Malin Roos möter M-ledaren om: • Statsministerstriden • Slagsmålet • Att synas mer i tidningen än hemma i familjen

Ulf Kristerssons uppdrag: Att ta tillbaka makten

En av landets bäst klädda enligt modemagasinet men vad hjälper det när man ska bilda regering i nådens år 2018? 

I podcasten ”Roos möter partiledarna” har det blivit dags för Ulf Kristersson.

Moderatledaren berättar hur döttrarna har fått honom att kalla sig feminist, om när han var i sitt livs enda slagsmål - och vad han gör om Jimmie Åkesson står som den stora vinnaren efter valet i september. 

Text: Malin Roos
Publicerad 2 aug 2018 kl 04.08

Ulf Kristersson, hur fåfäng är du?

– Lite fåfäng är jag, man måste trivas i kläderna. Det händer ibland att jag inte har en slips på mig när jag borde. Om någon då säger att jag får låna en är chansen ohyggligt liten att jag gör det. Jag är inte så picky annars men kostymer som sitter illa och fula slipsar har jag svårt för.

Ringer du och Jan Björklund och stämmer av så att ni kan färgmatcha? 

– Inte som Ebba och Annie. Jag ska inte avslöja för mycket men de har ett system för detta. Jan har alltid samma sorts ljusblåa slips och vita skjorta så jag vet vad jag har att utgå ifrån. 

App app, nu har jag specialstuderat bilder på alliansen och kan se att Björklund påtagligt ofta har röd slips och du blå. Vi kvällstidningsjournalister är svaga för ”hemliga budskap”, är det så vi ska tolka det?

– Nej, han har ofta en lysande ljusblå slips, den räknar jag med. 

Bortsett från partitillhörighet och politisk övertygelse, vilka personliga egenskaper är viktiga för att göra ett bra jobb som statsminister?

– Omdömesgill, eftertänksam och att både kunna ta in kloka rådgivares råd och ändå fatta beslut. Good people can disagree och går det åt helt olika håll måste man fatta beslut som man själv känner sig trygg med. 

Uppfyller Stefan Löfven de kraven?

– Ja, jag tycker att han har en del brister men jag tycker inte att han är orimligt impulsiv.

– Man kan inte få precis allt. I nästan alla svåra frågor har jag en magkänsla och den gillar jag men jag litar inte på magkänslan. 

undefined

”Jag litar inte på magkänslan”, säger Ulf Kristersson och menar att svåra beslut ska fattas på andra grunder.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Vad säger magkänslan med bara veckor kvar till valet?

– Att det kommer att bli en jättesvår regeringsbildning. Magkänslan är också lite orolig. Jag hoppas på en schysst valrörelse men jag tycker att det finns i luften en upplevelse om att alla går omkring och har en liten klump i magen över alltifrån ryska botar till att vi ägnar så lite tid åt normal seriös sakpolitik. 

I sociala medier spreds en valaffisch som skulle vara från Moderaterna i Borlänge. Budskapet var att "det pågår en våldtäktsepidemi i Sverige". Är det en sansad ton? 

– Jag har inte sett den överhuvudtaget. Däremot finns det en märklighet i när man beskriver problem som uppenbart finns. Ta bilbränder eller skjutningarna i Malmö. Det blir inte bättre i Malmö för att vi inte diskuterar vad som händer i Malmö. Det är en väldig skillnad mellan att beskriva problem som finns mot att utmåla Sverige som ett land i sönderfall där ingenting fungerar. 

Om vi använder din retorik och pratar PROBLEM i stället för UTMANINGAR, vad ser du för problem med att bilda regering med Centerpartiet? 

– Egentligen bara ett enda problem, det som alla vet. Vi är inte eniga i migrationspolitiken och när migrationspolitiken ligger så på toppen av den ständiga diskussionen döljer den snart alla andra viktiga frågor. Det tror jag är en allvarlig felsyn och det kommer bli en utmaning till slut. 

Du menar PROBLEM?

– Eller problem. Men problem får man lösa. Vi döljer inte att vi tycker olika, det blev alldeles uppenbart också med de 9000 ensamkommande. Centern valde en väg, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna en annan. 

22 procent ville enligt en Sifo-mätning se dig som statsminister. Det betyder att nästan fyra av fem inte vill. Hur skoj är det?

– Har man åtta partier i riksdagen kommer det att finnas många olika uppfattningar om vem som leder landet. Som statsministerkandidat är det bättre att bevisa att man är kapabel om man får möjligheten än att själv försöka hävda att man är kapabel. Jag är beredd att axla ansvaret, väljare får bedöma efteråt om jag klarar uppgiften.

 

undefined

Tre M-ledare: Nuvarande Ulf Kristersson, borttvingade Anna Kinberg Batra och tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt.

Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES

Åtta månader drygt sedan du tog över när Anna Kinberg Batra tvingades bort. Vad är den största politiska skillnaden mellan dig och din föregångare? 

– Ja du... vi är formade i ungefär samma generation. Man ska inte överdriva skillnaderna, sen har vi olika sätt att uttrycka oss på. En annan viktig skillnad är att hon kom in ett ohyggligt svårt läge efter åtta års regeringsinnehav och fick Decemberöverenskommelsen i knät.

Under Järvaveckan lyfte du Stefan Löfvens livshistoria, barnhemsbarnet som blev statsminister, kallade den ”enastående” och ”respektingivande”. När under uppväxten var det jobbigt att vara du?

– Jag kan inte imponera med några dramatiska händelser. En ganska traditionell svensk medelklassfamilj från Skåne som flyttade 60 mil till Sörmland, äldst bland tre barn, normala familjebekymmer som alla har. 

Blyg som ung och sexdebuterade sent har jag läst. 19 år, oj.

– Jo, men jag var försiktig. Jag tillhörde inte de tuffa coola grabbarna i skolan som tjuvrökte när jag var tolv och försökte hångla med tjejer när jag var tretton. Jag ska låta det vara osagt att jag inte gjorde det för att jag inte ville eller vågade, men det var inte jag. 

Om jag blundar ser jag framför mig en välartad, välartikulerad kille i Boomerangtröja, tusen spänn på att du var ordförande i elevrådet. 

– Jag var åtminstone elevrådskassör. Noga och samhällsintresserad innan politiskt intresserad, jag uppfyller alla karikatyrer av en sådan person. Och Boomerangtröja, ja.

Vad tyckte du om invandrare som ung?

– För mig var invandrare finländare. Jag bodde i Torshälla i Eskilstuna. Mina föräldrar byggde en mexitegelvilla i ett nybyggt område, Edvardslund, och där bodde en hög andel av Torshällas finländska community som hade kommit för att jobba på bruket. Det finns inget jag kan minnas som var konstigt. 

undefined

Skämtsamma Kristersson. ”Alla ska inte gilla samma rockband... Jo, Kent ska vara gemensam mämnare.”

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Har du varit i slagsmål någon gång? 

– Jag tror det... en gång som barn. Det har sagts mig och jag tror att det är sant men jag minns inte. 

Hur har du fått det berättat för dig då?

– Av min mamma. Jag slåss inte, men vi hade en rödhårig kille i klassen som blev mobbad och jag tyckte att det var genuint obehagligt att han blev ansatt av de andra. En gång gick jag emellan och trots min relativa litenhet lyckades jag avvärja ett fysiskt bråk. 

Eftersom du nämner det. Man kunde ana i en intervju, åtminstone hintade du om att din längd har varit en issue. Är det så och hur är det i dag? 

– Alla tar ju alltid upp det, någon sa att den mest googlade frågan på mig var hur lång jag är. Jag är 1,69 och en halv, i bland avrundar jag till 1.70. Men nej, det ska jag ärligt säga. Fast det finns en historia som min mamma också har berättat om när jag kom hem från en skoldans i sjuan. Hon frågade om jag hade haft kul och om jag dansade och jag svarade ”nja, det var inget roligt, för jag hamnade bara mellan brösten”, ha ha. 

– Man kan väl tänka sig värre men då tyckte jag att det var ganska genant. 

Någon sa att den mest googlade frågan på mig var hur lång jag är

Under Muf-tiden när striden om ordförandeposten stod mellan dig och Fredrik Reinfeldt, framstod du som den liberala, Reinfeldt mer konservativ. Hur tänkte du under Reinfeldts öppna era hjärtan-tal, och att det är du som nu stänger dem? 

– Inga stängda hjärtan men en stram och realistisk migrationspolitik. Att jag var den liberala rabulisten och han den konservative ordningsmannen är en efterhandskonstruktion som vi själva medverkade till. Eftersom vi hade konflikten om vem som skulle bestämma i Muf var vi tvungna att klä det i begripliga politiska skillnader. 

– Sen var det olika tider. Öppna era hjärtan har blivit en fras som inte går att motsäga längre, den har fått eget liv, men han (Fredrik Reinfeldt) ville också säga att vi står inför något som kommer att bli stort och komplicerat och som kommer att kosta pengar. 

Hur mycket råd har du fått av Reinfeldt?

– Ärligt, så är det en kul sak med det här jobbet, att jag har bra och löpande kontakt med Ulf Adelsohn, Carl Bildt, Bosse Lundgren, Fredrik och Anna. Jag gillar de långa linjerna. Ställ upp oss bredvid varandra så blir det tydligt inte bara på längden, vi är väldigt olika personligheter. Om vi äter middag framgår det med all önskvärd tydlighet. Alla har den goda smaken att inte volontera så ofta, ja Ulf Adelsohn kanske en del, men de andra försiktigt. Jag får fråga om råd och när jag väl gör det är de otroligt generösa. Jag åt lunch med Fredrik för bara någon vecka sedan. 

Du blev politisk engagerad under Gösta Bohmans tid på sjuttiotalet, när känner du att dina allianskollegor Annie Lööf och Ebba Busch Thor inte var med på Bohmans tid?

– Klart att det märks när det diffar många år men jag känner det nästan bara på ett kul sätt. Ett komplement. Det är klart att jag och Jan har ett annat perspektiv men svensk politik är för mycket generationshomogen. Det är inte bra att bilda en regering där alla är ungefär lika gamla. Alla ska inte gilla samma rockband. 

Inte ens om det är Kent?

– Jo, Kent ska vara gemensam nämnare, haha. 

undefined

Vem skrev Gösta Berlings saga?

– Eh, Selma, förstås.

Är det viktigt att kunna? 

– Det är viktigare att ha läst den än att kunna. Jag läser mer modern litteratur. Min hustru är inne i en grej där hon ska läsa ifatt alla gamla klassiker, det har jag gett upp för länge sen.

Apropå Ulf Kristerssons hustru. 

Undertecknad gjorde en intervju med Birgitta Ed (rådgivare i kommunikationsbranschen som nu studerar till präst) där hon bland annat berättade vad en av döttrarna sa när familjen hade familjeråd om pappans beslut kring ordförandeposten i Moderaterna. 

”Hur vet vi att ni fortfarande är gifta när pappa inte är partiledare längre?"”

– Vi tog det på allvar, för det är klart att det ligger något i det. Man jobbar snäppet för mycket, blir helt uppslukad och det är hård press, svarar Ulf Kristersson nu och fortsätter: 

– Jag tänker inte moralisera, det finns tusen skäl till att man går skilda vägar men vi förklarade för vår dotter att det inte finns på kartan och det kommer absolut inte hända av den här anledningen. Men det säger något om hur det här jobbet skakar om tillvaron. Plötsligt märker de att de nästan ser mig mer i tidningen än hemma i Strängnäs. 

Jag var orakad i några jävla mjukisbyxor på McDonald's

Inte BARA dåligt, Birgitta berättade också att hon och barnen ibland hellre gör saker utan dig, för att slippa uppmärksamheten.

– Lite så har det blivit. De kan säga ”Är du helt okänslig pappa, ser du inte att de sitter och tar bilder vid det där bordet?” Som när vi stannade på en Mc Donalds på väg hem från Sälen, jag var orakad i några jävla mjukisbyxor eller bra nära och det kom fram en kille och frågade om han fick ta en selfie. Jag kan inte säga nej men tänkte "jag kan fan inte se ut så här". 

Så du sa ”Ge mig tio minuter”.

– Haha, precis. Annie och Ebba hade nog sagt "ge mig tio minuter". 

Du har tre döttrar, du är gift med en uttalad jämställdhetsivrare men har själv tvekat att kalla dig för feminist. Varför? 

– Jag har fått äta upp det med viss rätt några gånger. Jag svarar bara sanningsenligt, att när jag var ung var feminist ett begrepp som var väldigt vänster, om man tyckte som Gudrun Schyman i de flesta frågor, och det har jag aldrig känt mig bekväm med. Men jag har mer och mer insett att det inte har den laddningen. Har man tre döttrar som man tycker ska ha samma möjligheter som om de vore killar så har jag inga problem att ändra mig. 

Din hustru Birgittas syster är gift med Carl Bildts bror, sitter ni på familjemiddagarna och gottar er över dåliga opinionssiffror för S?

– Nej, men det blir en del bisarra situationer. 

undefined

Arkivbild från 1992: Före detta MUF-ledaren Ulf Kristersson och moderata statsministern Carl Bildt.

Foto: INGVAR NÄSLUND

Carl Bildt för övrigt är på hugget på Twitter, är det på uppdrag av dig och har han en plats i en eventuell framtida regering? 

– Det är verkligen inte på uppdrag av mig men det är kul när människor som har haft väldigt formella roller så frimodigt deltar i diskussionen. I övrigt bildar jag inga regeringar förrän talmannen ber mig. 

Om Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna står som den stora vinnaren 9 september, vad gör du då?

– Jag har sagt hela tiden att vi går på val på vår politik och kommer göra allt jag kan även efter valet för att den ska få så stort genomslag som möjligt. Största chansen för detta är att vi i alliansen än en gång visar att vi kan regera Sverige på ett bättre sätt än den här regeringen. Om Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna går ihop för att stoppa en alliansregering så ger vi oss. Då har de bildat en ny majoritet, det ska man ha respekt för. Men där är vi inte och där tror jag inte att vi kommer att hamna. 

 

DETTA ÄR ULF KRISTERSSON

Namn: Ulf Hjalmar Kristersson

Född: 29 december 1963 i Lund. 

Familj: Birgitta Ed och tre döttrar. 

Karriär: Civilekonom. Ordförande för Moderata Ungdomsförbundet 1988-1992,  socialborgarråd i Stockholms stad och sedermera socialförsäkringsminister mellan 2010 och 2014. Partiledare för Moderaterna sedan oktober 2017. 

LÄS OCKSÅ: Malin Roos möter Stefan Löfven: ”Hade tyckt om att ha barn” 

LÄS OCKSÅ: Malin Roos möter Jan Björklund: ”Det är inte alltid på topp i ett livslångt äkteskap”

LÄS OCKSÅ: Malin Roos möter Ebba Bush Thor: ”Bönen är viktig för mig”