Läs alla delar

Gustaf V vägrade hjälpa norske kungen när Hitler kom

Tre gånger satte Adolf Hitler trupper i beredskap för invasion av Sverige.

Priset vi fick betala för att inte dras in i andra världskriget var nazisoldater på våra järnvägar och andra eftergifter.

Gustaf V tog kommandot i utrikespolitiken under krigsåren. Formellt hade kungen ingen makt. Men han spelade sitt eget spel och arbetade efter sin egen grundlag. Ofta gick han bakom ryggen på statsministern Per Albin Hansson.

Publicerad 3 aug 2018 kl 03.08

 

 

Gustaf V var överens med regeringen att Sverige till varje pris måste hållas utanför kriget. Det skulle kosta.

Den första eftergiften var personlig för Gustaf V – och ledde till ett iskallt förhållande mellan norska och svenska kungahusen i decennier.

Kung Håkon av Norge flydde från Oslo då tyskarna gick till angrepp.

Kungen hade vägrat godkänna Vidkun Quisling som ny statsminister. Hitler gav order att Håkon VII måste dödas.

Kungen förföljdes på små skogsvägar av Stukaplan som från låg höjd öste sprängbomber och kulspruteeld över de tre kungliga bilarna.

Vid 17-tiden på eftermiddagen den 11 april 1940 gömde kungen och sällskapet bilarna under granris och sprang mot den svenska gränsen. 

undefined

Här flyr kung Håkon och kronprins Olav de tyska flygangreppen den 11 april 1940.

Foto: TT

Norske kungen pratade aldrig mer med Gustaf V

Kungen, kronprins Olav, utrikesminister Halvdan Koth och handelsminister Tryggve Lie (som senare blev FN:s förste generalsekreterare) nådde gränsbommen vid tullstationen Lillo.

Gustaf V vägrade släppa in norske kungen

Koth ringde sin svenske kollega Günther och bad om tillstånd att få passera svensk gräns och rädda livet.

Günther begärde besked av Gustaf V. Svaret:

”Går ni över gränsen kommer ni att interneras”.

undefined

Gustaf V

Formellt var kungens beslut korrekt. Men framför allt var han skräckslagen för Hitler och hur tyskarna skull agera om kung Håkan fick fristad hos oss.

Norske kungen flydde senare till London, och resten av sitt liv reste han aldrig till Sverige eller pratade med Gustaf V.

I juni 1940 kom nästa krav från Hitler. Sverige måste tillåta transporter på SJ av så kallade permittenter från Trelleborg till det ockuperade Norge.

Till kravet bifogades ett hot: ”Vägrar ni ser vi det som en direkt ovänlig handling”.

Gustaf V sa ja. Per Albin Hanssons regering sa ja – utan att frågan togs upp i riksdagen.

undefined

Norska utrikesministern Tryggvie Lie och svenska kollegan Christian Günther.

Foto: PRESSENS BILD/TT

Två miljoner tyska soldater transporterades genom Sverige

Permittenttrafiken var en av de svartaste händelserna i modern svensk historia. Det var första avsteget från neutralitetspolitiken.

Under krigsåren transporterades 2 140 000 tyska soldater och 100 000 ton vapen och utrustning genom det så kallade neutrala Sverige.

Under krigsåren tog kungen kommandot. I alla kriser spelade Gustaf V ett eget och ibland farligt spel. Han arbetade efter sin egen grundlag. Flera gånger gick han bakom ryggen på Per Albin Hansson.

undefined

En svensk soldat övervakar ett tåg med tyska soldater på väg genom Sverige.

Foto: TT

I juni 1940 har tyskarna intagit Paris, ockuperat våra grannländer, slagit Polen och gått in i Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Koncentrationslägret i Auschwitz hade byggts.

England skulle bli nästa offer. 

Då grep Gustaf V in. I största hemlighet skrev han till engelske kungen Georg VI och till Hitler. Kungen erbjöd sig att mäkla mellan länderna och ordna en fredskonferens i Stockholm.

Men Hitler ville inte ha fred med engelsmännen. Han ville ha deras land.

Engelske kungen sa också nej. En separatfred med England skulle betyda att britterna erkände Hitler som europeiska kontinentens härskare. Krigshjälten Winston Churchill blev premiärminister samma dag som tyskarna marscherade in i Frankrike. I memoarerna skriver han:

”Den föraktlige Gustaf V, kungen som inte hjälpte sina grannländer när Hitler kom, erbjudandet var vanhedrande”.

undefined

Winston Churchill och drottning Elizabeth 1945.

Foto: AP

Den föraktlige Gustaf V, kungen som inte hjälpte sina grannländer när Hitler kom

Regeringen var skräckslagen för Hitler

Formellt hade vi yttrandefrihet under kriget, men i praktiken var kungen och regeringen skräckslagna för den lynnige Hitler.

Ture Nermans antinazistiska tidskrift Trots Allt! Stoppades då den 1942 innehöll den första artikeln om hur judar mördades i KZ-läger. 

Revykungen Karl Gerhard gisslade nazismen på scenen på Folkan i Stockholm med sången ”Den ökända hästen från Troja”, och rädslan för repressalier från tyskarna gjorde att den förbjöds.

undefined

Torgny Segerstedt

Våren 1942 stoppades 16 svenska tidningar som rapporterat om arkebuseringar och övergrepp i norska fängelser. 312 tidningar konfiskerades utan rättegång under kriget. 

I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning skrev Torgny Segerstedt om nazisternas illdåd. Gustaf V kallade redaktören till Slottet den 11 oktober 1940. Kungen läxade upp chefredaktören och uppmanade honom att sluta skriva elakheter om Hitler.

– Kom ihåg att om det blir krig så är det ditt fel, hotade kungen.

Hitler beundrade upptäcksresanden Hedin

Hela tiden hängde krigshotet över oss. I hemlighet använde Gustaf V flera gånger den världsberömde upptäcktsresanden Sven Hedin som hemlig agent. 

Han var den bäste informatören om hur naziledningen i Berlin tänkte i frågor som var viktiga för Sverige.

Adolf Hitler var en stor beundrare av Hedin. Som grabb i Österrike fascinerades den blivande diktatorn av Hedins äventyr i Centralasiens okända öknar. Hedin i sin tur beundrade Hitler och var en stor Tysklandsvän. Han var den ende svensk som kunde komma och gå som han ville till Hitler och de andra nazitopparna.

undefined

Sven Hedin var den ende svensk som kunde komma och gå som han ville till Hitler.

KUNGENS KURIR – OCH VÄN MED HITLER

Sven Hedin (1865-1952).

• God vän med både Adolf Hitler och Gustaf V. Var under kriget kungens hemlige kurir mellan Berlin och Slottet i Stockholm. Ingen annan svensk kunde träffa Nazitopparna utan problem.

• Hedin var världskändis, upptäcktsresande, ledamot av Svenska Akademien och stark anhängare till den nazistiska ideologin.

• Han skrev Gustaf V:s eldande borggårdstal 1914 vilket ledde till förra århundradets svåraste politiska kris.

Den 5 december 1940 satt Hedin på kungens uppdrag i soffan i Hitlers våning i Rikskansliet. Hedin sa:

– I Sverige finns många människor som fruktar att Tyskland kommer att utöva ett tryck på vårt land och begränsa vår frihet.

Hitler svarade:

– Nein, vi kommer inte på minsta sätt att störa ert folks frihet och egenart. Min enda önskan är att våra folk alltid ska leva vänligt och förtroendefullt.

Hedin frågade om han fick tillåtelse att framföra budskapet till svenskarna.

– Ni får informera kungen och bara muntligt. Er regering får inget veta.

Orden lät som ett löfte – men Hitler gick inte att lita på. 

Hitler satte trupper i beredskap tre gånger

I februari 1942 byggde tyskarna en styrka i Norge för att inta Sverige. Hitler hade ilsknat till över att vi inte helhjärtat stödde hans krig och för att han inte litade på Gustaf V:s löfte att vi skulle försvara oss mot britternas planer på att invadera Sverige. Brittisk kontroll över våra malmfält skulle vara en katastrof för Hitlers krigsindustri.

Tre gånger satte Führern trupper i beredskap för anfall mot Sverige. Alla gångerna avbröts de i sista stund.

undefined

Hitler satte trupper i beredskap för anfall mot Sverige tre gånger.

Foto: AP/TT

Den 22 juni 1941 var en söndag. Då kom Hitler med det hårdaste kravet hittills. Det ledde till det som i historieböckerna kallas Midsommarkrisen.

Nazityskland hade samma dag förklarat krig mot Sovjetunionen, och därmed brutit vänskapspakten med Josef Stalin. 

Nazisterna krävde tillstånd att få transportera den 163:e tyska infanteridivisionen på svenska järnvägar från Norge mot ryska fronten.

Divisionen bestod av 14 712 krigsrustade soldater och var döpt efter chefen, general Erwin Engelbrecht.

Statsministern tvingades ge sig

Kungen och utrikesminister Günther ville tillåta trupptransporterna. Per Albin Hansson slog näven i borden och vägrade. 

– Krigsrustade tyska soldater på svensk mark är ett grovt brott mot neutraliteten, sa han.

Till sist tvingades statsministern ge sig. Gustaf V avgjorde den heta frågan med ett djärvt utspel.

Han sa:

”Det är min vilja och kungliga befallning att tyska rikets framställan accepteras. Blir det inte så vill jag inte vara med längre”.

Exakt vad kungen menade diskuterar historiker än dag. Ministrarna runt bordet drog slutsatsen att kungen ville abdikera om han inte fick sin vilja genom.

Blir det inte så vill jag inte vara med längre

undefined

Gustaf V (i mitten) med försvarsmininster Per Edvin Sköld, utrikesminister Christian Günther, juristkonsult Thorwald Bergquist och justitieminister Karl Gustaf Westman under en konselj 1942. Foto: DN/TT

KUNGENS SYMPATIER FÖR TYSKLAND

Gustaf V (1858-1950).

• Kungen ansågs ha sympatier för Tyskland. Hustrun Victoria var kusin till den siste tyske kejsaren Vilhelm II. Gustaf V spelade en viktig roll under Midsommarkrisen 1941 då Hitler krävde tillstånd att föra division Engelbrecht från Norge till Finland på svenska järnvägar. Den troliga orsaken till att nazisterna tilläts transportera 14 712 soldater genom vårt neutrala land var att kungen hotade abdikera om inte Per Albin Hanssons regering sa ja till kravet.

I GHT skrev Torgny Segerstedt:

”Sveriges neutralitet var redan ganska skamfilad. Nu har den definitivt kastats över bord”.

I oktober 1941 tycks Hitler oövervinnerlig. Nazisternas styrkor brände, skövlade och dödade i Sovjet och Kreml var nästa mål.

Gustaf V skriver beundrarbrev till Hitler

På Drottningholm skrev Gustaf V ett brev på finaste papper med kunglig guldkrona i vänstra hörnet.

”Mein lieber Reichskanzler” inledde kungen och fortsatte:

”Det gäller den ryska frågan och bolsjevismen. Jag vill uttala mitt varma tack för att ni bestämt er för slå ner denna pest. Jag lyckönskar er till de redan uppnådda stora framgångarna”.

Brevet – som är längre än ovan – är ett fjäskande beundrarbrev till en av tidens grymmaste tyranner.

I förväg hade Gustaf V berättat för Per Albin Hansson att han planerade att skriva till Hitler. Statsministern förbjöd kungen – brevet kunde orsaka en politisk kris i Sverige.

Kungen gjorde en kupp. Han kallade den tyske ambassadören till Slottet som fick läsa brevet och telegrafera texten till Hitler.

Innehållet i brevet blev inte känt förrän efter kriget. Då hittades Gustaf V:s handskrivna original i Slottets arkiv. Kungen skrev på tyska, med blyertspenna, med många överstrykningar och ändringar.

undefined

Statsminister Per Albin Hansson med Sveriges regering under andra världskriget.

Foto: TT

Statsministern som skapade folkhemmet

undefined

Per Albin Hansson (1885-1946).

• Statsminister under andra världskriget. Lyckades – med eftergifter till nazisterna – hålla Sverige utanför kriget.

• I krigsvalet 1940 fick Hanssons parti 53,8 procent av rösterna till andra kammaren, det högsta någonsin för Socialdemokraterna.

• Hansson dog 1946, på god väg att förverkliga sin politiska idé: att skapa ett Folkhem där varje familj har rätt till bostad, hälsovård, utbildning och trygghet för gamla.

Kungen hade aldrig varit så populär

Den 16 juni 1943 fyllde Gustaf V 85 år. Hitlers krigslycka hade vänt. Tyskarna hade förlorat Stalingrad och axelmakterna kapitulerat i Nordafrika. För oss var faran över.

Kungen hyllades på Slottets borggård. Aldrig hade han varit så populär bland svenskarna. Han sa i talet:

”Under rådande stora världskris har jag ansett det vara min plikt att genom ett personligt ingripande vid flera tillfällen söka hjälpa landet ur stundens farligheter. Det har lyckats hittills”.