Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Ramlar ut små bitar av nätet när jag går på toaletten”

Yvonne, 84, opererades år 2011 för inkontinensbesvär. Ett år efter ingreppet fick hon stora problem – kronisk urinvägsinfektion, svåra smärtor och förlamande trötthet.
Foto: Privat
”Vi måste ha ganska mycket på fötterna, starka misstankar, för att kunna agera”, säger Jan Thorelius på Läkemedelsverket som är svensk representant i EU:s grupp för att hantera frågan om plastnäten.
Det har kallats den nya neurosedynskandalen – kontroversen kring de gynekologiska operationerna med plastnät mot framfall och inkontinens.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Kronisk urinvägsinfektion, ständiga smärtor och extrem trötthet. Yvonne, 84, ångrar operationen mot framfall då ett plastnät sattes in.

Nu avslöjar en ny rapport att många blir så dåliga att plastnätet måste opereras bort. 

– Vi har inte tillräckligt mycket input för att kunna stoppa dem, säger Jan Thorelius på Läkemedelsverket.

Det har kallats den nya neurosedynskandalen – kontroversen kring de gynekologiska operationerna med plastnät mot framfall och inkontinens. Plastnäten görs av polypropylen, samma material som finns i plastflaskor och matlådor i plast. De används för att stötta upp försvagad vävnad vid framfall och inkontinens. De flesta plastnäten på marknaden är inte testade i vetenskapliga studier.

En av tio kvinnor drabbas av framfall, oftast i samband med klimakteriet. Användningen av plastnäten har varit utbredd. Många kvinnor blir hjälpta. Men de senaste åren har det visat sig att plastnäten också kan ge svåra biverkningar, ständiga urinvägsinfektioner och kronisk smärta, i synnerhet vid framfallsoperationer.

Enligt gynekologprofessor Daniel Altman får omkring 4–4,5 procent av kvinnorna sådana allvarliga komplikationer när de fått plastnät inopererade mot framfall. Förutom smärta och infektioner kan det handla om hål i inre organ och blödningar. En del kvinnor drabbas av så kallade erosioner, alltså att plastnätet skär sig igenom slidväggen.   

– Men det stora är smärtproblematiken, att en del får livslång smärta. De senaste åren har vi därför blivit mer restriktiva och smalnat av gruppen av patienten där ingreppet anser vara lämpligt.

Det har kallats den nya neurosedynskandalen – kontroversen kring de gynekologiska operationerna med plastnät mot framfall och inkontinens.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Måste äta antibiotika varje dag

Yvonne, 84, opererades år 2011 för inkontinensbesvär. Ett år efter ingreppet fick hon stora problem – kronisk urinvägsinfektion, svåra smärtor och förlamande trötthet.

– Jag måste äta antibiotika varje dag för att förebygga nya urinvägsinfektioner. Och jag har ont, det känns som ständig blindtarmsinflammation ibland. Jag kan också få svårt att gå och stå. 

Yvonne har också små blödningar från underlivet, spottings, och problem med urininkontinens.  

– Jag har också märkt att det ramlar ut små bitar av nätet ibland när jag går på toaletten. 


LÄS OCKSÅ: Mia drabbad av kronisk smärta efter operation 


Men allra värst är tröttheten, tycker hon. 

– Den är graverande. Jag vill inte gärna träffa folk före klockan 12 på dagen. Nu arbetar inte jag längre, det är värre för de kvinnor som är yngre. 

Hon, och andra drabbade kvinnor Expressen varit i kontakt med, tycker att plastnätsingreppen måste stoppas. 

– De är livsfarliga. Vi kommer att strida för det här, säger Yvonne.

Många tvingas operera ut plastnäten

En ny rapport från hälsomyndigheten i Storbritannien som Guardian rapporterade om under onsdagen avslöjar att de allvarliga komplikationerna är vanligare än vad som varit känt. Varje år måste minst 500 kvinnor få näten bortopererade, vilket är mer än man tidigare trott. 

Många hälsomyndigheter har agerat. I Australien har man förbjudit framfallsoperationer med nät eftersom de är för farliga. På Nya Zeeland har nätimplantaten nyligen förbjudits tills tillverkarna kan bevisa att de är ofarliga. I Storbritannien får plastnät mot framfall endast användas i forskningssyfte. 

Men i Sverige finns varken officiella rekommendationer eller nationella riktlinjer för hur läkarna ska använda plastnäten. Och den senaste rapporten som gjordes inom EU kom för över två år sen. 

I Sverige finns det inte ens någon samlad statistik över vilka olika typer av plastnät som satts in, på vilka patienter och hur det går för patienterna efteråt. 

– Jag skulle vilja se någon form av bred internationell konsensus om hur de ska användas från exempelvis EU eller Läkemedelsverket, säger professor Daniel Altman.

”Snabb och slapphänt” process då näten godkänns 

Det finns också allvarlig kritik mot att plastnäten godkänns alltför slarvigt. De flesta plastnät har inte studerats i ordentliga kliniska studier. De släpps ut på marknaden eftersom de anses vara tillräckligt lika plastnät som redan finns. Copycatsyndromet, kallar professor Daniel Altman fenomenet.

– Processen då de blir godkända är för snabb och slapphänt. Det går för fort från idé ut till ut på marknaden. 

Inom EU har det startats en grupp för att hantera frågan om plastnäten. Jan Thorelius på Läkemedelsverket är svensk representant. Gruppen, som haft två möten hittills, ska börja med att försöka få in uppgifter från nättillverkarna i Europa om vilka produkter som används och hur det går för patienterna som får dem inopererade. 

”Vi måste ha ganska mycket på fötterna, starka misstankar, för att kunna agera”, säger Jan Thorelius på Läkemedelsverket som är svensk representant i EU:s grupp för att hantera frågan om plastnäten.

– Man kan tycka att det är märkligt att det inte finns uppgifter, men regelverket bygger på att tillverkarna är skyldiga att följa upp och anmäla incidenter, säger Jan Thorelius.

Läkemedelsverket har bara fått 17 rapporter om biverkningar på tio år. 

– Vi är förvånade över att det är så lite. Vi vill att fler hör av sig till oss, att vi får in rapporter så att vi har något konkret att arbeta utifrån.

Trots att studier visat på riskerna och trots att andra länders myndigheter sätter stopp vill Läkemedelsverket inte gå ut med ett förbud eller någon annan begränsning av plastnäten.   

– Vi måste ha ganska mycket på fötterna, starka misstankar, för att kunna agera. Än så  länge har vi inte fått tillräckligt mycket input för att kunna göra det.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.