Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Rådet: Mer hängslen och livremmar

Finanspolitiska rådet har tidigare avrått från ett sänkt överskottsmål.

Nu menar rådets ordförande John Hassler att det kan vara rimligt - förutsatt att man når balansmålet.

Samtidigt varnar han för oväntade utgifter och lobbar för fler "hängslen och livremmar".

Regeringen med statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson i spetsen har meddelat att man vill utreda en slopning av överskottsmålet.

Under tisdagen har beskedet hyllats av Vänsterpartiet och fackföreningsrörelsen medan allianspartierna är kritiska.

I maj 2014 utreddes frågan av Finanspolitiska rådet.

– Då avrådde vi från en sänkning, men vi noterade också att ett balansmål som nås inte innebär någon dramatisk negativ utveckling. Det kan vara helt OK men då förutsätts att man faktiskt når det, säger John Hassler, ordförande i Finanspolitiska rådet.

John Hassler menar att ett misslyckande att nå ett balansmål hade kunnat få allvarliga konsekvenser för den svenska ekonomin. Därför menar han att nya rutiner kan bli nödvändiga om man beslutar sig för att ändra målet.

– Ett balansmål kräver lite mer hängslen och livremmar. Jag tror inte att det alltid går att vända ett underskott genom att använda krona för krona, utan man kanske behöver politiskt åtagande från regeringen för att oväntade utgiftsökningar också ska finansieras, inte bara reformer, säger John Hassler.

"Ganska rimligt"

Överskottsmålet avser summan av hela den offentliga sektorns sparande. Anledningen till att Sverige nådde överskottsmålet före finanskrisen 2008 var tack vare att pensionssystemets överskott uppgick till runt en procent av BNP. Samtidigt stod staten i princip utan överskott, menar Hassler.

– Nu har pensionssparandet gått ner. Det betyder att om man ska nå en procent måste man öka sparandet i staten, vilket inte är hundraprocentigt motiverat, säger han.

Prognosen för de kommande tio-tolv åren är att det i princip inte kommer att finnas något överskott från sparande i pensionssystemet.

– Om man under den perioden sätter hela offentliga sektorns sparande till målnivå noll så betyder det att man egentligen har samma mål för staten som under början av 2000-talet. Det tycker jag är ganska rimligt. Om man når det så innebär det en bra utveckling av statsskulden. Den fortsätter långsamt att minska men försvinner inte helt.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.