Mikael Dambergs nära relation till statsministern • Dolda maktpositionen i partiet

Okända historien om Damberg – så säkrade han makten åt Löfven

Han har varit med och säkrat makten åt Stefan Löfven två gånger. Och deras nära relation har gett Mikael Damberg en maktposition i partiet som få känner till.

– Stefan litar mycket på hans omdöme. Det är Micke han vänder sig till, säger en i partiets toppskikt.

I en stor och öppen intervju berättar inrikesministern om sin syn på framtiden och hur svårt han tycker det är att passa in i vår tid, med högt politiskt tonläge:

– Jag har svårt att hitta min roll i det här klimatet. Det passar inte mig. Om det bara är att synas eller få genomslag ska det nog vara någon annan. 

Men i partiet talas det nu återigen om Mikael Damberg som en blivande partiledare och statsminister.

Publicerad 27 sep 2019 kl 21.09

Det är en tidig eftermiddag i början av augusti 2018 och bara en dryg månad kvar till valet. Stefan Löfven har samlat några av sina närmaste på Harpsund. 

Socialdemokraterna ligger illa till i opinionen. Våren har varit tuff för partiet efter interna bråk om migrationen och den beslutade gymnasieamnestin för ensamkommande, och nu måste debatten styras tillbaka till partiets hemmaplan. 

Solen skiner genom de stora fönstren. Där sitter statsministern med sin planeringschef Wille Birksten, den politiskt sakkunniga Helena Markstedt och hans pressekreterare Jonatan Holst. 

Med i rummet är också näringsminister Mikael Damberg. 

De pratar om valet och förbereder Stefan Löfven på de många valdebatterna som väntar. De går igenom fråga för fråga och testar sina bästa argument – och spelar upp de andra partiernas troliga angreppspunkter. 

Stämningen är god, men det är samtidigt en stark känsla av något stort och avgörande ligger framför dem. 

Men vad gör näringsminsitern egentligen där, tillsammans med statsministerns stab?

Det enkla svaret: han är där för att Stefan Löfven vill ha honom där. Bland de som arbetar närmast statsministern höjer ingen längre på ögonbrynen över hans närvaro. Men utanför den innersta kretsen är det få som känner till Mikael Dambergs betydelse för Löfven och hans tunga informella maktposition i både partiet och regeringen.

undefined

NÄRA RELATION. Statsminister Stefan Löfven och Mikael Damberg, då näringsminister, håller presskonferens i april 2015.

Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT NYHETSBYRÅN

Bland journalister är Mikael Damberg vid den här tiden – efter snart fyra år som näringsminister – helt avförd från alla listor över tänkbara efterträdare. Han ses mer som en föredetting, någon som en gång hade framtiden för sig. 

Men de som dömt ut honom har missat flera avgörande pusselbitar. Och Dambergs betydelse för Stefan Löfven ska komma att demonstreras än tydligare under regeringsbildningen som följer. 

Efter att förhandlingarna med Centerpartiet brakat samman strax innan lucia är det till Mikael Damberg som Stefan Löfven vänder sig och ber om hjälp. Den här gången för att ersätta Magdalena Andersson vid förhandlingsbordet, som enligt partiet av privata skäl inte längre kan medverka.

Uppdraget till Mikael Damberg är att göra det finansministern inte lyckats med: Lösa upp de återstående politiska knutarna, och framförallt att bygga upp det förtroende som saknas. Det handlar om att få centerpartisterna att förstå att Socialdemokraterna har förändrats och den här gången menar allvar. Han ska säkra makten åt socialdemokratin i en riksdag med högermajoritet och spräcka den blockpolitik som präglat Sverige i över 20 års tid. 

undefined

I SPRÅNGET. Inrikesminister Mikael Damberg (S) på väg till riksdagen för frågestund den 12 september.

Foto: SVEN LINDWALL

Larmet om skottlossning på Ribersborg i Malmö kommer till polisen klockan 09.58. Det är måndagen den 26 augusti 2019 – ett år efter valet. 

Mikael Damberg, som är inrikesminister sen sju månader tillbaka, har precis avslutat ett möte med rikspolischefen Anders Thornberg på justitiedepartementet när han får informationen från sina medarbetare: En kvinna har skjutits i huvudet med flera skott, och enligt uppgifter ska hon haft en två månader gammal bebis i famnen.

Bilden klarnar allt mer de efterföljande timmarna, och det står klart att det inte bara är ytterligare en skottlossning. Och det dröjer inte länge innan telefonen ringer, och olika medier vill ha en kommentar. 

– Det berör mig väldigt starkt, det passerar ju alla moraliska och etiska gränser att skjuta en kvinna som håller ett barn i sin famn på öppen gata, säger Mikael Damberg i en första kommentar till Expressen. 

Vid lunchtid samma dag meddelar polisen att Karolin Hakim har avlidit. Dådet skakar om landet. 

– Jag har under min tid inte varit med om ett mord där man avrättar av en kvinna som håller sin bebis i famnen. Det här tog gängkriminaliteten till en ny nivå i Sverige, säger inrikesministern.

Veckorna efter mordet på Karolin Hakim handlar den politiska debatten i stort sett enbart om brott och straff. I Expressens och Demoskops väljarbarometer, som görs under veckan efter mordet, backar Socialdemokraterna medan Sverigedemokraterna ökar till sin högsta nivå någonsin.

Jag minns när Palme kom till pappas 50-årsfest...

Mikael Damberg är född 1971 och uppvuxen i Solna utanför Stockholm. Han hade som han själv beskriver det ”en ganska vanlig och odramatisk barndom”, om än i ett ovanligt politiskt hem. Pappan, som var partikassör i Socialdemokraterna, kände både Olof Palme och Tage Erlander.

– Jag minns när Palme kom till pappas 50-årsfest, men jag var bara sju år och för liten för att uppskatta det. Jag tyckte inte festen var särskilt kul, säger Mikael Damberg. 

Hans mamma, Riita-Liisa Damberg, växte upp i ett arbetarhem i Esbo utanför Helsingfors. Efter att hennes far stupat vid fronten på Karelska näset under vinterkriget 1939 skickades hon som krigsbarn till Sverige. 

Färden på den istäckta Östersjön var dramatisk och obehaglig för den sex-åriga Riita-Liisa, som blev skrämd när hon hörde hur isen slog mot skrovet. 

När hon återvände till sin mamma i Finland efter kriget väntade ett tuff tid i det krigshärjade landet. Trots att lärarna vädjade fick Riita-Liisa inte studera vidare, utan tvingades arbeta för att försörja familjen. 

– Hon ville men fick inte studera och det har lämnat ett sår hos mamma som även påverkat mig mycket, säger Mikael Damberg.

undefined

PAPPA. Nils-Gösta Damberg, partikassör, 1984.

Foto: DN

Pappan, Nils-Gösta Damberg, präglades av arbetarrörelsens kanske mest dramatiska och epokgörande händelse: Demonstrationerna i Ådalen 1931.

Nils-Gösta var bara två år gammal när hans far, som var fabriksarbetare, gav sig ut i protesterna, som slutade med att militären öppnade eld och dödade fem personer. 

– Det var väldigt dramatiska tider, där människor vräktes från sina hem. Jag vet att det där präglade pappa mycket, men han pratade aldrig om det med mig. Han var ingen som gärna pratade om sig själv.

Båda Mikael Dambergs föräldrar engagerade sig politiskt på var sin sida om Östersjön. Hans mamma blev distriktsordförande för det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Finland. Pappan avancerade först på fabriken, blev facklig ombudsman och gick in i partiet. 

– Han var väldigt duktig på siffror och ekonomi och det slutade med att han till och med var partikassör.

Hur har din familjehistoria präglat dig?

– För både mamma och pappa var det otroligt viktigt att jag skulle göra det som de aldrig fick möjlighet till. När jag började jobba politiskt blev de båda oroliga att jag inte skulle slutföra mina studier. Både dem och Thage G. Petersson, som jag arbetade för, sa åt mig att återgå till studierna. Och jag blev sedan den första i min nära släkt som tog examen från universitetet. Jag vet att mamma och pappa var väldigt stolta över det.

– Deras historia är något som alltid finns i bakhuvudet på mig. Den resa de gjorde och de förändringar av samhället de fick uppleva var inget som kom av sig själv, utan genom politisk kamp och stora uppoffringar av många.

Mikael Damberg växte upp med två äldre halvsyskon på sin mammas sida. När pappan låg på dödsbädden fick han höra att där fanns ytterligare ett syskon.

– Han berättade att han hade ett tidigare barn, en syster till mig, som han träffat regelbundet under alla år, men aldrig berättat om.

Hur reagerade du på det?

– För mig var det helt obegripligt. Han hade fått henne innan han träffade mamma, så det borde inte ha varit en stor sak. Men för honom var de uppenbarligen det. 

Efter pappans död 2002 har Mikael Damberg tagit upp kontakten med sin halvsyster.

Först var jag inte alls intresserad av politik.

Så här i efterhand framstår Mikael Dambergs politiska karriär som självklar, men så beskriver han det inte själv.

– Först var jag inte alls intresserad av politik. Jag tyckte det var jättetråkigt, men på gymnasiet väcktes intresset. Och det är givetvis ingen slump att jag hamnade där jag hamnade. 

Mikael Dambergs karriär i SSU präglades av de fraktionsstrider som plågade förbundet under 1990-talet, som en följd av den infekterade EU-frågan och partiets tuffa budgetsanering. 

Själv tog Mikael Damberg ställning för både EU och Göran Perssons reformer och blev en frontfigur i förbundets högerfalang. 

VINNARE. Mikael Damberg höjer armarna efter ordförandeomröstningen vid SSU-stämman i Västerås 1999.

Foto: GUNNAR SEIJBOLD / TT NYHETSBYRÅN

TAJT. Mikael Damberg fick 126 röster, motkandidaten Lucioano Astodillo fick 124.

Foto: GUNNAR SEIJBOLD / TT NYHETSBYRÅN

HANDSLAG. Astudillo gratulerar Damberg till ordförandeposten i SSU.

Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

KORTVARIG GLÄDJE. Som nyvald ordförande lovade Damberg att ena SSU, men falangstriderna fortsatte.

Foto: MATS ANDERSSON

När det stod klart att han vunnit kampen om ordförandeposten på kongressen i Västerås 1999 mot utmanaren Luciano Astudillo skrek han spontant till av lycka. 

Men jublet från honom och hans anhängare blandades med gråt. Flera av ombuden var så besvikna och upprörda att de inte kunde hålla tillbaka tårarna där de satt i kongresshallen.

Mikael Damberg lovade i sitt installationstal att han skulle ena SSU.

– Jag lyckades aldrig med det, utan det var ganska tuffa tag. Det var inga bra år, säger han i dag.

Såren som revs upp under den här tiden kom att prägla bilden av Mikael Damberg och skapade en stark misstro mot honom i delar av partiet. 

Han gjorde heller inga större ansträngningar för att tvätta bort höger-stämpeln. I en uppmärksammad debattartikel i Svenska Dagbladet 2010 uppmanade han partiet att ta ställning för rut-avdraget som alliansen då precis hade drivit igenom, som av många i rörelsen vid den här tiden benämndes som ”pigavdraget”. 

Att han ville genomföra förändringar av det för att förbättra fördelningsprofilen var det få som brydde sig om. Artikeln rörde upp starka känslor och kom senare att användas emot honom.

Men Mikael Damberg visade inga tecken på att backa tillbaka. Och efter Mona Sahlins avgång 2011 anmälde han sitt intresse för partiledarposten i ett inlägg på Facebook:

”Till alla er som vill se mig som ny partiledare och undrar om jag vill och ställer upp. Jag vill verkligen vara med och ta ansvar för den nystart som partiet behöver. Hur jag bäst kan göra nytta och vilken roll jag kan spela är det andra som får avgöra”.

undefined

REDO. Mikael Damberg i januari 2011.

Foto: MIKAEL SJÖBERG

En rad kända socialdemokrater, däribland Ardalan Shekarabi och Jytte Guteland, uttalade sitt stöd för Damberg, som snabbt seglade upp som en av favoriterna. 

Han hade ett starkt stöd, men också – visade det sig – starka motståndare. 

I efterhand skyller en del valet av Håkan Juholt på Mikael Damberg, och menar att han borde stått tillbaka så att tillräckligt många hade kunnat enas bakom Thomas Östros – den andre kandidaten från samma falang.

Drygt åtta år senare beskriver Mikael Damberg sitt agerande som förhastat.

– Då kände jag en lust till det. Jag kände att jag hade något att bidra med. Men nu i efterhand kan jag säga: Det var nog lite prematurt att tänka sig att jag skulle får en jätteledande roll då. Jag känner mig mycket säkrare och tryggare i dag än jag gjorde då. 

Efter Håkan Juholts tio månader som partiledare var Mikael Damberg en av de första att ta tydlig ställning för Stefan Löfven. 

– Det betydde jättemycket när han klev in. Han blev den helt odiskutabla ledaren för alla delar av partiet. Jag har en enorm respekt för honom. 

Micke är en person som aldrig blir för full.

Bilden av Mikael Damberg som den duktiga elevrådsordföranden – inte nödvändigtvis menat som något positivt – har förföljt honom under alla år. Enligt de som jobbat med honom finns det skäl till det.

– Han ser till att sitta med på varenda beredning trots att det inte är nödvändigt och läsa varenda papper, säger en person i regeringskansliet.

En annan i hans närhet beskriver ett slags skötsamhetsideal som är väldigt starkt hos Mikael Damberg. 

– Micke är en person som aldrig blir för full. Han har aldrig rökt. Om Socialstyrelsen säger att man ska ha två skivor ost på mackan så tar han det.

TÄNKER FÖRST. Mikael Damberg känner sig inte riktigt hemma i dagens uppskruvade politiska debattklimat, med snabba och hårda angrepp i sociala medier.

Foto: SVEN LINDWALL

I RIKSDAGEN. Mikael Damberg i samband med frågestund den 12 september.

Foto: SVEN LINDWALL

Mikael Damberg är heller inte den som tar i allra mest när skjutningar ska fördömas eller politiska motståndare tryckas till. Och enligt honom själv är det ytterst medvetet. 

– Jag känner själv ibland att det händer väldigt mycket runt omkring mig som jag ibland inte uppskattar. Men jag är inte så säker på att svenska folket letar efter den som är häftigast på Twitter varje dag. Att svenska folket känner att de vill ha politiker som säger de mest gränslösa saker. Jag tror folk förväntar sig politiker som tar ansvar och försöker svara på frågor och försöker vara genomtänkta.

– Jag har Twitter och Facebook, men jag känner själv inte att jag är någon Twittermänniska för Twitter blir nästan bara destruktivt. Jag har svårt att hitta min roll i det här debattklimatet. Det passar inte mig. Om det bara är att synas eller få genomslag för oneliners kanske det inte är jag. Då ska det nog vara någon annan. För så kommer jag inte bli.

undefined

SAMTAL. Inrikesminister Mikael Damberg och justitieminister Morgan Johansson, två av de mer erfarna ministrarna i Stefan Löfvens regering.

Foto: SVEN LINDWALL

Stefan Löfven, som var politiskt oprövad när han valdes till ny partiledare den 27 januari 2012, byggde snabbt upp ett nytt lag. Mikael Damberg fick den tunga rollen som gruppledare i riksdagen.

Eftersom Stefan Löfven saknade riksdagsplats fick Mikael Damberg ta debatterna i riksdagen mot statsminister Fredrik Reinfeldt och övriga alliansledare. 

De hade rummen bredvid varandra i Cephalus-huset i riksdagen, Löfven och Damberg, och byggde under de här åren upp en nära relation.

– Jag lärde känna Stefan på allvar först när han blev partiordförande. Vi hade träffat varandra i verkställande utskottet och andra sammanhang, men det var först då jag verkligen lärde känna honom på djupet, säger Mikael Damberg. 

Stefan Löfven gjorde även något annat, mer kontroversiellt som ny partiledare. Han inrättade en ny ledningsfunktion vid sidan av det verkställande utskottet, politiska ledningsgruppen, dit han utnämnde tre personer förutom sig själv: gruppledaren, den ekonomiskpolitiska talespersonen och partisekreteraren.

De möts till en början en halvdag varje vecka, och det var inte alla som uppskattade det som upplevdes som en maktförskjutning från verkställande utskottet, där LO finns representerat.

Gruppen lever kvar än idag, och Mikael Damberg sitter alltjämt där – trots att han till skillnad från övriga ledamöter sedan länge saknar en formell position som motiverar hans deltagande.

Han behövde Micke där, och det säger något om deras relation och Mickes betydelse för Stefan.

Efter valsegern 2014, då Mikael Damberg blev näringsminister, lämnade han först ledningsgruppen, men efter bara några månader plockade Stefan Löfven in honom igen. 

– Han behövde Micke där, och det säger något om deras relation och Mickes betydelse för Stefan, säger ledande företrädare i partiet. 

Mikael Damberg

Ålder: 47 år

Familj: Hustrun Ingela Wewertz som arbetar på Lärarförbundet, 46 år, och två döttrar, 16 och 18 år.

Bor: Lägenhet i Solna

Inkomst: 139 000 kronor i månaden.

Bakgrund: Ordförande för SSU 1999-2003, riksdagsledamot sedan 2002, näringsminister 2014-2018, inrikesminister från januari 2019.

Expressen har talat med ett stort antal personer i partiets absoluta toppskikt som beskriver en nära och mycket förtrolig relation mellan Mikael Damberg och Stefan Löfven, och hur den gett Mikael Damberg en tung informell maktställning.

– Stefan litar mycket på hans omdöme och det är ofta Micke han vänt sig till för råd och för att diskutera politiska dilemman. 

Relationen mellan de två visade sig också hålla för det som av många beskrivs som Mikael Dambergs värsta politiska kris. Den inträffade i oktober 2013 när Socialdemokraterna tillsammans med de övriga rödgröna partierna och SD genom en omdiskuterad manöver försökte tvinga alliansregeringen att dra tillbaka ett skatteförslag som innebar att färre skulle betala statliga inkomstskatt.

Men Mikael Damberg, som satt på ett seminarium i andrakammarsalen i riksdagen, missade voteringen. Och som en följd förlorade Socialdemokraterna den viktiga omröstningen. 

– Det hade förberetts under lång tid, och det utbröt panik i partiet och var ganska spänt efter det där. Och Micke tyckte det var fruktansvärt jobbigt. Jag har aldrig sett honom så förstörd, säger en S-källa som var med vid tillfället.

undefined

OKTOBER 2013. Mikael Dambergs största misslyckande.

Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

Det som gjorde det hela extra känsligt för Mikael Damberg var att han blev misstrodd. Internt i partiet fanns personer som antydde att han, ”högersossen”, hade gjort det med flit för att stoppa den planerade manövern och låta skattesänkningen gå igenom.

– Så stor var misstron mot honom på sina håll. Man litade inte på honom, säger en annan person som var med.

För att rentvå sig beordrade Mikael Damberg en utredning av riksdagen som sedan visade att voteringssignalen var avstängd i andrakammarsalen. Stefan Löfven försvarade också Damberg internt.

Efter valsegern 2014 fick Damberg ansvar för Löfvens personliga hjärtefråga: näringspolitiken, som också var partiets stora politiska projekt inför valet 2014. Men utnämningen blev början på en politisk ökenvandring, långt ifrån rampljuset. Mikael Damberg försvann i såväl medias blickfång som partiets.

Samtidigt fortsatte han att vara den Stefan Löfven vände sig till. Och det var också Mikael Damberg som tillsammans med Tomas Eneroth fick i uppgift att förhandla fram Decemberöverenskommelsen med oppositionen, efter att Magdalena Anderssons första budget fallit hösten 2014.

En överenskommelse som trots att den fälldes av oppositionen ändå levde kvar i praktiken och blev en garant för det fortsatta regeringsinnehavet. 

undefined

PERSONKEMI. Mikael Damberg byggde upp en förtrolig relation till Centerledaren Annie Lööf under åren som gruppledare och näringsminister. Här i Almedalen valåret 2014.

Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

Valet 2018 går bättre än befarat för Socialdemokraterna, även om man alltjämt gör sitt sämsta val någonsin. Efter det följer också den längsta regeringsbildningen i Sverige någonsin. 

Det har hunnit bli julhelg när Stefan Löfven ringer Mikael Damberg och frågar om han kan kliva in och ta över förhandlingarna efter Magdalena Andersson.

Tillsammans med infrastrukturminister Tomas Eneroth, och statssekreterarna Mats Andersson och Max Elger återupptar han samtalen med Centern, Liberalerna och Miljöpartiet.

Både Centern och Liberalerna är djupt splittrade, det vet man mycket väl vid det här laget. Man vet också att det är hos Annie Lööf och Centern avgörandet i stor uträckning ligger. 

För Mikael Damberg, som byggt upp en förtrolig relation till Annie Lööf under åren som gruppledare och näringsminister, är det ingen nackdel.

Han kom in med en positiv och lösningsorienterad inriktning.

Hur stor roll det spelar att Mikael Damberg går in i förhandlingarna istället för Magdalena Andersson är svårt att veta. Men ska man tro centerpartister och liberaler betydde det mycket. 

– Han kom in med en positiv och lösningsorienterad inriktning, så det var väldigt viktigt, säger en av Mikael Dambergs motparter i förhandlingarna. 

– Det blev betydligt mer konstruktivt och öppet och ett helt annat klimat i samtalen, säger en annan.

Den 11 januari 2019 presenterar Stefan Löfven januariavtalet, ett historiskt dokument med 73 punkter som ritar om det politiska landskapet i Sverige.

Centerpartiet har fått igenom betydligt mer än efter första omgången förhandlingar, och inom stora delar av arbetarrörelsen är man chockade över de eftergifter Socialdemokraterna har gjort. Men partiet behåller makten, och Mikael Damberg har förverkligat Stefan Löfvens stora politiska dröm om ett blocköverskridande samarbete.

Kort därefter utnämner Stefan Löfven honom till inrikesminister. Mikael Damberg tar därmed klivet ut ur skuggan och in i det massmediala strålkastarljuset igen.

undefined

I FOKUS. I rollen som inrikesminister syns Mikael Damberg betydligt oftare i medierna än när han var näringsminister.

Foto: JENS CHRISTIAN / KVP

Inom Socialdemokraterna och i media börjar det nu återigen talas om Mikael Damberg som en tänkbar framtida partiledare.

– Även vi som alltid stått bakom honom hade räknat bort honom för ett år sedan. Nu har hans aktier i partiet stärkts avsevärt. Utnämningen blev helt klart en nytändning, säger en i Mikael Dambergs närhet.

Men partiledarfrågan är inte aktuell i partiet i dag, även om spekulationerna dragit igång den senaste tiden efter ett uppmärksammat inlägg av Ardalan Shekarabi på Facebook, vilket av många tolkats som en programförklaring inför ett stundande partiledarskifte.

Annars är den allmänna bilden i partiet att Stefan Löfven kommer sitta kvar över nästa val. Och Mikael Damberg själv säger att han inte längre är intresserad av att bli partiledare.

– Jag känner absolut ingen lust till det i dag. Efter att ha jobbat så nära Stefan som jag gjort är det inte något som jag drömmer om, som jag skulle vilja ha, eller som skulle passa min familj. Därför har jag faktiskt ändrat mig i grunden.

– Jag har tidigare varit en av dem som räckt upp handen och visat intresse. Lika tydlig är jag i dag med att jag inte känner någon sådan lust.

Men hur ser du på att det återigen talas om dig som en framtida partiledare?

– Jag tycker det är fel diskussion att ha. Vi har haft för mycket partiledarskiften. Jag vill ha ordning och reda i partiet och jag tycker det är tryggt med Stefans ledarskap.

Mikael Damberg bekräftar att han klev in i förhandlingarna med Centern och Liberalerna, men vill inte tala om vad det betydde. I stället menar han att överenskommelsen är Stefan Löfvens förtjänst. 

– Det är enormt stort av en socialdemokratisk partiledare att bli statsminister efter senaste valet och göra en överenskommelse med två borgerliga partier och samtidigt ha ett enormt stöd för det internt, säger han.

Varför var det rätt av S att ingå så långtgående kompromisser för att säkra makten?

– Sverige höll på att inte få någon regering. Och vi behöver i det läge vi är i idag en regering som har ett bredare samarbete. Det gjorde att vi var tvungna att ge och ta. Vi är inte vana vid att förhandla på det sättet med andra partier, men jag tyckte det var rätt att göra det. 

– Det är en skillnad mot många andra europeiska länder som valde extremerna istället. Vi valde mitten, och det är en styrka för Sverige att vi har ett blocköverskridande samarbete i en orolig tid. Det är inte lätt för något av partierna som ingått det här samarbetet, men vi tycker att det var värt det. 

BESÖK. Christoffer Bohman, biträdande polischef i området, berättar om situationen i Tensta för Mikael Damberg.

Foto: OLLE SPORRONG

ÄNNU ETT MORD. ”Jag hann knappt komma till jobbet på morgonen innan vi fick larmet om att de påträffats en livlös man här”, berättar Christoffer Bohman.

Foto: OLLE SPORRONG

DISKUSSION. En anställd på Punjabi Masala Grill & Tandoori i Tensta passar på att byta några ord med inrikesministern.

Foto: OLLE SPORRONG

Det är september 2019, en av de första riktiga höstdagarna. Mikael Damberg tvingas anstränga sig för att inte börja huttra där han står i sin kostym i Nydalsparken i Tensta i Stockholm och pratar med de lokala poliserna. 

Hittills i år har två skjutits ihjäl här, och larmen om oroligheter kommer tätt. Den biträdande polischefen i området Christoffer Bohman pekar mot en bom som ska förhindra bilar att köra in i parken. 

– Det var här misshandeln skedde. Det var åtta personer som gav sig på en ensam och misshandlade honom grovt, berättar han samtidigt som barnskratt hörs från den fotbollsmatch som pågår precis intill. 

Just här i lekparken sker också mycket av droghandeln, berättar Christoffer Bohman vidare. 

Mikael Damberg frågar hur det ser ut med kameraövervakningen. 

– När kamerorna kom upp i centrum försköts problematiken till parken här, svarar Christoffer Bohman och pekar sedan på de intilliggande husen.

– De som bor i husen här: De kan namnge och peka ut vilka unga män de är, fortsätter han.

Problemet är att få folk att vittna. 

Rundvandringen går vidare till den plats där en ung man sköts till döds i augusti. 

– Jag hann knappt komma till jobbet på morgonen innan vi fick larmet om att de påträffats en livlös man här, berättar Christoffer Bohman.

Polisens och Mikael Dambergs uppförsbacke framstår som närmast ogörlig, men både den lokala polisen och Mikael Damberg tycks överens om att det kommer att gå.

– Det jag ser när jag är ute är att polisen flyttar fram sina positioner och är offensiva, och jag är övertygad om att det ger effekt, säger inrikesministern. 

undefined

UTMANING. ”Vi ska trycka tillbaka våldet”, säger Mikael Damberg.

Foto: OLLE SPORRONG

De havererade gängsamtalen, som beskrivits som ett misslyckande för både Mikael Damberg och regeringen, visar de stora politiska svårigheterna som ligger framför honom. För Socialdemokraterna handlar det inte om att vinna debatten, utan att möjliggöra att den lagom till nästa val ska kunna handla om annat än gängvåldet.

– Vi måste lyckas med det här för att andra frågor, som vi Socialdemokrater tycker är viktiga, ska dominera samhällsdebatten, säger han.

Hur han lyckas avgör sannolikt både hans egna politiska framtid, och partiets chanser att vinna nästa val. 

– Vi ska trycka tillbaka våldet, säger Mikael Damberg.

– Det är det Stefan gett mig i uppdrag att göra.

Fotnot: Artikeln bygger på samtal med ett 30-tal personer i Socialdemokraternas toppskikt, samt i Mikael Dambergs och Stefan Löfvens närhet, och företrädare för andra partier som haft inblick i förhandlingarna om januariavtalet.

undefined

INTERVJU. Mikael Damberg och Expressens politikreporter Tomas Nordenskiöld.

Foto: SVEN LINDWALL

Fler artiklar av Tomas Nordenskiöld

Nyamko Sabuni: Mångkultur är inte något att eftersträva 

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) riktar hård kritik mot regeringen: Skadar tilliten 

Trycket ökar på Kristersson: Stoppa Hanif Bali