”Ett kuppanfall kan vara planerat och förberett i förväg”

Varningen till Sverige – när Baltikum rustar för krig

HELSINGFORS/RIGA/VISBY. Försvaret har på bara några år gått från att avfärdas som ett ”särintresse” till att bli en av de hetaste frågorna i det svenska valet.

Förklaringen till det tar oss med på en resa runt Östersjön, till Baltikum som hastigt rustar för krig med Natos hjälp och till Finland där Putins internetkrigare har ställts inför rätta.

Hotet av ett hybridkrig runt Östersjön – ett lågintensivt anfall från den lede fi i öst – har fått de mest pessimistiska att tala om den sista lyckliga sommaren även i Sverige.

Publicerad 16 jul 2018 kl 09.07

Mötet mellan Trump och Putin i Helsingfors på måndagen sker vid Östersjön där säkerhetsläget förändrats drastiskt efter Rysslands annektering av Krim och aggressionen i Ukraina.

”De baltiska länderna förbereder sig nu brådstörtat för krig.” 

Citatet är hämtat från en rapport som landade på regeringen och försvarsdepartementets bord i mars i år. Den hemligstämplades direkt. Avsändare var FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, och på 73 sidor tecknar den statliga myndigheten en mörk bild av läget runt Östersjön.

 

Innehållet bedömdes som så känsligt, med tanke på Sveriges förhållande till främmande makt, att rapporten direkt blev sekretessbelagd med hänvisning till att innehållet kunde skada Sverige. Senare har regeringen beslutat att häva en del av sekretessen och mellan det som fortfarande är hemligstämplat står det klart att varningen i larmrapporten bland annat handlar om ett ryskt ”kuppanfall” mot bakgrund av annektering av Krim. 

”Ett kuppanfall kan vara planerat och förberett i förväg, men kan också vara mer improviserat och utlöst av krisdynamik eller förekomsten av ett lockande tillfälle, som fallet var med Krim”, konstaterar FOI i rapporten.

 

I korridoren på Lettlands försvarsdepartement finns det ett hål – markerat av en dörr – i raden av porträtt av försvarsministrar. Hålet påminner om de år som landet var en del av Sovjetunionen och inte en självständig stat. Lettlands kust ligger knappt 20 mil öster om Gotland och i Rigas parker påminner figurer av män och kvinnor i midsommarkläder i bästa dalastil om närheten.

I Riga blåser nu andra vindar. Ett museum över Sovjets ockupation har flyttat in i USA:s gamla ambassad och soldater från Nato övar regelbundet även inne i huvudstaden.

Statssekreteraren Jānis Garisons tar emot på försvarsdepartementet i ett konferensrum dekorerat med hedersbetygelser från utländsk militär från väst. 

– Säkerhetsläget har förändrats mycket under det senaste året och från den ryska sidan märks en oförutsägbarhet. Vi har sett en hel del militär aktivitet här, både vid vår östra gräns men också i Östersjön, säger han.

undefined

Rysk statsmedia visar upp Iskandermissilerna som placerats ut i Kaliningrad - den ryska enklaven vid Östersjöns strand mellan Polen och Litauen.

Hotet blev påtagligt i vintras när Ryssland placerade ut Iskandermissiler, som kan laddas med kärnvapen och når halva Europa, i hamnstaden Kaliningrad vid Östersjöns kust.

På senare år har den lettiska yrkesarmén vuxit rejält, stora investeringar har gjorts i försvarsmaterial och hemvärnet har både vapen och uniform hemma för att snabbt kunna vara redo för strid. Jānis Garisons beskriver luttrat hur Ryssland försökt lägga sig i och påverka Lettlands självstyre under 25 års tid på olika sätt och konstaterar att resten av Europa nu fått upp ögonen för ett pågående informationskrig och ryska försök till påverkan.

– Vi har inte haft några illusioner, konstaterar Garisons.

Lettland har utsatts för ekonomiska påtryckningar och i det senaste valet blev det pro-ryska partiet Harmony störst. Valresultatet tvingade resten av partierna till en storkoalition. Ryska nyhetskanaler sänder över Lettland och ger en bild av förföljelse av den rysktalande befolkningen i en ständigt pågående informationspåverkan.

 

I Helsingfors tingsrätt har ett annat exempel på rysk informationspåverkan avhandlats under försommaren. Tv-reportern Jessikka Aro har i en rad reportage i YLE, Finlands motsvarighet till SVT, avslöjat ryska trollfabriker. Hon har belönats med Stora journalistpriset i Finland men också utsatts för en massiv hatkampanj som främst drivits av en så kallad alternativ nyhetssajt, MV-lehti.

Johan Bäckman - i Finland kallad ”Putins mobbare” – har åtalats för att ha regisserat förföljelsen tillsammans med sajtens grundare.

undefined

Jessikka Aro och Johan Bäckman.

Under två års tid ska han ha utsatt Aro för grov ärekränkning och olaga förföljelse enligt anklagelserna i rättegången. Domen kommer senare i höst.

Nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen har demonstrerat mot rättegången och utanför tingsrätten har Bäckmans supportrar samlats till hatfyllda möten mot Aro med män i publiken klädda i kepsar med texten ”MAKE FINLAND GREAT AGAIN”.

 

Johan Bäckman kommer från den förmögna bryggarfamiljen Hartwall i Finland och har en bakgrund på flera finska universitet där han bland annat är docent i sociologi och kriminologi. Hans koppling till Ryssland har ansetts vara ett hot mot den nationella säkerheten i Finland. När han försökte köpa en reklamradiostation, Love FM, stoppades han av Finlands säkerhetspolis, Skyddspolisen, med den motiveringen.

Han har också förklarats ”persona non grata” och nekats inresa i Estland och Lettland. Han kopplas till den ryska underrättelsetjänsten och anklagas bland annat för att ha gått Putins ärende genom att skriva en bok som gick ut på att journalisten Anna Politkovskaja mördades för att smutskasta den ryska presidenten.

undefined

Johan Bäckman och en av hans supportrar under rättegången i Helsingfors tingsrätt.

Foto: Fredrik Sjöshult

Det nationella säkerhetshotet Bäckman, som också har kopplingar och uppdrag i Sverige, kopplas till hotet om ett nytt ryskt hybridkrig mot länderna runt Östersjön. 

 

Rysslands absolut viktigaste fråga är att Sverige aldrig blir medlem i Nato

 

Hybridkriget är den nya sortens krig i en gråzon och erfarenheten från Ukraina ger en mer komplex hotbild som inte bara handlar om Iskandermissilerna i Kaliningrad, den ryska flottan och aggressiva stridsflygplan som möter svenska och amerikanska över Östersjön.

Kristina Bergendahl är ställföreträdande chef för den militära underrättelsetjänsten, Must, och hon vill framhålla att gråzonsproblematiken är svår.

– Ett exempel är när ryssarna gick in i Ukraina och gjorde att strömförsörjningen bröts när det var riktigt kallt ute. Gråzonsproblematiken är svår och vi vet inte riktigt vart vi befinner oss i gråzonen. Det är också viktigt att komma ihåg att det här pågår över tid, säger Bergendahl.

undefined

Kristina Bergendahl (th), ställföreträdande chef för Must, tillsammans med Säpos vicechef Charlotte von Essen.

Foto: Fredrik Sjöshult

Hybridkriget handlar om ekonomiska påtryckningar, att utföra cyberattacker och påverka exempelvis strömförsörjnig. Det kan också handla om att påverka politiken, tysta kritiska medier som anses vara fallet i Finland med Yle-journalisten Jessikka Aro eller öka spionaget under ett lågintensivt anfall i en gråzon.

Daniel Stenling är chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen och han beskriver ett underrättelsehot mot Sverige som ökat under de senaste fem åren. Länder som Iran, Kina men framför allt Ryssland pekas ut och från ryskt håll står Nato högst på agendan:

– Rysslands absolut viktigaste fråga är att Sverige aldrig blir medlem i Nato kopplat till hur de själva beskriver sig själva som inringade av Nato och då skulle det bli ännu värre.

undefined

Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.

Foto: Fredrik Sjöshult

 

Natos försvar i informationskriget finns i en vit kub i Riga – en futuristisk kontorsbyggnad omgärdad av murar som huserar ”NATO Strategic Communications Centre of Excellence”, förkortat Stratcom. Jānis Sārts var tidigare statssekreterare i det lettiska försvarsdepartementet, men är nu chef för Stratcom. Han leder arbetet med att följa framför allt rysk informationspåverkan, trollfabrikerna och de ryska statskontrollerade mediernas rapportering.

– Det är ständigt pågående, konstaterar han.

Han ser en tydlig trend i hur det ryska regeringshögkvarteret Kremls soldater i informationskriget under sommaren nu fokuserar på konflikterna inom Europa som bottnar i migration.

– Det används för att ge en bild av ett försvagat och splittrat Västeuropa som blir mindre kapabelt, säger Jānis Sārts.

På Stratcom arbetar Natos cyberövervakare tillsammans med personal från svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att kontrollera den lede fi i det pågående informationskriget.

 

Jag har tjänstgjort under svenskt kommando i Bosnien och tränat i Borås  

Natosoldater av ett annat slag har sin bas tillsammans med lettiska soldater i Adazi på landets största militärbas. Allt är nytt. Det byggs nya logement, mässen är ny och stridsfordonsparken har fått helt nya maskinhallar. FOI-rapportens slutsats om att de baltiska länderna ”brådstörtat rustar för krig” är påtaglig under en rundvandring på basen i Adazi.

I Adazi övar Nato krig tillsammans med Lettland. Förutom lettiska soldater finns här soldater från Nato-länder som Albanien, Italien, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien och Tjeckien. Nato har flyttat 4500 soldater till baser i Baltikum och Polen efter ett beslut på försvarsalliansens toppmöte för två år sedan som ett svar på Rysslands aggression mot Ukraina 2014.

undefined

Propagandabild från Nato och basen i Adazi från tidigare i år.

Foto: Nato

På högkvarteret i Adazi är den lettiske chefen för militärbasen, överstelöjtnant Igors Klaviņš, handslag fast. 

– Hastigheten på utvecklingen här har accelererat efter 2014 och med tanke på de styrkor som nu finns i de baltiska staterna och Polen vill jag att det finns ett avskräckande försvar här, säger han.

På frågan om svenskt deltagande i försvaret av Baltikum skrattar Klaviņš:

– Ni är välkomna! Jag har tjänstgjort under svenskt kommando i Bosnien och tränat i Borås. Jag vet att ni är för samarbeten.

undefined

Natos presentation av trupperna som nu flyttats till Baltikum och Polen.

Sverige har ett komplicerat förhållande till Nato. Under de senaste månaderna har försvarsminister Peter Hultqvist både varit i Pentagon och undertecknat en avsiktsförklaring med USA:s försvarsminister James Mattis tillsammans med Finland och besökt London för att tillsammans med flera Natoländer underteckna ett avtal om att göra den nya elitstyrkan JEF redo för strid.

Men det stannar vid samarbeten och därmed ett frågetecken kring vilken hjälp Sverige kan räkna med från Nato.

Både hos Klaviņš i Adazi och hos Garisons på försvarsdepartementet i Riga märks att Natos truppnärvaro har ökat tryggheten – inte minst eftersom det handlar om soldater från flera Natoländer som nu är på plats och skulle behöva uppbackning vid ett fientligt anfall.

Men det kostar.

Den lettiska regeringen har tvingats öka militärutgifter till två procent av bnp för att kunna svara upp mot kravet i Natos artikel 3 som går ut på att varje medlemsland är tvunget att ha ett starkt försvar. Utan det gäller inte artikel 5 som garanterar landet hjälp från Nato i strid.

– Vi litar helt på artikel 5, säger Jānis Garisons.

På frågan vilket stöd Sverige skulle kunna räkna svarar han frankt:

– Antingen är du gravid eller inte. Det finns inget mellanting tyvärr.

Kan vi lita på Nato om vi hamnar i problem?

– Kan Nato lita på er?

– Det här är inte enkelriktat. Om du vill att någon ska lita på dig måste den också kunna lita på dig. När det handlar om försvarspolitik räcker det inte med att göra politiska uttalanden. Du måste dela information om försvarsplaner och träna tillsammans.

 

Den svenska statsministern pekar gång på gång ut Ryssland som det största hotet, utan att ha några som helst bevis

 

Rysslands främsta mål är att Sverige inte ska gå med i Nato och när Putins man i Sverige, Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev, gästar Expressen och CNN under Almedalsveckan i Visby är han rejält irriterad efter månader av svenskt närmande till Nato.

undefined

Tatarintsev och Hultqvist under Almedalsveckan.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist har några dagar tidigare gästat CNN-scenen och berättat om de ryska hoten och den eskalerande utvecklingen i Östersjön under det senaste året. Han lyfte särskilt fram missiltesterna som tvingade Sverige att varna civil flygtrafik.

Tidigare har Hultqvist klagat över oacceptabla närmanden mot svenska plan av ryska stridsflygplan. Tatarintsev går till attack mot den nya svenska politiken där Ryssland pekas ut som en fiende inom cyberattacker, spionage och informationspåverkan.

– Den svenska statsministern pekar gång på gång ut Ryssland som det största hotet, utan att ha några som helst bevis för det. Vi är trötta på det nu. Det spelar ingen roll om man är statsminister, påven eller Jesus Kristus, man kan ändå inte komma med grundlösa anklagelser. Och man måste förstå att det inte kan ske utan gensvar, konstaterar Tatarintsev.

– Jag hoppas att nästa regering omprövar sin politik gentemot Ryssland. Relationerna mellan Ryssland är så dåliga att de inte kan bli sämre.

Utfallet är det slutliga kvittot på ”Hultqvistdoktrinen”.

Den nya linjen i svensk försvarspolitik med Nato-samarbeten, gemensamma övningar och en tydlig beskrivning av hotet från Ryssland fick det namnet på en försvarskonferens tidigare under våren.

Försvarsministern Peter Hultqvists statssekreterare Jan Salestrand konstaterade på en annan försvarskonferens med höga officerare och representanter från totalförsvaret att försvaret inte längre var ett ”särintresse”. En tydlig passning till Fredrik Reinfeldt som kallade försvaret för ett ”särintresse” i januari 2013. 

 

Samtidigt tävlar allianspartierna om att lova framtida miljarder till försvaret och att öka försvarsutgifterna. Liberalerna vill satsa på ett raketartilleri som snabbt ska kunna slå tillbaka längs svensk kust, och samtliga fyra vill se förstärkta krigsförband och övningar.

Alliansens långsiktiga mål är att försvaret ska få kosta två procent av bnp, som i Lettland och andra Natoländer och som i Sverige så sent som 1997 före nedrustningen. Det skulle vara en fördubbling jämfört med i dag då försvarsutgifterna står för drygt en procent av bnp.

Regeringen har lagt en långsiktig försvarsbudget där pengarna till försvaret ökar från 48,8 miljarder kronor i år till 52,8 år 2020. Det anser både Försvarsmakten och alliansen vara för lågt.

 

Inför det svenska valet avskräcker ryska försök att påverka valen i Frankrike och USA i ett ständigt pågående informationskrig.

Den största risken i samband med det svenska valet är att tilltron till valet undermineras. Jag tror att det är svårt att det sker i hela samhället men i grupper på ytterkanten är det enklare att etablera det intrycket, säger Jānis Sārts på Stratcom i Riga.

Han varnar också för ett ”Texas-scenario”. Inför det amerikanska valet drabbade demonstranter som var för och emot islam samman i Texas. Två grupper hade på Facebook uppmanat till demonstrationer för vardera sidan på Twitter.  Båda Facebook-grupperna länkades senare till en trollfabrik i Sankt Petersburg och slutsatsen var att det var ett ryskt försök att skapa kaos i USA. Nazister i svenska NMR hade vapentränats i Ryssland före bombdåden i Göteborg, konstaterar säkerhetsexperter, och det finns en oro för att NMR kan användas som ett medel för att skapa kaos i Sverige.

undefined

Sidorna på Facebook som uppmanade till protester för och mot islam samtidigt i Texas - och i efterhand visat sig vara kontrollerade från Ryssland.

Men Ryssland attackerar inte alla val och Sverige är mindre sårbart än andra länder, påpekar Sārts. Och en annan Rysslandskännare konstaterar att den svenska valrörelsen tycks gå Kremls väg utan rysk påverkan: Allt talar för politiskt kaos där Sverigedemokraterna, som är kritiskt till Nato och EU, flyttar fram sina positioner och fokus i debatten ligger på migrationsfrågan som Ryssland vill lyfta fram som exempel på splittring i hela Europa.

MSB med den nye generaldirektören Dan Eliasson i spetsen har tagit på sig att freda Sverige från rysk valpåverkan och andra myndigheter och regeringen har hakat på.

Under våren har det varit flera seminarier i veckan om riskerna för valpåverkan och under Almedalsveckans mest intensiva period startade i princip en programpunkt i timmen på samma tema med Ryssland som mer eller mindre uttalad fiende.

Men hittills har varken MSB eller de andra aktörerna några konkreta exempel på angrepp mot det svenska valet och när Dan Eliasson under Almedalsveckan föreläser om riskerna med informationspåverkan somnar en man på första rad och snarkar ljudligt.

 

Jag anser att vi befinner oss mitt i en kris

 

Andra är mer vakna och vill höja Sveriges beredskap i en tid när Baltikum rustar för krig och informationskriget har nått helt andra nivåer i Finland.

Saab säljer stridsflygplan, ubåtar och annat försvarsmaterial för miljarder till den svenska staten och försvarskoncernens vd Håkan Buskhe hävdar att Sverige, genom cyberattacker och desinformationskampanjer, är ockuperat av främmande makt. Det slog han fast på säkerhetskonferensen Paranoia i Oslo i maj.

– Jag anser att vi befinner oss mitt i en kris. Jag anser att vi är ockuperade. Jag anser att det är naivt att inte förstå att utländska organisationer försöker influera vår livsstil i denna stund, konstaterade han enligt tidningen Ny Teknik.

Och bakom en fond av svenskt sommarblomster under Almedalsveckan mötte Sveriges överbefälhavare Micael Bydén bland andra Robert Dalsjö, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI och en av författarna bakom larmrapporten som landade på regeringens bord i mars.

Dalsjös uppmaning till överbefälhavaren och publiken var att läsa en text av Patrik Oksanen, författare bakom den nya boken ”Skarpa skärvor” om informationskriget, säkerhetspolitisk expert och ledarskribent på Mittmedia. Den har rubriken ”Sista lyckliga sommaren”.

 

 

Så har pengarna till det svenska försvaret minskat

Försvarsutgifternas andel av bnp har minskat rejält under de senaste åren och nu nått en lägstanotering:

1975: 3,1

1976: 3,0

1977: 3,1

1978: 3,1

1979: 3,1

1980: 3,0

1981: 3,0

1982: 2,8

1983: 2,7

1984: 2,7

1985: 2,6

1986  : 2,6

1987: 2,5

1988: 2,5

1989: 2,5

1990: 2,6

1991: 2,3

1992: 2,4

1993: 2,4

1994: 2,3

1995: 2,2

1996: 2,2

1997: 2,0

1998: 1,9

1999: 1,9

2000: 1,8

2001: 1,7

2002: 1,6

2003 : 1,6

2004: 1,4

2005: 1,4

2006: 1,3

2007: 1,3

2008: 1,2

2009: 1,2

2010: 1,2

2011: 1,1

2012: 1,1

2013: 1,1

2014: 1,1

2015: 1,1

2016: 1,0

Källa: Försvarsdepartementet och fredsforskningsinstitutet Sipri.

 

Försvarsbudgeten 2016–2020

2016: 43,8 miljarder kronor

2017: 45,5

2018: 48,8

2019: 51,0

2020: 52,8

Källa: Försvarsdepartementet