Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Radioaktiva utsläppet – i klass med Harrisburg

Utsläppet av radioaktiv förorening i Ryssland 2017 var allvarligare än tidigare rapporterat, skriver Aftonbladet. Foto: TIM SHAFFER / AP

I september 2017 rapporterades om radioaktiv förorening i Ryssland. 

Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten hävdade att nivåerna var låga.

Men läckta dokument från tyska parlamentet, som Aftonbladet tagit del av, visar att den var i klass med Harrisburg-olyckan i USA. 

I slutet av september förra året registrerades höga koncentrationer av ämnet rutenium-106 i Ryssland. 

I november bekräftades det av ryska meteorologiska myndigheten Rosgidromet. Enligt rapporten översteg den naturliga förekomsten 986 gånger. 

Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten har hävdat att nivåerna var låga och ingen fara för allmänheten. 

Men läckta dokumenten från tyska parlamentet Bundestag, som Aftonbladet tagit del av, ger en annan historia. 

Radioaktiva utsläppet i klass med Harrisburg

Rita Schwarzelühr-Sutter, ansvariga statssekreterare för kärnsäkerhetsfrågor, uppger i handlingarna att nivåerna var en femma på den sjugradiga INES-skalan – vilket innebär ”olycka med risk för omgivningen”. 

Det är samma nivå som Harrisburg-olyckan i USA 1979 vars upprensning tog drygt 12 år. Härdsmältan vid reaktorn gav också upphov till stor debatt om kärnkraftens säkerhet. 

Tidigare har kärnanläggningen Majak pekats ut som platsen för olyckan – men deras företrädare har förnekat. 

Sverige var tidigare – tillsammans med Ryssland, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Finland och Norge – en del av den kommission som skulle utreda utsläppet. 

Sverige drog sig ur kommissionen

Men i maj 2018 drog sig Sverige ur efter att Ryssland inte tillåtit en oberoende utredning skriver Aftonbladet. 

– Det var väl vi som var tydligast mot ryssarna och sa att det här håller inte och då valde ryssarna själva att lägga ner kommittén. Vi konstaterade att det gick för långsamt att få fram neutrala mätvärden, säger Fredrik Hassel, ställföreträdande generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten, till tidningen. 

– Halveringstiden på de ämnen som man kunde mäta, och komplexiteten i det, gjorde att om man inte fick fart på det direkt var det meningslöst att fortsätta arbetet.