Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Viktor Orbáns regering tog demokratin från Ungern

Foto: CZAREK SOKOLOWSKI / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: CZAREK SOKOLOWSKI / AP TT NYHETSBYRÅN

BUDAPEST. På ytan ser det ofta okej ut i Ungern, med fria val och oppositionspolitiker som inte förföljs eller behöver frukta fängelse.

Men strax därunder pågår något annat.

Där stoppas universitetskurser som har fel innehåll, där hotas frivilligorganisationer som arbetar med saker som Viktor Orbáns regering inte gillar, där är en allt större del av medierna på Orbáns sida.

Det handlar om kontrollen över det civila samhället och Orbán har utsett den amerikanske miljardären George Soros till ärkefiende nummer ett.

Det har fått organisationen Freedom House att nedgradera Ungern som första EU-land. 

Expressens Centraleuropakorrespondent Mats Larsson rapporterar från landet som inte längre anses vara en demokrati.

Eva Fodor leder oss runt på Central European Universitys lokaler i centrala Budapest. Det är en bitterljuv guidning för henne, hon vet att CEU inte kommer att finnas här så länge till.

– Jag medger att jag stoppar huvudet i sanden och inte försöker tänka på att vi snart kommer att flytta, säger hon.

CEU grundades av den amerikansk-ungerske miljardären och filantropen George Soros och har funnits i Budapest sedan början av 1990-talet. Ett välrenommerat institut.

Men Soros är sedan migrantkrisen 2015 något av huvudfiende för Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Detta trots att Orbán själv en gång på 1980-talet fick ett stipendium från just George Soros organisationer för att studera vid Oxford.

Soros har i decennier arbetat för öppna demokratier och satsat en hel del av de pengar han tjänat på Wall Street och valutaaffärer till att stödja organisationer och institut som verkar i den andan. Han föddes i Ungern, men bor sedan många år i USA.

Soros sa under flyktingkrisen 2015 att Europa borde kunna ta in en miljon flyktingar och migranter per år (han justerade senare ner siffran till 300 000). Men det såg Orbán som ett hot mot Ungerns säkerhet. Sedan dess pågår en så gott som daglig kampanj mot den 88-årige Soros.

Eva Fodor undervisar om genusfrågor, frågor som regeringen nu stoppat studierna kring.
Foto: LISA MATTISSON
Eva Fodors framtid är både oklar och osäker.
Foto: LISA MATTISSON

CEU har sina universitetsackrediteringar både i Ungern och USA och detta har den ungerska regeringen använts om skäl för att försvåra dess verksamhet. CEU:s ledning fick nog i höstas och meddelade att den amerikanska delen flyttar till Österrike senare i år.

Eva Fodor är biträdande rektor vid CEU och har sedan 15 år bland annat lett universitetets kurser i genusstudier. Så hon är dubbelt drabbad.

För den ungerska regeringen meddelade i fjol att genusstudier inte är något som de ungerska universiteten ska ägna sig åt. Inga nya antagningar kommer att ske, de som nu studerar kan dock ta sina examina.

– Det finns auktoritära steg som man tror att den här regeringen inte vill ta, och sedan gör de precis det, säger Eva Fodor om sin reaktion när beskedet kom.

– Jag var chockad över att sånt här kan ske.

Det skäl som Ungerns vicepremiärminister Zsolt Semjen angav var först att de som ägnar sig åt genusstudier inte får några jobb efteråt och därför ska staten inte spendera pengar på sådant.

– Men det stämmer inte, säger Eva Fodor. Vi plockade fram statistik som visade att 85 procent av våra studenter får jobb.

Reportaget i korthet

• Organisationen Freedom House som graderar all världens länder på en demokratiskala har i år nedgraderat Ungern. Ungern är det första EU-land som inte anses vara en fullvärdig demokrati.

• På ytan kan Ungern se okej ut med fria val och oppositionspolitiker och journalister som inte behöver frukta förföljelse eller fängelse. Men under ytan ser det annorlunda ut.

• Fidesz tog redan 2010 kontrollen över statsmedierna och har via oligarker med nära band till Viktor Orbán även skaffat sig kontrollen över en stor del av dagstidningarna. Ungern har fallit över 40 placeringar på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex sedan 2011.

• Flera nya lagar har också till syfte att försvåra för frivilligorganisationers arbete, speciellt sådana som stöds av den amerikanske miljardären George Soros och som arbetar med flykting- och migrantfrågor.

Eva Fodor visar runt på CEU.
Foto: LISA MATTISSON
Foto: LISA MATTISSON

”Människor föds till män eller kvinnor”

Så värst många studenter rör det sig inte om. Cirka 25 har antagits varje år på CEU, och ett tiotal på Eötvös universitetet, det enda andra universitet i Ungern som erbjuder genusstudier.

Men det har även kommit andra argument från regeringspartiet Fidesz. Som att genusstudier inte är någon vetenskap, utan en ideologi.

Och det är snarare här kärnan ligger. Viktor Orbán är övertygad om att det kristna Europa är utsatt för ett dödligt hot, inte bara från utom-europeisk och främst muslimsk invandring, utan även från liberal vänsterideologi inom Europa.

Där hotas traditionella ungerska värderingar om familj, kultur och hemland. Genusstudier är en del av vänsteroffensiven, i Fidesz ögon.

Eller som Orbáns stabschef uttryckte det när beskedet kom att genusstudier ska stoppas.

– Den ungerska regeringen är av den tydliga åsikten att människor föds till antingen män eller kvinnor. De lever sina liv på det vis de själva anser bäst, och den ungerska staten tänker inte spendera offentliga medel på utbildning inom detta område.

”Det är klart att regeringen ser det här som ett hot”, säger Zainab Shumail som tar examen till våren.
Foto: LISA MATTISSON

Zainab Shumail, 27, kommer från Pakistan och är en av Eva Fodors studenter. Hon har studerat på CEU sedan 2017 och tar sin examen till våren.

Hon säger inte emot att genusstudier har ideologiska inslag: 

– Under vår grundkurs så studerade vi exempelvis litteratur som menar att familjen är grunden för förtrycket av kvinnan. Det är en ideologi. Och det är klart att regeringen här ser det som ett hot mot dess politik.

– Det är inte bara i Ungern som genusstudier är utsatts för tryck, lägger Eva Fodor till. Det pågår en motoffensiv från högern mot feminism.

Det pågår ett slags kulturkrig även på andra håll i Ungern. Nya historieböcker för högstadiet citerar exempelvis premiärminister Viktor Orbán och ger hans syn på migration. 

Den kommande säsongen på statsoperan i Budapest har kristendom som huvudtema och verken som sätts upp tar sin inspiration från Bibeln. En uppsättning av ”Billy Elliott” på statsoperan ställdes in sedan en konservativ kolumnist anklagat verket för att ”promovera homosexualitet”.

https://datawrapper.dwcdn.net/lsRSI/1/

”Du har rätt att veta vad Bryssel tänker göra!” Så står det på reklamskylten som pekar ut finansmannen George Soros och EU-kommissionens Jean-Claude Juncker. Avsändare är den ungerska regeringen.
Foto: ATTILA VOLGYI / POLARIS IMAGES

Lagar ska stoppa George Soros

Grunden till Viktor Orbáns omstöpning av det ungerska samhället kom med valsegern 2010 då Fidesz vann två tredjedels majoritet och därmed öppnades vägen för att partiet på egen hand kunde göra om konstitutionen.

Sedan dess har Orbán genom utnämningar av Fidesz-trogna tagit kontrollen över institutioner som formellt ska vara oberoende, som exempelvis Riksbanken, Riksrevisionen och konstitutionsdomstolen.

Men de oberoende frivilligorganisationerna har varit en nagel i ögat på regeringen. De är svårare för staten att kontrollera, de kallas ju NGO på engelska, Non Governmental Organizations, icke statliga organisationer.

Många av dessa organisationer – som Amnesty eller Hungarian Helsinki Committee – får finansiellt stöd av George Soros. En annan orsak till varför Orbán koncentrerar sina kampanjer mot honom så, exempelvis inför förra valet.

– Den stora vändpunkten kom 2015 och migrantkrisen, men vi hade sett tendenser tidigare, säger Márta Pardavi på Hungarian Helsinki Committee.

Redan 2014 kom en lag som skulle tvinga frivilligorganisationer som fick finansiell hjälp från utlandet att registrera sig som utländska agenter. Det var i praktiken en kopia från ryska lagar och Vladimir Putins offensiv mot frivilligorganisationer i Ryssland.

Förra sommaren kom nya lagar som förbjuder ungrare att hjälpa illegala migranter och belägger organisationer som arbetar med migrantfrågor med en 25 procentig skatt. De så kallade Stoppa Soros-lagarna.

Márta Pardavi, medordförande på Ungerska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Organisationen får stöd från Viktor Orbáns huvudfiende nummer ett – George Soros.
Foto: MARTIN FEJER
Aron Demeter, och de andra på ungerska delen av Amnesty, arbetar numera framför allt med hur det står till inom landet. De påverkas också av de nya lagarna.
Foto: MATS LARSSON

Hungarian Helsinki Committee är en av få organisationer i Ungern som just fokuserat på att hjälpa asylsökande. Så de är en tydlig måltavla och får ta emot en hel del hot från upprörda ungrare som tycker att de förråder landet.

– Vi fick installera en videokamera för att se vilka som kommer för att besöka oss, berättar Márta Pardavi. Några fysiska överfall har vi inte upplevt, men många hårda ord på sociala medier.

Hungarian Helsinki Committe hade tidigare tillträde till asylcentrum, fängelser och andra institutioner men allt det har stoppats. Deras advokater har dock rätt att träffa de få asylsökande som Ungern släpper in. Två per dygn.

Det går knappt en dag utan att det finns artiklar i regeringstrogna medier som smutskastar oss.

Även Amnestys ungerska avdelning känner av de ungerska påtryckningarna. När Amnesty öppnade kontor i Ungern efter kommunismens fall så ägnade sig de anställda mest åt att belysa politisk förföljelse i utlandet.

Nu fokuserar Aron Demeter och hans kolleger i stället på den interna utvecklingen i Ungern. Än så länge har Amnesty och Hungarian Helsinki Committee dock ignorerat de nya lagarna.

Ingen av organisationerna har registrerat sig som ”utländska agenter”, de anställda och frivilliga arbetar på som tidigare, ingen skatt är betald.

– De här lagarna handlar mer om att sända ett buskap än att fängsla människor, säger Aron Demeter.

– Lagarna hotar organisationerna, individerna, våra finanser, men än så länge är det just bara hot, säger Aron Demeter. Men eftersom detta är Ungern så vet vi aldrig om de kommer att förverkliga dem. Lagarna hänger där över oss.

Säkert är att han och Márta Pardavi sedan ett par år arbetar i en helt ny miljö. Tidigare var det få som brydde sig om vad de sysslade med. Så är det definitivt inte nu.

– Det har blivit betydligt sämre de senaste två åren. Det går knappt en dag utan att det finns artiklar i regeringstrogna medier som smutskastar oss.

https://datawrapper.dwcdn.net/Z5OK4/1/

Och regeringstrogna medier finns det gott om. Den statskontrollerade tv och radion ändrade kurs redan 2010 och är en daglig megafon för regeringens budskap.

Det går exempelvis knappast en dag utan att tv-nyheterna på statliga M1 inleder sina sändningar med någon slags nyhet kring migration. En dag är det kravaller i Grekland, en annan dag är det bybor i bosniska Bihac som berättar om inbrott de haft av genompasserande migranter.

Det har tagit längre tid att ta kontrollen över dags- och veckopressen men målet är snart nått. Här sker övertagandet främst via ungerska oligarker med band till Fidesz och Orbán som köper upp tidningarna.

År 2015 var det 31 publikationer som tydligt tog parti för regeringen, enligt en sammanställning av den ungerska undersökande websajten Átlátszó (en oberoende nyhetssajt). I dag är siffran över 500.

Mariann Katona var en av de journalister som blev av med jobbet när Magyar Nemzet, en av Ungerns största tidningar, la ner.
Foto: LISA MATTISSON

Kritik mot regeringen – då ströps annonspengarna

Det var bland annat medias inverkan som fick valobservatörer från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, att efter ungerska valet 2018 säga att valet varit fritt, men inte rättvist. 

En som upplevt hur denna mediekontroll fungerar i praktiken är Mariann Katona, på den oberoende veckotidningen Magyar Hang.

Journalisterna som arbetar där kommer så gott som alla från Magyar Nemzet, en av Ungerns största nationella dagstidningar, lite av Ungerns Svenska Dagbladet.

Den ägdes tidigare av den ungerske oligarken Lajos Simicska, en av Orbáns äldsta vänner fram till en dag 2015 då Simiscksa mycket offentligt bröt med Orbán.

Mariann Katona kom till Magyar Nemzet 2011 och de första åren var det i stort sett en positiv bevakning av Fidesz och Orbán. Själv bevakade hon som politisk reporter oppositionen, men hon säger att kritiska nyheter om Fidesz tonades ner. Eller ignorerades.

Allt det ändrades efter att Simiscka brutit med Orbán. Nu var det plötsligt okej med kritiskt, journalistiskt arbete.

– Vi kände oss befriade. Vi kunde bevaka det som vi kände var journalistiskt viktigt. 

– Men det skedde till ett pris. Vi hade ingen tillgång till Fidesz och regeringen längre. Vi betraktades som förrädare.

Och Magyar Nemzet betalade ett högt ekonomiskt pris. En stor del av inkomsterna i ungersk dagspress kommer via statliga annonser. Alla sådana drogs in.

Det gick till slut inte. Två dagar efter det ungerska valet 2018 så stängdes Magyar Nemzet.

Som flera av sina kollegor fick Mariann Katona nytt arbete på veckotidningen Magyar Hang. Då den är oberoende kan journalisterna där inte heller intervjua vilka de vill.
Foto: LISA MATTISSON

Mariann Katona hittade först jobb på en nyhetsportal – det är främst bland digitala nyhetssajter som det fortfarande finns mer oberoende medier – men började i höstas på Magyar Hang.

Det är en veckotidning som politiskt snarare står till höger, men som är helt oberoende av Fidesz. Det är tufft. Redaktionen ryms i ett kontorsrum i ett nybyggt kontorsområde.

– Vi hittade inga som ville trycka tidningen åt oss i Ungern, så vi måste trycka i Slovakien i stället, berättar Mariann Katona. Vi har inga annonser i tidningen så alla inkomster kommer från försäljningen av tidningen.

– Vi är fria och oberoende. Men därför är vi också bojkottade av regeringen och myndigheterna. Inga statliga institutioner svarar på våra frågor när vi ringer.


Statsvetare debatterar vad för slags styre Ungern egentligen har. Det är inte rätt att kalla detta en diktatur. Inga journalister har mördats eller fängslats i Ungern, inga politiker har spärrats in.

Ungern är inte heller Putins Ryssland eller Erdogans Turkiet, även om en del menar att landet är på väg dit. Orbán har skapat något nytt, något som oroar många i Europa.

– Det brukar kallas en konkurrenskraftig hybrid regim, säger Patrik Szicherle på den ungerska tankesmedjan Political Capital.

– Här finns fortfarande demokratiska institutioner men de har tömts på innehåll och fyllts upp med regeringstrogna. Vi har relativt fria val, men de är inte rättvisa.

Political Capital är en liberal tankesmedja och även den får stöd av George Soros. Det är sådant som Fidesz-förespråkare alltid påpekar och använder för att avfärda deras kritik.

Tamás Lanczi var tidigare chefredaktör för en regeringstrogen tidning, nu tillhör han en Fidezs-vänlig tankesmedja.
Foto: MATS LARSSON

”Vänstervridning i Europa är ett enormt problem”

Den regeringstrogna veckotidningen Figyelö publicerade efter valet 2018 en namnlista på 200 personer som fanns på Soros ”avlöningslista”. Tamás Lanczi var chefredaktör när listan publicerades. Kritiker såg det som en slags offentlig svartlistning.

– Vi ville visa hur många som är betalade av Soros, säger Tamás Lanczi när vi möts på en restaurang.

– Om någon hamnat där av misstag så kunde de kontakta oss och vi korrigerade. Ingen gjorde det. Och jag har själv varit med på flera listor där jag utpekas som Fidesz-trogen. 

För Tamás Lanczi så är problemet med medier i allmänhet att de är alltför vänstervridna. Han köper inte att pressfriheten skulle vara hotad i Ungern och pekar på flera stora inflytelserika tidningar – som Népszava och HVG – som är regeringskritiska.

– Jag anser att denna vänstervridning i Europa bland medierna är ett enormt problem. Var finns till exempel den tyska dagstidning som skriver positivt om Alternativ för Tyskland? Var fanns de amerikanska tidningar som stödde Trump inför valet 2016?

Prästen Gabor Iványi vigde premiärminister Viktor Orbán men har nu helt bytt uppfattning om honom.
Foto: LISA MATTISSON

”Det finns inga kristna värderingar i den mannen”

Oligarken Lajos Simicska är inte den enda i den forna kretsen kring Viktor Orbán som blivit en frän kritiker av hur han styrt Ungern i en alltmer auktoritär riktning.

Få är mer kritiska än Gabor Iványi, prästen som döpte två av Viktor Orbáns barn (han har fem) och vigde Orbán religiöst i kyrkan några år efter att han gift sig borgerligt med sin fru Anikó Lévai.

Gabor Iványi tillhörde oppositionen redan under kommunisttiden och mötte den unge Viktor Orbán i slutet av 1980-talet när kommunistregimen drog sina sista suckar. Då hade Iványi ett positivt intryck av honom.

– Jag kände att här fanns slutligen en ny generation. Låt dem ta över, tänkte jag.

Han säger nu att han antagligen från början missbedömde Orbán. Han citerar Gabor Fodor – en av Fidesz grundare som lämnat partiet.

– Han berättade för mig att Viktor Orbán hade två skäl till att ge sig in i politiken. Han ville bli premiärminister och han ville bli Ungerns rikaste man. Han har nått bägge målen.

Vid sidan av kyrkans andra verksamhet, tar Gabor Iványi också emot hemlösa.
Foto: LISA MATTISSON

Gabor Iványi är med sitt tomteliknande vita skägg en bekant figur i Ungern. Han fortsätter sitt liv i opposition och fanns förstås på plats vid de senaste protesterna i vintras.

Han anser till och med att det här systemet är värre än de sista åren med kommunistledaren János Kádár.

– Men det måste påpekas att kommunisterna var ett slutkört system med ett ledarskap som bara var halvt vid medvetande. Detta är ett hungrigt system som växer i styrka.

Det stör honom också djupt som präst att Orbán talar så mycket om det kristna Europa, att han försöker svepa in sig i någon slags kristen skrud.

– Det finns inga kristna värderingar i den mannen eller i vad han gör, säger Gabor Iványi som har ett annat ord för vad Fidesz ideologi i dag symboliserar. Fascism.

– Om den kväker som en anka, och låter som en anka, så är det antagligen en anka, säger han. Den här regimen använder fascismens redskap och leder oss mot ett centraliserat styre. 

Själv driver han både skola och daghem från sin metodistkyrka i centrala Budapest. Där finns också två lokaler dit hemlösa kan söka sig.

I ny grundlag är det förbudet att vara hemlös. Det märks inte på metodistkyrkans härbärge.
Foto: LISA MATTISSON

Nya lagen redan utan användning

De hemlösa är ett annat ämne där prästen är på kollisionskurs med mannen vars barn han döpte. Fidesz-regeringen införde i fjol en ny lag som förbjöd hemlösa att vistas på offentliga platser.

– Viktor Orbán försökte göra det även tidigare men då sa konstitutionsdomstolen nej och pekade på grundlagen, säger Gabor Iványi.

– Då ändrade han i stället på grundlagen.

I praktiken har dock inte lagen lett till just något. Några få fall drogs inför domstol i början, men lagen efterlevs inte längre. Det är som många andra ungerska lagar som ska visa handlingskraft och går hem hos Fidesz kärnväljare, men som sedan i praktiken inte används.

”Vem tror att jag vill leva så här?”, säger Péter Molnár, hemlös sedan två år.
Foto: LISA MATTISSON

– Polisen har varit på mig några gånger sagt åt mig att söka mig till ett boende över natten, men jag vill inte, säger Péter Molnár som varit hemlös i två år efter att han förlorat jobbet som byggarbetare.

– Jag var där en gång, men det var så smutsigt och jag blev biten av insekter. Det nya lagen har jag inget att säga om.

 – Hur kan man förbjuda hemlöshet? Vem tror jag vill leva så här?

Han ser sig om och pekar på ett hus han var med och byggde. Då kommer tårarna.

Varför kan Orbán ändra grundlagen?

Ungern har ett valsystem som gynnar det största partiet. Det infördes 2012, två år efter att Fidesz först vunnit två tredjedels majoritet i parlamentet.

199 platser i parlamentet står på spel. Det finns 106 valkretsar och där tar det största partiet hem mandatet.

Övriga 93 platser fördelas proportionerligt efter partilistor. Ett parti behöver fem procent av rösterna för att komma in i parlamentet.

Systemet gynnar kraftigt det största partiet. Fidesz fick 2018 49,27 procent av rösterna men det gav hela 133 av de 199 platserna i parlamentet och därmed den viktiga två tredjedels majoritet som gör att premiärminister Viktor Orbán och Fidesz ensamt kan ändra på den ungerska grundlagen.

Flera oppositionspartier gick ihop en valallians för att ha en chans att komma in.

MISSA INTE: Gör Valkompassen EU-valet 2019