots det har länder utnyttjat nödläget för att i stället minska på rättigheterna och ”sätta munkorg” på sina kritiker, skriver Amnesty.

Vissa makthavare har infört restriktioner och lagar som bryter mot mänskliga rättigheter. Andra har använt krisen för att ytterligare stärka en redan befintlig censur.

Som ett exempel på det senare nämns Kina. 

Tusentals polisanmälda i Kina

Sedan pandemin briserade har flera kinesiska journalister, aktivister och hälsoarbetare trakasserats av myndigheter för att ha rapporterat om pandemin.

Redan i februari 2020 hade 5 511 polisutredningar inletts mot personer som anklagades för att ha ”fabricerat och medvetet försökt sprida falsk och skadlig information”, enligt Amnesty.

Journalisten Zhang Zhan är en av de drabbade. I februari i fjol reste hon till Wuhan för att rapportera om myndigheternas hantering av smittoutbrottet. Men tre månader därpå, i maj, försvann hon.

I sändningar på Youtube berättade Zhang Zhan om myndigheternas hantering av virusutbrottet i Wuhan. Sedan försvann hon.
Foto: Youtube / Youtube

Anklagelsen: ”Sökte bråk”

Först senare kom det fram att hon hade gripits av polis. Hon anklagades för att ha ”sökt bråk och provocerat fram trubbel”.

Straffet: Fyra års fängelse.

Det har rapporterats att hon hölls kedjad 24 timmar om dygnet i mer än tre månader, att hon torterades och att hon tvångsmatades av polis efter att hon inledde en hungerstrejk i protest mot fängslandet”, skriver Amnesty.

En annan som mött samma anklagelse som Zhang Zhan är människorättsförsvararen Chen Mei. Han kopplades till Terminus2049 – ett onlineprojekt där personer laddade upp artiklar och sociala medie-inlägg om coronaviruset som tagits bort av regimen.

Chen Mei sitter fängslad sedan april i fjol.

Se mer

Expressens utrikesredaktör Mats Larsson berättar om hur Xi Jinping blev Kinas röda kejsare.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.