Klimatfrågan har de senaste åren seglat allra högst upp på den politiska dagordningen. Samtidigt går åsikterna isär om hur Sverige ska hantera klimatförändringarna och de ökade utsläppen.
Expressens stora klimatundersökning – som Demoskop har gjort med över 5 000 svenskar – visar att man kan dela upp svenskarna i sex personlighetstyper: från klimatskeptikern på ena kanten till tillväxtkritikern på den andra.
– Klimatet är en ganska splittrande fråga. Undersökningen fångar de skiftande förhållningssätt som finns till klimatfrågan. Variationen är stor när det gäller hur mycket man gör för klimatet och hur man ser på de här frågorna, säger Demoskops opinionschef Peter Santesson.
Tydligt är att en majoritet av svenskarna är oroliga för klimatförändringar. Två av tre (66 procent) svarar i undersökningen att de är ganska eller mycket oroade. Kvinnor är klart mer oroade än män.
https://datawrapper.dwcdn.net/wgkO6/1/Unga mest oroade för klimatet
En annan vattendelare är ålder. Mest oroade är de unga, bland de under 29 år är hela 77 procent ganska eller mycket oroade. På andra plats kommer gruppen 30-49 år (66 procent) och sedan de som är 65-89 år (62 procent). Minst oroad är man mellan 50-64 år, men även där svarar fortfarande 60 procent att de är ganska eller mycket oroade.
https://datawrapper.dwcdn.net/Og7aB/2/Låginkomsttagare, som uppger att de tjänar mindre än 200 000 kronor om året, är också oroade i högre utsträckning (71 procent) jämfört med de som har en högre årsinkomst (63-64 procent). Det kan enligt Peter Santesson förklaras med att många i gruppen är studenter.
De med eftergymnasial utbildning mer oroade (68 procent) än de som bara har gått grundskola/folkskola (59 procent) eller de som bara har gymnasieexamen (64 procent).
Skillnaderna mellan stad och landsbygd är däremot inte särskilt stora. Bland boende i storstäder är det 69 procent som uppger att de är ganska eller mycket oroade för klimatförändringar, mot landsbygdens och småstäders 63 procent. I mellanstora städer svarar 67 procent att de är oroade.
Sverigedemokrater minst oroade
De största skillnaderna går att utröna bland partisympatier. Sverigedemokrater är minst oroade (39 procent), följt av kristdemokrater (45 procent) och moderater (59 procent).
Mest oroade är miljöpartister där hela 99 procent svarar att de är ganska eller mycket oroade för klimatförändringar. Näst mest oroade är vänsterpartister (85 procent), följt av socialdemokrater och centerpartister (båda 80 procent) och liberaler (71 procent).
https://datawrapper.dwcdn.net/O7A83/2/Engagemanget är också stort för dessa frågor. Över hälften av svenskarna (55 procent) uppger att de är ganska eller mycket engagerade i miljö- och klimatfrågor. Här går att utläsa ett motsvarande resultat som på frågan om hur oroad man är – kön, utbildningsnivå och partisympatier ger stora skillnader. Däremot påverkar det inte var man bor eller tjänar märkbart.
En skillnad är däremot att bland äldre personer (65-89 år) svarar 59 procent att de är engagerade, medan motsvarande siffra för unga (under 29 år) är 57 procent. Detta trots att unga är mer oroade än äldre.
En av tio har bytt till miljöbil
Mätningen undersöker också hur svenskarna ser på individens ansvar och vad man själv gör för klimatet.
En övervägande majoritet, 86 procent, tycker att det är ganska eller mycket viktigt att själv göra något för att bidra till en bättre miljö. Bara 7 procent i undersökningen svarar att de inte har gjort någon uppoffring i sin vardag för att minska belastningen på miljön.
Mer än var tredje svensk uppger att de flyger mindre (38 procent), kör mindre bil (42 procent) och åker mer kollektivtrafik (33 procent).
En av tio har bytt till miljöbil (10 procent), och över hälften (57 procent) köper mer närproducerad mat. Nästan varannan uppger att de äter mindre kött (43 procent) och har minskat sin konsumtion generellt (42 procent).
Var femte svensk (21 procent) har sänkt inomhustemperaturen och köper kläder second hand (20 procent). Sju procent har investerat i klimatsmarta fonder och sex procent har klimatkompenserat, exempelvis kompenserat för en flygresa.
Sex svenska klimatprofiler
Utifrån undersökningen har Demoskop tagit fram sex klimatprofiler. De representerar sex olika personlighetstyper utifrån synen på klimatfrågan.
Grupperna är analyser av ett antal typiska profiler eller mönster som identifierats i svaren. Peter Santesson understryker att gränserna i praktiken inte är knivskarpa.
– Som individer spretar vi förstås åt lite olika håll och själv känner man nog ofta att man delvis är mittemellan ett par grupper. Men även om vi alla skiljer oss åt så gör vi det inte slumpmässigt. Det finns mönster, med attityder och vanor som tenderar att hänga ihop. Vi ligger närmare vissa profiler än andra, och storleken på grupperna är måttet på hur stora grupperna blir när de svarande matchas samman till så tydliga och enhetliga grupper som möjligt, säger han.
– Jag tycker att det är lätt att känna igen dessa människor i vardagen. Det här är människor som jag har mött.
”Tillväxtkritikerna” – 23 %
”Klimatförändringarna är ett stort hot. Klimathotet är inte alls överdrivet, utan en ödesfråga som man är mycket oroad för. Här krävs en förändrad livsstil men också en förändrad ekonomi. Ekonomisk tillväxt förvärrar klimatproblemen.”
En förändrad livsstil är vanlig – merparten har minskat sitt flygande och dragit ner på sin konsumtion. Här finns ett stort stöd för höjda miljöskatter, inte minst på bränsle. Gruppen anser att det krävs stora åtgärder.
Är oftare yngre, och sex av tio är kvinnor. De är i stor utsträckning högutbildade, men ligger däremot inte jämförelsevis lågt när det gäller inkomster. Här är Miljöpartiet starkt överrepresenterade, men många röstar S eller V.
”De småoroliga” – 12 %
”Klimathotet är högst verkligt. Sverige borde göra mer på klimatområdet och frågan borde tas på mer allvar av politikerna. Men för egen del är man inte väldigt engagerad utan anser att problemet är en fråga för samhället.”
När det gäller de egna klimatåtgärderna liknar man genomsnittet, men tenderar att ha ändrat sin livsstil en aning mer: flyger lite mindre, drar ned lite på konsumtionen. Men det finns andra som gör mer.
Är oftare kvinnor med en något lägre utbildningsnivå. Man bor oftare i storstäder och använder bilen jämförelsevis mindre. Politiskt sett drar man åt vänster – S och V är överrepresenterade. Men MP går däremot inte hem.
”De stolta” – 19 %
”Visst finns det ett verkligt problem och frågan engagerar. Men man ska komma ihåg att Sverige redan gör mycket. Vi hanterar detta, ligger i dag långt fram med klimatåtgärder, och svenska politiker tar frågan på allvar.”
Individen har också ett ansvar för att göra sin del, till exempel flyga mindre och minska köttkonsumtionen. Att skruva ned inomhustemperaturen är vanligast i den här gruppen. Men man är också i större utsträckning för miljöskatter.
Könsbalansen är jämn, men man är oftare i pensionsåldern och tenderar att ha en lite lägre utbildningsnivå. Sett till partival är det vanligare att rösta på M och S, men man är inte politiskt spetsig utan tenderar att stå i mitten.
”Optimisterna” – 19 %
”Klimathotet är högst verkligt och fel hanterat blir konsekvenserna kraftiga. Men frågan kan faktiskt hanteras genom ny teknik. Sverige gör mycket redan i dag, men det finns fler möjligheter. Därför är tillväxt och framåttänkande centralt.”
För egen del hör man ofta till de som har gjort lite färre snarare än lite fler förändringar, är benägen att fortsätta med sina flygvanor och tänker sig fortsatt resande. Hellre smart teknik än att lägga om livet.
Är oftare män och är oftare yngre. De är i stor utsträckning högutbildade och bor oftare i storstäder och har jämförelsevis höga inkomster. Centerpartister och liberaler är överrepresenterade.
”Sakta-i-backarna” – 21 %
”I grund och botten är klimatproblemet verkligt, men nog har det börjat överdrivas en del, inte minst i media? Katastrofscenarierna är antagligen lite överdrivna. Sveriges roll är också så liten i världen. Tänk på tillväxten.”
Miljöskatter är man inte entusiastisk till, särskilt inte höjda bränsleskatter. Sverige gör faktiskt mycket redan i dag. För egen del är man mindre benägen minska sin konsumtion eller lägga om till en klimatvänligare livsstil.
En rätt jämn könsbalans med liten övervikt för män. En tydlig överrepresentation bland äldre och få som är unga. Det är vanligare att man bor på små orter och använder bilen mycket. Kristdemokrater är överrepresenterade.
”Skeptikerna” – 6 %
”Klimathotet är starkt överdrivet eller påhittat, och rapporteringen är inte tillförlitlig. Klimatfrågan är inte ett hot mot mänskligheten och är inget att oroa sig för. Det finns andra miljöproblem som är viktigare att fokusera på.”
Vanorna förändras inte mer än marginellt på grund av klimatfrågan. Man tenderar att fortsätta konsumera på samma sätt som tidigare. Miljöskatter som fördyrar produkter är man mycket negativ till.
Sju av tio är män och är oftare i övre medelåldern. Är i mindre utsträckning akademiker. Kör jämförelsevis mycket bil. En majoritet röstar på SD och politiskt sett står man tydligt till höger och har ofta konservativa värderingar.
Klimatundersökningen i korthet
Två av tre svenskar (66 procent) uppger att de är ganska eller mycket oroade för klimatförändringar.
Kvinnor och unga oroar sig mest. Samtidigt är skillnaderna små mellan stad och landsbygd.
Miljöpartister oroar sig mest (99 procent) och sverigedemokrater minst (39 procent).
Över hälften i undersökningen (55 procent) svarar att de är ganska eller mycket engagerade i miljö- och klimatfrågor.
En stor majoritet, 86 procent, tycker att det är viktigt att själva bidra till en bättre miljö.
Om undersökningen
På uppdrag från Expressen har Demoskop låtit göra 5 277 intervjuer med en slumpmässigt telefonrekryterade webbpanel.
Resultatet har vägts med avseende på kön, ålder och partival.
Undersökningen genomfördes mellan den 6 och 26 mars 2019.