• Syrien – sju år av krig • Omran är barnet på bilden ingen glömmer

Pojken som blev en symbol för krigets vanvett

ALEPPO. Den lille pojken i Aleppo blev en symbol för Syriens tragedi. Omran Daqneesh var täckt av blod och damm när han grävdes upp ur rasmassorna – och bilden skakade om världen.

Han blev också en symbol för det propagandakrig som från början varit en central del av det syriska inbördeskriget.

I en exklusiv rapport inifrån Syrien berättar Expressens Kassem Hamadé om hur det nu sju år långa kriget påverkat människorna. De som överlevt, och de som fortfarande lever mitt i bombregnet.

Publicerad 15 mar 2018 kl 06.03
undefined

Bilden på lille Omran Daqneesh gick ut över världen i augusti 2016. Den dammige och blodige pojken satt upprätt i en orangefärgad ambulansstol sedan han och hans familj hade grävts fram ur sitt raserade hem i östra Aleppo – området som kontrollerats av oppositionen och nu belägrades och attackerades av den syriska arméns trupper.

– Jag grät inte. Jag var inte rädd. Jo, lite var jag det, säger Omran nu, drygt 1,5 år senare, och tittar med fast blick in i min kamera.

undefined

En av Aleppos aktivister fotograferade Omran när han satt i ambulansen, täckt av blod. Bilderna spreds över hela världen och kom att bli en symbol för kriget i Syrien.

Foto: Polaris

– Jag och pappa satt i soffan i vardagsrummet och tittade på mobiltelefonen. Jag hamnade under soffan och det blev mörkt.

– Jag tittade mig omkring för att se var jag var. Han sträckte fram sin hand och drog ut mig, säger han och pekar på sin, far Abou Ali.

Det var en av de hemska krigskvällarna – den 17 augusti 2016 – när hela familjen samlades hemma. Äldsta sonen, Ali, var på väg ut för att slänga soporna. Omrans mamma och hans syskon Abdullah och Roa´a var i köket.

undefined

Mamman höll på att laga middag medan Omran och hans pappa satt i hörnsoffan i vardagsrummet. Det rum som anses vara säkrast. Grannhuset ligger vägg i vägg med vardagsrummet och det kunde ge skydd om exempelvis en bomb eller en raket skulle träffa huset.

– När jag och Omran satt i soffan blev det plötsligt mörkt. Vi hörde ingen smäll, bara av huset som rasade ihop. Jag letade efter Omran och hittade honom under soffan. Jag grävde fram honom och tog mig ut för att rädda resten av familjen, säger Abou Ali.

Halva ansiktet täcktes av blod

Omran har sett den världskända bilden där han sitter i ambulansen. Hans pappa har sparat den i sin mobiltelefon. Lugnt och stilla satt han i ambulansen. Händerna vilade på knäna. Dammet från de raserade väggarna hade färgat hans hår grått.

undefined

"Det var mycket damm. Glasrutorna och väggarna gick sönder. Det blir damm när det bombas", säger Omran om dagen då deras hus raserades.

Foto: Kassem Hamadé

Tryckvågen från raketen som förstörde hans hem i stadsdelen al-Qaterjji i östra Aleppo kastade honom med stor kraft under soffan. Hela vänstra sidan av ansiktet täcktes av blod. Men han behöll lugnet när en av Aleppos aktivister fotograferade honom i ambulansen. Omran var tre år då, även om det först rapporterades att han var fem.

Jag säger att han är mycket dammig på bilden.

– Ja, det var mycket damm. Glasrutorna och väggarna gick sönder. Det blir damm när det bombas, säger Omran.

– Jag kände igen mig på bilden. Jag blev inte ledsen och inte rädd, säger han.

Pappan blir glad när sonen pratar.

– Det händer sällan att han pratar som han gör nu. Jag vet att barn glömmer bort det hemska. Nu börjar han må bättre, säger Abou Ali.

undefined

Omran grävdes upp ur rasmassorna i Aleppo 17 augusti 2016. "Jag letade efter Omran och hittade honom under soffan. Jag grävde fram honom och tog mig ut för att rädda resten av familjen", säger pappa Abou Ali

Foto: POLARIS IMAGES

Stora delar av Aleppo är helt förstört

En frisk vårvind blåser genom Aleppo, Syriens största stad. Människor promenerar i stadens stora park och vid det berömda citadellet. Men det hörs fortfarande ljud från strider väster om staden. Och stora delar av östra Aleppo är helt förstört.

Handelsstaden Aleppo är den syriska ekonomins nav. Här ligger landets viktigaste industrier, över 400 fabriker, och här bor många välbärgade familjer.

Den arabiska våren och dess revolt kom sent till Aleppo. Sommaren 2012 tog den syriska väpnade oppositionen över två tredjedelar av Aleppo i ett blixtanfall. Omrans familj som bodde i östra Aleppo hamnade under de väpnade rebellernas kontroll.

Fram till 2014 var Fria syriska armén den dominerande kraften i oppositionen. Efter hand blev terrorgrupperna Islamiska Staten (IS) och al-Nousrafronten-al-Qaida den starkaste falangen i kriget. Till Aleppo kom frivilliga från hela världen, också från Sverige.

De flesta svenska terroristerna tillhörde Jaish al-Muhajireen wal-Ansar. Samma grupp svor senare trohetsed till IS. På väg hem till Omran åker jag via al-Shqaief, en stadsdel med många industrier som ligger en bit utanför centrum.

Så kan du hjälpa till

• UNICEF finns på plats i Syrien och räddar barns liv. Ge en gåva till UNICEFs katastrofarbete:

• Swisha till 902 00 17 och skriv ordet Syrien
• Plusgiro 902001-7. Märk din gåva med Syrien
• Bankgiro 902-0017. Märk din gåva med Syrien
• Eller gå in på unicef.se

undefined

Just där, utanför en textilfabrik, filmade göteborgaren Yasser Sadek när hans kamrater Hassan Al-Mandlawi och Al Amin Sultan tillsammans med terrorister från Tjetjenien skar halsen av tre kidnappade syrier. En svensk domstol dömde Al-Mandlawi och Sultan till livstids fängelse för terroristbrott i Syrien.

Al-Shqaief gapar tomt i dag. Alla fabriker är sönderbombade, bara soldater finns där. Den syriska armén kontrollerar området.

– Omran längtar till vårt hem i östra Aleppo. Han kände sig friare där. Lägenheten där är större och han kunde leka som han ville. Den här lägenheten är trång och jag vågar inte låta Omran gå ut i kvarteret ensam, säger Abou Ali.

"Pappa var rädd för att skicka oss till skolan"

Omrans bror Abdulla och systern Roa´a går i skolan nu. De klarade sig oskadda, medan äldste brodern Ali dödades i attacken 2016.

– När vi bodde i al-Qaterjji var pappa rädd för att skicka oss till skolan. Nu går vi två i skolan, men inte Omran, säger Roa´a.

undefined

Syskonen Abdullah och Roa'a går nu i skolan. Omran är för det mesta hemma med sin mamma som är hemmafru. Nästa år ska han också börja i skolan.

Foto: Kassem Hamadé

Omran har ärr över vänstra sidan av ansiktet och nära ögonbrynen. Det var där han träffades av splitter i attacken.

– Jag drog ut honom ur rasmassorna. Blod från mina skador droppade på honom. Många trodde att Omran blev allvarligt skadad, säger Abou Ali.

Omran ska börja skolan nästa år

Omran är för det mesta hemma hos mamma som är hemmafru. Enligt planerna ska han börja skolan nästa år. Han har inga kompisar i grannskapet, syskonen är hans bästa vänner. De lägger pussel på kvällen, men ibland får de gå ut på gatan och åka sparkcykel.

– Jag har en sparkcykel. Den är min. Abdullah har ingen, han lånar den av mig. Man sätter ena foten här och skjuter fram sparkcykeln med den andra, säger Omran och visar mig med sina fötter hur han gör.

SJU ÅR AV KRIG I SYRIEN. 2011: Första året. "Protester i Banias, Syrien, 17 april 2011.

Foto: AP

2012. Rök stiger efter strider i Aleppo 2 oktober 2012.

Foto: AP/TT

2013. En man och ett barn får vård i Damaskus efter en gasattack.

Foto: All over press

2014. Stafwan, hustrun Oum Alaa och dottern Yman återvänder till sitt hus i Homs för att söka efter ägodelar i ruinerna.

Foto: CHRISTOFFER HJALMARSSON

2015. Världsarvet Palmyra krossas av bomber och släggor.

Foto: AP/TT

2016. Ett barn får vård i Hass, Syrien, efter ett flyganfall som dödat 20 personer.

Foto: AP/TT

2017. Ett barn får vård på ett sjukhus i Saraqib, Idlib, efter en gasattack 4 april, som dödade minst 58 personer.

Foto: EPA/TT

2018. En förstörd gata i Douma, Syrien.

Foto: EPA/TT

Bilden på Omran väckte stor uppmärksamhet och skapade stort engagemang över hela världen.

Enligt de första rapporterna från lokala aktivister och räddningsarbetare låg syriska regeringstrupper eller ryskt flyg bakom attacken som krossade familjens hem – som skedde under regimens belägring av östra Aleppo. Den syriska presidenten Bashar al-Assad viftade bort anklagelserna och menade att det ingick i propagandakriget.

Filmade sonen mot hans vilja

Omrans pappa vägrade den gången att uttala sig och ville inte lägga skulden på någon sida.

Nära ett år senare, i juni 2017, ställde Abou Ali upp i intervjuer för syriska statskontrollerade medier och prosyriska medier från Ryssland, Iran och Libanon. Han kritiserade oppositionen och hävdade att aktivister hade erbjudit honom pengar för att han skulle lägga skulden på regimen. Han sade också att aktivister mot hans vilja hade filmat sonen.

undefined

"Omran saknar vårt hem i al-Qaterjji. Han kände sig friare där. Den här lägenheten är trång och jag vågar inte låta Omran gå ut i kvarteret ensam", berättar Omrans pappa Abou Ali.

Foto: Kassem Hamadé

Internationella medier underströk att han framträdde i regimvänliga kanaler, både i och utanför Syrien. Som "en del av en kalkylerad PR-kampanj från den syriska regeringens sida", skrev New York Times.

Medan till exempel den statliga ryska nyhetstjänsten Sputnik välkomnade att "sanningen" äntligen kom fram. 

Kritisk till hur bilden användes

Abou Ali fortsätter på samma linje i vårt samtal.

– De (den väpnade oppositionen) kom till mig och ville att jag skulle lägga skulden på den syriska regeringen. Jag sa till dem att visa mig bombresterna för att jag skulle kunna veta vad jag skulle säga. Jag kunde inte lägga skulden på någon eftersom jag satt hemma och hade ingen aning om vem som låg bakom attacken, säger Abou Ali nu till Expressen.

undefined

Han säger att han inte blev upprörd över att man publicerade bilden på Omran. Däremot är han kritisk till hur bilden användes. Det låg i den väpnade oppositionens intresse att utnyttja bilden mot den syriska regeringen, säger han.

– När de ville att jag skulle lägga skulden på den syriska armén och erbjöd mig pengar för att göra det, blev jag tveksam. De lovade att hjälpa mig ut från Aleppo till Turkiet, men jag ville inte lämna Syrien. Det här är mitt hemland och jag vill inte fly, säger han.

Äldsta sonen Ali dog i attacken

Omran och hans familj bor numera i en liten lägenhet i västra Aleppo. Abou Ali har rest upp en extra ståldörr i trappuppgången utanför lägenheten. Den låser han om kvällen av säkerhetsskäl.

Han är mekaniker och affärsman och brukade resa runt i hela landet. Nu gör han inte det så ofta. Han vill stanna nära sin familj. Han förlorade äldsta sonen Ali i attacken.

– Det var ödet. Det som hände är vårt öde och vi kan inte ändra det, säger Abou Ali.

undefined

Fler än 33 500 byggnader i Aleppo har förstörts i striderna, enligt FN:s uppskattning. Man tror att cirka 31 000 människor dödats i slaget om Aleppo.

Foto: Zuma press

Runt 33 500 byggnader i Aleppo har förstörts i striderna, enligt FN. Man tror att cirka 31 000 människor dödades i slaget om Aleppo, som av den väpnade oppositionen kallas "Syriens Stalingrad". Striderna i Aleppo blev de brutalaste i det syriska inbördeskriget.

Den syriska regimen anklagas för att ha använt kemiska stridsmedel och den väpnade oppositionen anklagas för etnisk rensning.

Vid minst åtta tillfällen satte syriska armén in klorgas mot bostadsområden i striderna om Aleppo förra året, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch. Och enligt en FN-utredning använde regeringsstyrkorna giftgasen sarin i en attack som dödade minst 87 människor i Khan Sheikhun förra året.

Efter sju år av krig kontrollerar den syriska armén nu mer än 70 procent av landet och de flesta stora städerna. Det känns som att Syrien är på väg tillbaka till ruta ett.

Omran: "Jag vill bli läkare"

Kriget har förstört Syrien och splittrat det syriska samhället. Men drömmarna om en bättre framtid lever kvar.

– Jag vill bli läkare. Läkare hjälper skadade och jag vill hjälpa människor, säger Omran.

Sex mil från Omrans hem rasar strider i staden Afrin. Där har det syriska kriget gått in i en ny fas.

undefined

Attackplanen surrar i luften, de fäller bomber bara ett par kilometer bort. Turkiet fortsätter sin offensiv mot den kurdiska staden Afrin i norra Syrien, nära den turkiska gränsen.

Vi är på väg in i Afrin när en folkmassa stoppar oss precis utanför staden. Människorna pekar på ett raserat hus och säger att det ligger döda barn under rasmassorna. Huset har flygbombats, säger de.

undefined

På sjukhuset inne i Afrin träffar jag Bnafshe Abdulrahman Jemmos. Hon är helt uppriven, det är hennes bombade hus jag just har sett.

Tre av hennes barn ligger döda i bårhuset. Jag ser bara deras ansikten, jag vet att resten av deras kroppar är söndertrasade. De fördes till sjukhuset för en kort stund sedan – efter den turkiska flygattacken.

undefined

Bnafshe Abdulrahman Jemmo har förlorat tre av sina barn i ett flyganfall. Hennes treårige son är skadad, men har överlevt. Han har fått splitterskador i huvudet och spräckt gom av bomben.

Foto: Kassem Hamadé

undefined

Maryam Hannan som jobbar på sjukhuset gråter vid de döda barnens kroppar.

Foto: Kassem Hamadé

Jag känner hur maktlösa vi är. Jag, läkarna och kvinnan som tar hand om döda barn. Vi står alla chockade kring bordet där barnens kroppar ligger.

– Vad har vi gjort? Vi är fattiga människor. Mina barn är små. Varför dödar de mina barn? säger Bnafshe.

Hon gråter, slår sig i ansiktet och tittar på yngste sonen som ligger skadad, men kommer att överleva.

"Hans mamma lämnade honom på sjukhuset"

I salen intill finns ett 20-tal kuvöser. Barnmorskan Sanaa Ahmad byter blöja på en nyfödd pojke. Han och tolv andra barn är extremt för tidigt födda. De behöver få respiratorvård, men det finns inga respiratorer på sjukhuset.

– Den här pojken har inget namn än. Han är registrerad i sin brors namn, Hassan. Hans mamma lämnade honom när på sjukhuset för att han ska få vård, säger Sanaa Ahmad.

undefined

"Det här barnet kommer att dö. Kommer han att dö nu eller senare, det vet inte vi", säger barnmorskan Sanaa Ahmad.

Foto: Kassem Hamadé

– Han och de andra är extremt för tidigt födda. Om de inte skickas till sjukhus som har bra utrustning kommer de att dö. Vi har inte respiratorer här på sjukhuset och vägen till Aleppo är blockerad.

– Vi kan inte mata honom eller ge honom mjölk. Han behöver få intravenös näring. Det klarar vi inte här, säger hon.

Hon är den enda barnmorskan på sjukhuset och tar hand om samtliga för tidigt födda barn. Hon säger att Afrin är bortglömt av internationella hjälporganisationer.

undefined

– Var är läkare utan gränser? Var är den syriska Röda halvmånen? Har de inte hört om Afrin? Vad ska hända med alla dessa barn om turkarna bombar sjukhuset, frågar Sanaa.

– Vi behöver all hjälp vi kan få från omvärlden. Vi behöver få hit läkarteam. Vår vårdpersonal har antingen dödats eller så är de vid fronten.

– För tidigt födda barn är när barnet föds i nionde månaden. Men samtliga barn på BB i Afrin är extremt för tidigt födda, säger hon.

Sjukhuset saknar respirator och annan viktig utrustning. Det är brist på medicin och trycket blir bara större på personalen.

undefined

Sanaa Ahmad säger att Afrin är bortglömt av hjälporganisationerna. "Var är Läkare utan gränser? Var är den syriska röda halvmånen? Vad ska hända med alla dessa barn?"

Foto: Kassem Hamadé

undefined

"Han lämnades här på sjukhuset för att få hjälp. Om de inte skickas till sjukhus som har bra utrustning kommer de att dö", säger Sanaa Ahmad.

Foto: Kassem Hamadé

Omfattande turkisk offensiv

Jag får jag veta att vägen som vi åkte från Aleppo till Afrin har utsatts för flygangrepp. Kurdiska soldater i en vägspärr varnade oss för att köra vidare.

– Jag tycker inte att ni ska fortsätta. Turkiska plan bombar just nu enda vägen in till Afrin. De bombar fordon som försöker ta sig in. Åker ni vidare gör ni det på eget ansvar, sade en civilklädd kurdisk soldat från milisen Jaish al-Thowar (revolutionärernas armé).

Sedan den 20 januari pågår en omfattande turkisk offensiv mot kurdiska samhällen längs den turkiska gränsen – och nu närmar man sig den kurdiska staden Afrin. På den turkiska sidan slåss flera falanger från Fria syriska armén (FSA). Det är samma FSA som under inbördeskrigets första år fick stöd av kurdiska väpnade grupper mot den syriska regimen. Allianskartan ritas om.

För några veckor sedan bad kurderna regimen i Damaskus om militär hjälp mot den turkiska offensiven. Regimen skickade in sina halvmilitära trupper i ett halvhjärtat försök att stoppa turkarna. Nu står turkiska armén bara två kilometer utanför Afrin och staden är snart helt inringad.

undefined

Rök stiger från Afrin efter ett angrepp i början av mars.

Foto: AP/TT

Sönderbombad buss i vägkanten

Det syns tydliga spår av flygangrepp mot just den här gränsstationen. En sönderbombad buss ligger i vägkanten och asfalten är smulad till grus.

Bara tre bilar – samtliga med journalister – åkte mot Afrin tidigare på morgonen. Bilarna som kör ut från staden är fullastade med madrasser och bagage. Det är flyktingar som hoppas kunna ta sig till Aleppo.

undefined

Den turkiska armén rycker fram tillsammans med trupper från islamistiska falanger i Fria syriska armén. Turkiet försäkrar att offensiven ska nå sina mål någon gång i maj. Turkiet president Erdogan hotar med att inta Afrin och andra kurdiska städer i gränsområdet.

Soldaterna omringar staden

De flesta av Afrinborna är markägare och bönder. Många av dem bor utomlands. I Afrin, som omges av höga kullar och vidsträckta fält med miljoner olivträd, trängs 100 000-tals flyktingar från samhällen kring staden. Enligt Turkiet har man nu erövrat 60 procent av landsbygden runt Afrin.

undefined

Afrin omges av höga kullar och fält. Runt staden finns nu tusentals soldater.

Foto: EPA/TT

De kurdiska miliserna YPG och YPJ, som har varit en avgörande faktor i kampen mot terrorgruppen IS, är besvikna på Ryssland och på omvärlden. Ryssland, som tidigare införde en zon med flygförbud för turkiska militärplan över norra och nordöstra Syrien, låter nu Turkiets flygvapen agera fritt över kurdiska samhällen. Kurdiska väpnade grupper har fört tusentals soldater, som tidigare kämpade mot IS, till Afrin. Soldaterna syns inte inne i Afrin, de finns i försvarsställningar utanför staden.

"Mina barn går inte i skolan längre"

Fembarnsmamman Angela Rescho har precis flytt till Afrin. Det är hennes andra flykt under det syriska kriget.

Först flydde hon från Aleppo till en by utanför Afrin. Där skadades hennes man av en prickskytt. Nu flyr hon igen, den här gången undan den turkiska offensiven.

undefined

ANgela Rescho och barnen Lina, 1,5 år, Nafiash, 3, Ahmad, 9, Mirna, 12, och Maraj, 14, lever på barnens farmors lön på cirka 400 kronor i månaden.

Foto: Kassem Hamadé

Hon har haft tur som hittat en bostad. En kurdisk husägare låter henne och barnen bo i en enkelt möblerad tvårummare.

Vi sitter på golvet, madrasserna ligger i hörnet. Hon och barnen Lina, 1,5 år, Nafiash, 3, Ahmad, 9, Mirna, 12, och Maraj, 14, lever på barnens farmors lön på cirka 400 kronor i månaden. Det räcker knappt till mat.

– En ny generation växer upp och är analfabeter. Mina barn går inte i skolan längre. De gick i skolan i Aleppo. Sedan vi flydde har de varit hemma, säger Angela.

Hon är en av 100 000-tals flyktingar i Afrin. Många vill ta sig vidare till Aleppo, men vägen är för farlig. Turkiska attackplan bombar den enda vägen ut ur staden.

– Mina barn behöver inte fråga om kriget, de vet redan allt. Alla barn här åldras i förtid, de har ingen barndom, säger Angela.

undefined

Klockringningen från klostret Mar Sarkis ekar i den kristna staden Maaloula, fem mil utanför Damaskus.

Antoinette Thaalab står i dörren till sitt hus i en av de trånga gatorna och konstaterar att våren har kommit till Maaloula tidigt i år. Det blåser starka kyliga vårvindar över de höga bergen som sträcker sig längs den syrisk-libanesiska gränsen.

Det är 1 500 meter över havet. Kriget klättrade upp ända hit till Maaloula.

Varje gång jag pratar om det tappar jag andan, säger Antoinette.

Hon menar avrättningen som skedde i hennes mer än 100 år gamla hus i september 2013.

Efter flera misslyckade försök gjorde till slut olika väpnade grupper sig redo för att inta Maaloula. Islamistiska krigare från al-Qaida tillsammans med medlemmar från Fria syriska arméns "Rijal Allah" (Allahs män) placerade sina prickskyttar bakom sandsäckarna på kullarna över staden och i närheten av hotell al-Safir.

undefined

”Vi gömde oss inne i grottan och låste dörren. De lyckades ta sig upp hit och slog sönder dörren”, berättar Antoinette Thaalab.

Foto: Kassem Hamadé

Al-Qaidas emir, Abou Malek al-Talli, planerade att själv leda offensiven 2013. Han lyckades rekrytera en självmordsbombare som skulle starta attacken. Det var den jordanske klädförsäljaren, Ammar Ismail Saadat al-Jimzawi.

"Ingen trodde att de skulle storma Maaloula"

Han lämnade Jordanien och anslöt sig till al-Qaida. Han skulle köra en bil fullastad med sprängmedel för att proklamera att offensiven hade börjat.

– Ingen trodde att de skulle storma Maaloula. Vi stannade kvar i våra hem, säger Antoinette.

undefined

Maalula är en av Syriens mesta kända kristna städer, historiskt värdefull med flera tusen år gamla grottor, kyrkor och kloster. Hit vallfärdade hundratusentals turister och pilgrimer varje år för att besöka de mest kända klostren, Mar Sarkis och Heliga Thecla.

Maaloula är vackert beläget i al-Qalamoun-bergen. Staden är insprängd i en jättegryta som ger känslan att stadskvarteren smälter samman med de kala bergen. Husen liksom omfamnar varandra och de flera tusen år gamla grottorna som är utspridda på bergsklipporna ser ut som ett bisamhälle.

undefined

Maaloula är en av Syriens mesta kända kristna städer med flera tusen år gamla grottor, kyrkor och kloster.

Foto: Kassem Hamadé

Det enda som stör dess skönhet är sandsäckarna som är kvar efter striderna. Varje grotta går flera meter in i berget. Där kan man ta skydd i strid.

– Före kriget levde vi sida vid sida med våra muslimska grannar. Vi deltog i varandras ceremonier och hälsade på varandra vid olika högtider. Vi levde som en enda familj, säger Antoinette.

Slog Jesusstatyn i bitar

Före kriget vallfärdade turister från hela världen till al-Qalamoun och Maaloula från hela världen. De flesta besökte området på sommaren. En del trodde på mirakel och att Heliga Thecla, som är begravd i Maaloula, kan bota sjuka. Mirakelvattnet rinner fortfarande i klostret. Men besökarna är borta.

– Vi tror på mirakel här, säger prästen Elias al-Shaieb.

undefined

Förstörda Mar Sarkisklostret i Maloula. Bilderna inifrån klostret är från 2014, då Expressen besökte platsen. Men ännu är mycket förstört.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

undefined

Jesusstatyn som brukade stå i Mar Sarkisklostret blev stulen och slagen i bitar. Bitarna såldes sedan kilovis.

Foto: Christoffer Hjalmarsson

Prästen som kommer från Maaloula visar mig runt i klostret Mar Sarkis. Han pekar mot taket och säger:

– Där stod en staty av Jesus. Den är borta. De stal den och slog sönder den i bitar för att sälja den kilovis.

Han menar de väpnade grupperna som intog Maaloula under kriget.

"Vi gömde oss inne i grottan"

Al-Qaida intog Maaloula. Först sprängde självmordsbombaren sin bilbomb mot den syriska arméns vägspärr och sedan stormade krigarna det kristna samhället. De gick från hus till hus och letade efter människor som anklagades för att samarbeta med den syriska armén.

– Vi vaknade av deras rop "Allah Akbar" när de sprang här ute i kvarteret och försökte slå sönder dörren på gatuplanet. Vi gömde oss här inne i huset och hoppades att de inte skulle komma upp, säger Antoinette.

undefined

I de flesta gamla hus i Maaloula har man byggt en jordkällare, som här kallas grotta. Man förvarar mat i den eftersom taket och golvet är av sten.

– Vi gömde oss inne i grottan och låste dörren. De lyckades ta sig upp hit och slog sönder dörren. Det var utlänningar men de måste ha haft någon från Maaloula med sig. De visste att vi gömde oss inne i grottan. En drog upp gardinen och sa "kom ut ni är i säkerhet", säger Antoinette sorgset.

undefined

Strider i Maloula 2013. Krigets skugga ligger fortfarande tung över staden.

Foto: AP

Antoinettes bror och två andra släktingar mördades direkt på terrassen. Även Antoinette skadades.

De sköt rakt in i huset. Ett skott snuddade i väggen och träffade mig här i axeln. De kastade in handgranater. Jag gömde mig under bordet där borta. Tre timmar senare kom grannarna och räddade mig, säger Antoinette.

Al-Qaida kidnappade en grupp nunnor

På vintern ligger snö på bergstopparna, vägarna är svårtillgängliga och många söker sig till Damaskus eller Homs för att jobba.

Lokalbefolkningen har drabbats hårt av kriget. Många är beroende av inkomster från turismen. I dag kommer inga turister till Maaloula.

undefined

"Al-Qaida tog med sig sex män från Maaloula. Nyligen hittade man kvarlevorna i berget. De avrättades", säger Antoinette Thaalab.

Foto: Kassem Hamadé

Al-Qaida kidnappade en grupp nunnor i Maaloula, satte flera hus i brand och stal kyrkklockor och antika tavlor. De ockuperade Maaloula i sex månader innan den syriska armén återintog staden.

– De tog med sig sex män från Maaloula. Nyligen hittade man kvarlevorna i berget. De avrättades, säger Antoinette.

Runt 40 procent av Maaloulas 3 000 invånare har återvänt. Men krigets skugga ligger fortfarande tung över staden.

– Jag vet inte om vi kan leva med dem igen. De kanske återvänder men vi kommer att vara försiktiga i vår relation till dem, säger Antoinette som syftar på en del muslimska grannar som samarbetade med väpnade grupperna.

– Jag hoppas att kriget snart är slut. Jag önskar att alla soldater återvänder hem till sina familjer och att Syrien återhämtar sig igen, säger Antoinette.

undefined

En pojke står i en gränd stadsdelen al-Wafidin vid frontlinjen i östra Ghouta och berättar att han flydde från från Islamiska staten (IS) i Dayr al-Zawr.

– Jag var en av IS barnsoldater. Jag flydde från Da'esh (IS) hit, säger pojken.

Syriska soldater står skjutklara. FN:s hjälpkonvoj rullar in. Småbutiker alldeles intill krigsskådeplatsen är öppna.

– Ja, vi har öppet. Också på kvällen. Vi har vant oss vid striderna här, säger en kvinna i en liten mataffär.

Det är en surrealistisk syn. En av de "säkra korridorerna", som ryssarna har inrättat och uppmanat civilbefolkningen inne i Ghouta att ta sig ut igenom, går just här. Man har staplat sandsäckar av rädsla för prickskyttar.

– Varje dag dödas folk här, säger en syrisk soldat.

Bomberna faller över östra Ghouta medan den syriska armén avancerar med hjälp av ryskt flygunderstöd. Den väpnade oppositionen inne i det belägrade Ghouta vägrar att acceptera ett ryskt förslag om fri lejd från Ghouta till Idlib. Bara några få krigare har gett sig av till Idlib.

undefined

Skadade barn får vård på ett sjukhus i Douma, östra Ghouta, efter en attack i februari som dödat minst 85 personer.

Foto: EPA/TT

undefined

Bomberna faller över östra Ghouta medan den syriska armén avancerar med hjälp av ryskt flygunderstöd.

Foto: EPA/TT

En syrisk general skriker ut order om bombstopp i sin kommunikationsradio:

– Gör uppehåll, gör uppehåll! Konvojen ska in nu!

Kraftiga bomberna hörs över hela Damaskus

Men bomberna fortsätter att regna över östra Ghouta. Eldupphör gäller bara vägen som konvojen ska ta. Offensiven mot östra Ghouta har nu pågått i snart tre veckor. De islamistiska grupperna Faylaq al-Rahman, Ahrar al-Sham och Islams Armé gör motstånd. Men de förlorar mark.

undefined

Nu har armén lyckats dela östra Ghouta, som är 110 kvadratkilometer stort, i tre små öar. Den syriska militären använder kraftiga bomber som hörs över hela Damaskus.

Oppositionen har skickat bilder inifrån Ghouta och hävdar att regeringsstyrkorna använder klorgas i attackerna. President al-Assad tillbakavisar alla anklagelser om kemiska stridsmedel.

undefined

"Jag går längs väggen och tar skydd där när jag känner mig rädd", säger Mona, 9, i Ghouta. Hon var ett år gammal när kriget bröt ut.

Foto: Kassem Hamadé

undefined

"Vad ska vi göra? Det här är vårt hem och vi har ingenstans att ta vägen", säger fyrabarnsmamma Rabab al-Ali med dottern Fatima.

Foto: Kassem Hamadé

Läget i östra Ghouta påminner mycket om östra Aleppo tidigare under kriget. 300 000-400 000 civila är omringade och kan inte ta sig ut till säkra områden. Den syriska regeringen anklagar oppositionen för att hålla civilbefolkningen som mänskliga sköldar. Oppositionen menar att kriget i östra Ghouta är en "etnisk rensning".

Bilderna inifrån östra Ghouta har fått många runt om i världen att reagera. Fotbollsstjärnan Cristiano Ronaldo har twittrat sitt stöd för civilbefolkningen i Ghouta och delat en video som är gjord av Rädda barnen. Det kommer inte att stoppa offensiven. Slaget om östra Ghouta är strategiskt viktigt både för regimen och oppositionen.

undefined

Svarta rökpelare reser sig över det belägrade östra Ghouta. Det är samma svarta rök som har stigit över hela Syrien gång på gång under de senaste sju åren. Jag står i den månghundraåriga minareten i Umayyadmoskén i Damaskus gamla kvarter.

– Kom tillbaka på kvällen, då ser du protesterna, sade en ung kille till mig när jag besökte staden Dara´a i södra Syrien i början av upproret som startade 2011.

Hans ord glömmer jag aldrig. Inte heller hans säkra blick när han tittade på mig. Nu, sju år senare, fortsätter bomberna att falla över olika områden i Syrien.

Allt började med klotter på skolväggen

Det var i Dara´a allt började. Några skolungdomar inspirerades 2011 av den arabiska våren i Tunisien och i Egypten. De klottrade "Ned med regimen" på skolans vägg. Protesterna spred sig vidare till Damaskus, Homs, Hama, Aleppo och andra delar av Syrien.

undefined

Protesterna började i Dara'a 2011. Några skolungdomar inspirerades av den arabiska våren och klottrade "Ned med regimen" på skolans vägg.

Foto: AP

Sedan dess har hela Syrien dragits in i krigets helvete. Mellan en halv och en miljon människor har dött i kriget. Halva befolkningen lever på flykt, både som flyktingar i det egna landet och utomlands. Sju år efter protesterna i Dara´a har terrorgruppen IS kollapsat och den syriska armén kontrollerar 70-80 procent av landet.

undefined

Men hela världen är inblandad i det syriska kriget. Ryssland, Iran, Turkiet, USA, Frankrike, Qatar, Saudiarabien och andra länder.

– Inom kort är du välkommen tillbaka som turist, sade Dara´as borgmästare när jag intervjuade honom i början av upproret.

Han – precis som många andra – trodde att kriget snart skulle vara över.

– Mina arbetskamrater dödades när en raket slog ned och exploderade där borta, säger Fatima som arbetar i Stora moskén i Damaskus.

undefined

Stora delar av "revolutionens huvudstad" Homs ligger i ruiner.

Foto: Kassem Hamadé

En raket är ingen nyhet längre. Tidigare i veckan besökte jag "revolutionens huvudstad" Homs. Där utkämpades brutala strider och begicks grymma krigsbrott. I dag ligger stora delar av centrala Homs i ruiner.

– Byggnader som är skadade till mer än 70 procent ska rivas, säger en kvinna på det syriska informationsdepartementets kontor i Homs.

Borgmästaren fick sparken och försvann

Ironiskt nog riktades de första protesterna mot den dåvarande borgmästaren Ayad Ghazal som ville riva ned stora delar av staden och bygga nytt. Hans plan gick ut på att expropriera hela den gamla stadskärnan, betala fastighetsägarna den ersättning han ansåg vara rimlig – och göra Homs till ett nytt Dubai.

undefined

Borgmästaren i Homs ville riva ner stora delar av staden och bygga nytt. Men invånarna protesterade mot planerna och krävde hans avgång.

Foto: Kassem Hamadé

Invånarna rasade mot hans planer, man gick ut i protester och krävde hans avgång. I ett desperat försök att lugna opinionen fick han sparken och försvann. Det gick rykten om att han flydde till Dubai med stora summor pengar.

De stadsdelar som den sparkade borgmästaren ville riva är de värst drabbade i kriget. Det är just dessa hus som har fått skador på 70 procent eller mer. Nu finns en nygammal plan för att bygga upp nytt Homs.

Den statliga tv-stationen i Syrien sänder propaganda om Syriens återuppbyggnad. Mellan nyhetssändningarna som domineras av slagen om Afrin och östra Ghouta. Turkiet kan ockupera Afrin inom kort och allt tyder på att östra Ghouta faller inom en snar framtid.

Idlib är det enda område oppositionen fortfarande kontrollerar. När slaget om östra Ghouta är över lär vi få se syriska arméns stridsvagnar rulla vidare till Idlib.

Syrien