Uthängda flera gånger – trakasserade på gatan, sedan på nytt i sociala medier

LILONGWE, MALAWI. I en suddig mobilvideo, som blev viral på nätet förra året, ses tre kvinnor slita av en annan kvinna kläderna tills hon blir helt naken. De drar henne i håret, vräker omkull henne och slår en blomkruka i huvudet på henne.

Publicerad 9 jan 2018 kl 11.01

En av kvinnorna filmade attacken. Videon spreds först i slutna Whatsapp-grupper och sedan på Facebook i Malawi. Några dagar senare fanns en bild av samma tre kvinnor online. De var barbröstade och satt på ett cementgolv i en polisstation.

Sociala medier bidrar till att främja kvinnors rättigheter i Malawi. Men de förstärker också den rådande övergreppskulturen.

Här är tre berättelser om kvinnor i Malawi som har trakasserats sexuellt på allmän plats, sedan förödmjukats online på nätet och utsatts för upprepade uthängningar.

DEL 1: Förövarna blev offer

CNN har talat med Flora Chinguwo, 26, Nora Chatsika, 30, och Gertrude Banda, 28. Hela Malawi fängslades av deras virala video, som utlöste en landsomfattande debatt om könsrelaterat våld. Våld mot kvinnor är sedan länge ett problem i Malawi. 20 procent av de tillfrågade säger att de har utsatts för sexuellt våld och 34 procent har drabbats av fysiskt våld, enligt den officiella kartläggningen av befolkningsstatistik och hälsa 2015–2016.

undefined

Patriarkala värderingar förvärrar problemet. Samma undersökning visar att 20,7 procent av kvinnorna i åldern 15–19 år håller med om att en man har rätt att slå sin fru av skäl som att hon vägrar att ha sex eller att hon serverar honom vidbränd mat.

Flora Chinguwo trodde att hennes man bedrog henne med kvinnan som hon angrep. Nu sitter Chinguwo i fängelse tillsammans med Nora Chatsika och Gertrude Banda som hjälpte henne att genomföra attacken. Kvinnorna är både offer och förövare – och avslöjar hur djupt rotade attityderna till könsbaserat våld är i Malawi.

– Vi tvingas gå igenom mycket. Våra familjer och barn är på utsidan och vi saknar dem, säger Flora Chinguwo.

Kvinnorna kläddes av och fick sova på en toalett

Kvinnorna säger att de avvisades av flera advokater som ansåg att fallet var för kontroversiellt. Till slut gick Ishmail Wadi, en framstående advokat i huvudstaden Lilongwe, med på att representera dem. När han mötte dem första gången berättade de att poliser på polisstationen i Kawale hade begått övergrepp mot dem. De säger att de kläddes av nakna och fotograferades. Övergreppen pågick till klockan tre på natten när ett högre polisbefäl ingrep.

– En av kvinnorna grät när hon berättade att de hade tagit bilder av dem. Manliga fångar var närvarande och bjöds in att titta på. Kvinnorna kläddes av och fick sova på en toalett. De fick tillbaka sina kläder först när ett högre polisbefäl dök upp, säger Ishmail Wadi.

Han säger att kvinnorna vittnade om vem som attackerat dem i en intern polisutredning. James Kadadzera, talesman för Malawis polis, bekräftar att man gjorde en intern utredning för att identifiera de poliser som var inblandade.

undefined

Bilden på de barbröstade kvinnorna, på polisstationens stengolv, spreds på nätet.

Sociala medier bidrog till att dokumentera övergreppen mot kvinnorna. Men samtidigt påverkades allmänna opinionen starkt av kvinnoras egen videoinspelning av brottet, enligt advokat Wadi.

– Allmänheten reagerade fruktansvärt. Det blev ingen rättvis rättegång på grund av sociala medier, säger han.

– Den allmänna reaktionen var särskilt fientlig för att vi är kvinnor som attackerade en annan kvinna. Känslor spelade en stor roll för hur folk såg på oss, säger Flora Chinguwo.

I början av december erkände kvinnorna sig skyldiga till att ha vållat ”grov kroppsskada” och för att ha ”kränkt kvinnors ärbarhet” när de attackerade kvinnan. De dömdes till fyra års fängelse. De tänker överklaga domen.

DEL 2: Hon ”fick paradera” naken på gatan

På eftermiddagen den 17 mars 2017 stormade det i sociala medier i Malawi sedan en ung kvinna hade fotograferats naken på en marknad. En bild visade hur en kvinnlig polis förde bort kvinnan från marknaden medan en grupp män fotograferade henne.

Enligt vissa kommentarer på Facebook fick kvinnan ”paradera” på gatan i Limbe i södra delen av landet. Men det fanns också andra versioner på nätet. Några sade att hon hade klätt av sig sedan manliga gatuförsäljare erbjudit henne betalning. Andra hävdade att försäljarna klädde av henne sedan hon ertappats med stöld.

Den malawiska regeringens socialdepartement fördömde polisens agerande som ”mycket oroande” samt uppmanade allmänheten att kalla på polis i stället för att agera på egen hand, rapporterar den lokala nyhetssajten Nyasa Times.

undefined

En naken kvinna släpas fram av en polis. Efter ett tag får hon ett skynke att täcka sig med – men då är kränkningarna för länge sedan ett faktum.

Martha Chizuma Mwangonde är Malawis JO och har till uppgift att granska statliga myndigheter. Hon representerar kvinnan, en 20-åring med mentala problem från det avlägset belägna området Zomba, norr om Limbe.

– Min främsta uppgift var att se till att offrets rättigheter blev väl omhändertagna, säger hon.

Mwangonde visade CNN den rapport hon skrev om incidenten efter att ha träffat offret på polisstationen i Limbe och på ett mentalsjukhus i Zoma för att kunna bedöma hennes tillstånd. Kvinnan lider av bipolär sjukdom och andra psykiska problem sedan 2010, enligt vad hennes läkare sade till Mwangonde.

När JO frågade om det påstådda paraderandet av kvinnan svarade polisen att det inte fanns något att täcka kvinnan med vid tillfället. Men aktivister och människorättsadvokater i Malawi kritiserar hur polisen hanterade fallet. Den malawiske polistalesmannen James Kadadzera säger att kvinnan inte anklagas för något brott även om hon fördes bort från platsen. Hon fördes till ”en säkrare plats” och fick sedan kläder.

Polisen missade chansen att gripa de misstänkta omedelbart när incidenten ägde rum

Polisen utredde händelsen. Efter allmänhetens protester tog man sedan in 17 gatuförsäljare till förhör. De misstänktes för att ha klätt av kvinnan. Bara fyra män greps. En av dem åtalades för att ”ha kränkt en kvinnas ärbarhet”, medan de andra tre åtalades för ”oanständigt överfall”.

– Polisen missade chansen att gripa de misstänkta omedelbart när incidenten ägde rum, säger JO Mwangonde och påpekar att polisen bara grep in efter allmänhetens protester.

Sociala nätverk och chatt-appar sprider såväl nyheter som skvaller och rykten i Malawi. På så sätt har de möjliggjort en ”ny våg av” av könsrelaterat våld, säger människorättsaktivister i landet. Också Malawis president har tagit upp frågan. I ett tal förra året varnade president Arthur Peter Mutharika människor för att använda sociala medier till att kränka andra. Sådana fall skulle hamna i domstol, sade han.

Whatsapp är ett av de mest använda sociala medierna i landet. Företaget tar inte ansvar för information som människor delar på appen, enligt dess integritetspolicy. Men företaget säger att det kan gripa in man pekar specifikt missbruk eller specifika användare. Whatsapp har avböjt att kommentera de fall som nämns i den här artikeln.

Att närstående, allmänhet och polis trakasserar kvinnor sexuellt i Malawi är djupt rotat i landets kultur och har blossat upp online under senare år. Det säger Habiba Osman, människorättsadvokat i Lilongwe som arbetar mycket med kvinnofrågor.

– Sociala medier har släppt loss en ny våg av våld mot kvinnor här. Det gör det möjligt för den här typen av nya brott att skada kvinnor mer än någonsin tidigare och visar oss hur sårbara kvinnor kan vara i sociala medier. Vi har inte utbildat människor tillräckligt om de verkliga konsekvenserna av sociala medier, säger hon.

Det blir allt vanligare att dela kvinnors privatbilder utan deras samtycke, enligt Habiba Osman.

– Sexualiserade trakasserier är en av de värsta formerna av kvinnoförnedring här. Vårt samhälles patriarkaliska natur innebär att kvinnan inte har kontroll över sin egen kropp. Hur straffar man en kvinna? Genom att exponera henne, säger hon.

Hon tillägger att internet är ett tveeggat svärd för kvinnor i Malawi. Det kan skada dem genom att ytterligare förstärka trakasserierna, men kan också användas som verktyg för deras rättigheter.

– Sociala medier är en stor sak för oss, särskilt för aktivister, eftersom det är där vi bygger och får stöd och bygger upp våra egna nätverk. Det är lätt att ta telefonen för att avslöja de orättvisor som drabbar oss och förstärka vad vi behöver säga, säger Habiba Osman.

Kvinnan har nu skrivits ut från sjukhuset. JO Mwangonde fortsätter att följa upp hennes fall.

DEL 3: Greps – för budskapet på skylten

I september förra året samlades hundratals svartklädda kvinnor i Lilongwe för att protestera mot könsbaserat våld.

Beatrice Mateyo, människorättsadvokat och jämställdhetsaktivist, var i folkmassan. Under demonstrationen höll hon upp en skylt med texten: ”Att ha en vagina är ingen synd. Min fitta, min stolthet.”

undefined

Kvinnan greps efter skylten med budskapet: ”Att ha en vagina är ingen synd. Min fitta, min stolthet.”

Folk tog bilder på henne och delade dem online medan hon tågade längs gatorna. När protestaktionen var slut hade bilderna blivit virala, mest via slutna Whatsapp-grupper.

– Folk var arga på mig, de sa att texten var för drastisk. Men som aktivist vill man få fram ett starkt budskap, säger Beatrice Mateyo.

Hon minns att hon såg kvinnor som höll skyltar med liknande budskap i USA:s huvudstad Washington under den internationella kvinnomarschen i januari förra året. Hon trodde inte att hennes skylt skulle leda till så stort rabalder. Polisen identifierade henne i sociala medier och grep henne redan innan demonstrationen var över.

– Allt gick mycket snabbt. De hade inget skäl för anhållan i början och jag var gripen i timmar. De bläddrade igenom sina böcker för att hitta något att anklaga mig för, säger hon.

Tre timmar senare anhölls hon för att ha ”kränkt kvinnors ärbarhet”. Det är en vanlig åtalspunkt i Malawi och används mot den som ”yttrar något ord, gör något ljud eller någon gest eller visar något föremål” med avsikten att ”kränka integriteten” hos kvinnor.

Beatrice Mateyo var gripen i tre timmar, anhölls och släppte sedan mot borgen. Men myndigheterna har inte drivit fallet vidare. Hon har stämt polisen och riksåklagaren för att hon blev gripen. Hon hävdar att hennes mänskliga rättigheter kränktes. Brottsrubriceringen används för svepande av myndigheterna, anser hon.

”Jag förstår inte hur det kan tolkas som att man kränker en kvinnas ärbarhet om man håller ett plakat i protest mot könsrelaterat våld”, skrev Mateyo i inlaga till Högsta domstolen i Lilongwe, enligt tidningen The Nation. Högsta domstolen accepterade att pröva fallet som nu befinner sig i den juridiska processen. Riksåklagaren har inte svarat på CNN:s begäran om en kommentar.

Det hela blev en ”väckarklocka” för frågan om kvinnors frihet i Malawi, enligt Beatrice Mateyo. Precis som i fallet med de tre kvinnorna Chinguwo, Chatsika och Banda blev allmänhetens ilska mot Mateyo allt starkare i sociala medier.

– Ingen kom till polisstationen för att stödja mig eller stödde mig i sociala medier. De sa att jag hade gått för långt med skylten, säger hon.

 Jag ska själv fortsätta att kämpa för kvinnors rättigheter och det kommer andra kvinnor här också att göra

Beatrice Mateyo jämför sättet hon behandlades på med hur man bemötte de malawiska män som protesterade halvnakna mot morden på albinos i huvudstaden Lilongwe för ett år sedan.

– Ingen sa att de kränkte någon mans ärbarhet, säger hon med ett litet skratt.

Trots allt förändras situationen för kvinnor – och förändringen leds av kvinnor som Mateyo, Osman och andra. De kräver att lagen om jämställdhet mellan könen ska tillämpas i rättssalar och de undervisar unga kvinnor i skolan om deras rättigheter. Mateyo är hoppfull om framtiden.

– Jag ska själv fortsätta att kämpa för kvinnors rättigheter och det kommer andra kvinnor här också att göra. När det går dåligt för oss ska jag fortsätta att tala öppet och gå till aktion, säger Beatrice Mateyo.

– Jag hoppas att vi snart ska kunna demonstrera med en ”fittskylt” utan att vara rädda för att bli gripna, säger hon.

 

Reportageprojektet "As Equals" är ett unikt samarbete mellan CNN och Expressen TV. Projektet finansieras av Europeiska journalistikcentret via dess bidragsprogram för Innovation inom utvecklingsreportage.