Läs alla delar

Flyktingfamiljens hus brinner – men vem har egentligen tänt på?

Någon tänder eld på en syrisk familjs hus i en idyllisk by utanför Ystad.

Det är oroliga tider, många svenskar upplever att det är kaos i landet.

Oron för brottslighet är, något otippat, störst i Ystad.

Snart kopplas kommissarie Hasse Persson in för att lösa fallet.

Publicerad 13 jun 2018 kl 03.06

– Förfärlig historia.

– Ja, sa Kurt Wallander. Jag undrar ibland vad som håller på att hända med det här landet.
Ur ”Mördare utan ansikte”, av Henning Mankell, 1991.

undefined

Något är inte längre som det brukar vara, tänker en äldre man när han tittar ut genom fönstret.

undefined

Han kisar, betraktar vändzonen på Prästgatan.

En grå bil har stannat med tre okända personer.

Kanske inbillar han sig bara men något känns märkligt.

På somrarna åker Österlens turistström rakt genom Löderup utanför Ystad, ditlockade av konstnärer och gallerier och närheten till sydsvenska stränder. Men nu, i början av mars, har få främlingar vägarna förbi byn.

Flera grannar lägger märke till den grå bilen denna kalla dag då våren ännu inte anlänt. Men ingen av dem tycks höra när källarfönstret på baksidan av ett ljusrött stenhus på Storgatan krossas. Ingen ser att två personer bryter upp innerdörren med ett verktyg.

Efter flera minuter springer bägge ut, hoppar in i den grå bilen, en Mitsubishi Carisma, och kör iväg.

Inom bara några minuter står huset i lågor.

undefined
undefined

Det har hunnit brinna ett bra tag när räddningstjänsten från Ystad, Tomelilla och Borrby anländer till huset i Löderup den 5 mars 2016. Foto: Anders Gronlund/STRIX PHOTO

Lördagen den 5 mars 2016 klockan 13.32 får SOS Alarm ett samtal om branden i Löderup, en ort som mest är känd för att kommissarie Kurt Wallanders pappa bor här i Henning Mankells polisromaner.

Det har hunnit brinna ett bra tag när räddningstjänsten från Ystad, Tomelilla och Borrby anländer.

Kraftiga lågor slår ut på andra våningen. Brandmännen tittar oroligt. Om någon är kvar i huset kan det vara för sent.

Rökdykare går in men hittar inga människor.

Familjen som äger huset, två vuxna och fyra barn, är bortrest.

Det visar sig att de kommit från Syrien som flyktingar och bott i den lilla byn i bara ett år.

Men varför brinner en syrisk flyktingfamiljs hus i den vanligtvis sömniga orten? Elden har knappt hunnit släckas förrän spekulationerna är igång.

92 bränder på flyktingboenden 2016

Under 2016 utsätts flyktingar för en våg av attentat runtom i Sverige.

I Skåne lägger Lunds Sverigedemokrater ut kartor och listor över flyktingboenden. De menar att informationen måste spridas så att allmänheten får en möjlighet att protestera.

Totalt brinner det 92 gånger på flyktingboenden det året. En del har anlagts av folk som bor där men 53 av bränderna har okänd gärningsman.

undefined

Under 2016 brinner det 92 gånger på flyktingboenden. I november brann flyktingboendet i Likenäs, norr om Torsby ner till grunden. Foto: Bernt Larsson

Snart återvänder den syriska familjen till sitt rökfyllda hus.

Farhågorna att det ska handla om ett rasistdåd blir inte mindre.

De berättar att det funnits tillfällen då de känt sig utsatta under den korta tid som de bott i Löderup.

Folk har pekat finger åt dem.

undefined

Kanske vår tid behöver en annan sorts poliser, tänkte han.
Ur "Mördare utan ansikte".

undefined
undefined

Kommissarie Hasse Persson kör ut till det brandskadade huset i Löderup på måndagen efter dådet. Foto: Meli Petersson Ellafi

"Helt klart anlagd"

Kommissarie Hasse Persson, 60, saktar in i Löderup.

Under sina snart 40 år som polis har han bara utsatts för våld vid ett tillfälle. En kvinna hade larmat om att hennes man misshandlade henne i parets hus i Malmö. Väl framme i ett av stadens finare kvarter, i en Limhamnsvilla, hade han sprungit fram till dörren. När den öppnades steg en välklädd man ut. Han hade slagit frun riktigt illa.

Den gången blev Hasse Persson lurad. Kvinnomisshandlaren i finbyxor och vit skjorta fintade att han skulle bocka men slog polisen mitt över munnen.

– Helt klart anlagd, säger en tekniker i det brandskadade huset.

Det är måndag, två dagar efter dådet.

Kommissarien nickar.

Han ser sig omkring och inser genast att familjen inte kommer att kunna flytta in igen. Huset är obeboeligt. Köket en trappa upp är illa tilltygat och även den tredje våningen är brandskadad.

undefined

Hasse Persson hittar två brandhärdar i huset: en i sovrummet och en i vardagsrummet. Huset är obeboeligt. Foto: Meli Petersson Ellafi

Jag tycker man ska vara försiktig med att prata om rasistdåd 

Familjen har nyss renoverat huset

En potentiell misstänkt kan genast skrivas av. Gryningspyromanen, Ulf Borgström, som dömdes för mordbrand mot ett hyreshus i Ystad, sitter på Hallanstalten utanför Södertälje och ska inte ut i friheten förrän två månader senare.

Vid den trasiga rutan till källaren hittas en sten. Den skickas till DNA-undersökning.

Efter att ha funnit två brandhärdar i huset, en i sovrummet och en i vardagsrummet, tittar Hasse Persson ut och ser några välbekanta ansikten. Lokaltidningarnas reportrar har anlänt. Tur att de inte är sommarvikarier, tänker han, de försöker alltid vinkla och krysta fram ett scoop.

Han hinner knappt kliva ut i friska luften innan en reporter nämner att många boenden för flyktingar utsatts för attacker den senaste tiden.

Hasse Persson ser den syriska familjen anlända till platsen. Via tolk säger de att de jobbat hårt med att renovera huset. Nu har allt de ansträngt sig för bokstavligen gått upp i rök.

undefined

Polisen vet ännu inte vem som kan ha tänt eld på huset. Kommissarie Hasse Persson vet att det han först tror legat bakom ett brott senare kan visa sig vara helt fel. Foto: Carl Johan Engvall/YSTADS ALLEHANDA

Pappan hämtar buntar med pengar i huset

Pappan i familjen frågar Hasse Persson om han kan gå in i huset och hämta något. När han kommer ut har han buntar med pengar. 20 000 kronor i kontanter.

– Jag tycker man ska vara försiktig med att prata om rasistdåd. Vi håller allting öppet i det här skedet av utredningen, säger han till Ystads Allehandas reporter, sätter sig i bilen och kör ut på Österlensvägen i riktning mot polisstationen.

Är det något han lärt sig efter snart 40 år som polis är det att vara försiktig med att dra snabba slutsatser även om det kan irritera folk som vill ha snabba svar. Polisyrket är väl ingen popularitetstävling.

Sanningen är att polisen ännu inte har en aning om vem som kan ha tänt eld på huset i Löderup. Kommissarie Hasse Persson vet att verkligheten sällan är svart eller vit och att det han först tror legat bakom ett brott senare kan visa sig vara helt fel.

undefined
undefined

Kurt Wallander och det brinnande flyktingboendet i filmatiseringen av Henning Mankells bok "Mördare utan ansikte".

Flyktingfientligheten flammade. Kurt Wallander och Rydberg visste dessutom något som inte allmänheten kände till.
Ur "Mördare utan ansikte".

undefined

Läget i landet: kaos och rörigt

År 2015 kommer rekordmånga asylsökande till Sverige.

I början är den allmänna inställningen positiv till flyktingarna. Statsminister Stefan Löfven (S) säger att hans Europa inte bygger murar. Moderaterna talar om vikten av att stå upp för flyktingars rätt att söka skydd i Sverige.

undefined

Åsa Romson

Men snart vänder opinionen.

Några månader senare är statsrådet Åsa Romson (MP) tårögd i direktsändning. Regeringen vill ”skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande”.

2016 är ”kaos” det ord flest svenskar väljer när de beskriver läget i landet. Tätt följt av ”rörigt och ”oro”, visar en mätning från opinionsinstitutet Novus.

Bilden av den svenska modellen blir ett hett debattämne. ”Sverigebilden” laddas med olika värderingar av politiker och debattörer, beroende på var de befinner sig på den politiska skalan.

– Ni såg vad som hände i Sverige igår kväll, säger USA:s president Donald Trump i ett tal om säkerhetspolitik i Florida 2017.

undefined

Donald Trump håller tal i Florida i februari 2017 – och nämner plötsligt Sverige. Foto: IBL

100 fotografer svarar med en fotobok med svenska vardagsbilder som ska ge den ”sanna” bilden av Sverige, ”Last night in Sweden – The true story”.

På sociala medier blir invandringskritiker som beskriver de nyanlända som hot mot svenska värderingar och mot den västerländska kulturen populära och får stora följarskaror.

undefined

Katerina Janouch

Barnboksförfattaren och relationsrådgivaren Katerina Janouch säger i en tjeckisk tv-intervju att svenskar inte känner sig trygga, att de börjat migrera och beväpna sig till följd av massinvandringen.

Moderate riksdagsledamoten Hanif Bali skriver att Sverige står inför en systemkollaps som riskerar att undergräva trovärdigheten för hela det politiska systemet: ”Situationer där barn till migranter radikaliseras, känner hopplöshet, utanförskap och segregation raserar legitimiteten för vårt mottagande”.

2018 börjar förre Ny demokrati-ledaren Bert Karlsson göra hårda politiska utspel på en Youtubekanal. Han kampanjar för KD och larmar om att hans hemstad Skara drabbats av en våg av kriminalitet. Två år tidigare var han den entreprenör som tjänade mest på flyktingarna, nästan en miljon kronor om dagen.

undefined

"Kurt Wallander är verkligen långt från verkligheten"

Kommissarie Hasse Perssons fru ringer och jagar honom om eftermiddagens spinning.

För några år sedan drabbades polismannen av hjärtproblem.

Han hade slarvat med träningen en tid och var stressad på jobbet som förundersökningsledare på kriminalsektionen.

Nu har han lovat att ta det lite lugnare. Jakttroféerna som han släpat med sig till kontoret på polisstationen ligger på en hög på ett skåp i väntan på att sättas upp på väggen.

undefined

För några år sedan slarvade Hasse Persson med träningen och drabbades av hjärtproblem. Nu är han noga med att inte missa spinningen. Foto: Meli Petersson Ellafi

Är det något jag ogillar så är det oengagemang

Men 62-åringen ger inte intrycket av en otränad polis. Tvärtom.

Bara sex månader efter att läkarna sprängt en förträngning i ett kranskärl i hans hjärta sprang han milen på 52 minuter.

Men han vet att snart 40 års jobb som polis tagit ut sin rätt.

Under den tiden har yrket, och samhället, förändrats mycket.

– Jag såg en Kurt Wallander-film häromdagen. Det är verkligen långt från verkligheten. Han är en one man show. I verkligheten är polisyrket ett lagarbete. Men Wallanders driv är något jag känner igen, säger han.

– Man måste ha engagemang för uppdragen annars är det svårt. Är det något jag ogillar så är det oengagemang. Men det förekommer.

undefined

Maria Nordström, Löderup: "I natt brann två bilar här. Jag känner mig mycket otrygg. Jag blir förvånad att politiker prioriterar skola, äldrevård men mycket sällan trygghet. Jag har blivit drabbad många gånger. Min bil har blivit bränd och män har försökt misshandla mig i Tomelilla kommun"

Foto: Jens Christian

Johanna Lindvall, Ystad: "Det händer mycket överallt och då tänker man att det kan hända här också. Det har hänt så mycket i världen på sistone". Anton Karlsson, Ystad: "Det händer nog lika mycket nu som för 40 år sedan men nu har man sociala medier och nyheter sprids hela tiden".

Foto: Jens Christian

Kamel Bourahla, Ystad: "Jag känner mig jättetrygg. Ystad är en liten by. I själva verket händer inte mycket här. Jag ser pensionärer från Stockholm som flyttar hit, medan ungdomarna flyttar härifrån. Så fort det kommer lite människor här så får folk panik."

Foto: Jens Christian

Ann-Kristin Larsson, Löderup: "Det är inte som förr. Det var mycket tryggare förr. Andra grannar håller med mig. Jag får svårt att sova för det är så många som kör runt på nätterna och stjäl. Det borde vara poliskontroller här om nätterna."

Foto: Jens Christian

Jan Ulander, Löderup: "Lite mer otrygg har jag blivit med åren på grund av olika brott som begåtts och för att det är svårt för polisen att komma ut till landsbygden. Man ser om sitt hus mer nu än för två år sedan. Det är en härlig by att bo på men det händer lite märkliga saker. Här är det närmare kontinenten. Folk kommer hit för att råna folk."

Foto: Jens Christian

Attacker mot polisen förekom inte

Hasse Persson växte upp på en liten gård i skånska landsbygden. Hans föräldrar var lantbrukare. Själv ville han ha ett spännande yrke så 22 år gammal, 1979, sökte han in till polishögskolan.

Efter elva månaders betald polisutbildning i Stockholm gick resan söderut igen, där han patrullerade på Malmös gator.

Han flyttade in i en lägenhet nära stadshuset, men hade svårt för livet i storstaden. Ett halvår senare flyttade han hem till den skånska landsbygden.

– När jag blev helt klar 1981 började jag med att fotpatrullera. Idag ser du inte många fotpatrullerande poliser, säger han och tänker tillbaka på den tid som gått.

Under fem år på 1990-talet var Hasse Persson tillbaka i Malmö, som yttre befäl i stadsdelen Rosengård. På den tiden behövde han och kollegerna inte någon särskild bevakning på bilen när de parkerade. Attacker mot blåljuspersonal och deras fordon förekom inte.

2015 omorganiserades polisen. Sverige fick en samlad polismyndighet till skillnad från tidigare uppdelning i 21 polismyndigheter. Kritiker menar att det ledde till förlorad effektivitet. Hasse Persson skakar på huvudet.

– I början tappade vi kompetens men nu är vi mer slagkraftiga, så det dåliga är historia nu.

undefined

Hasse Perssons föräldrar var lantbrukare. Men själv ville han ha ett spännande yrke, så när han var 22 år gammal sökte han in till polishögskolan. Foto: Meli Petersson Ellafi

undefined

Flera har sett den grå bilen – men vem körde?

Tillbaka på polisstationen i Ystad tänker Hasse Persson att den anlagda branden i Löderup verkligen är något han och kollegerna måste ta tag i.

Brottet har ett högt straffvärde, polisen rubricerar brottet som grov mordbrand. Och den här gången finns det verkligen något att gå på: Den grå bilen som flera invånare lagt märke till.

När polisen knackar på hos grannarna berättar en av dem att han skrivit ner registreringsnumret.

Polisen tar snabbt reda på vem ägaren är men informationen ger inte tillräckligt. När bilar upptäcks i samband med brott är fordonets ägare ofta inte gärningsmannen.

Kommissarie Hasse Persson och hans kollegor måste ta reda på vilka som faktiskt körde bilen.

De bestämmer sig för att spana på bilen.

Men de hinner knappt sätta igång förrän nya uppgifter dyker upp.

Det visar sig att den syriska familjen inte var de enda som bodde i huset. Ytterligare en kvinna, syster till mamman i familjen, och ett femårigt barn hade flyttat in bara en månad tidigare.

När polisen som spanat och kört efter den grå bilen kommer tillbaka till polisstationen har han med sig bilder som han tagit på förarna.

En av dem är särskilt intressant.

undefined

Två mil från Lenarp fanns en stor flyktingförläggning som vid flera tillfällen hade utsatts för utlänningsfientliga anslag. På nätterna hade kors brunnit på gårdsplanen, stenar hade slungats in genom fönster, husfasaden hade sprayats med slagord.
Ur "Mördare utan ansikte".

undefined
undefined

Juni 2017: Ett flyktingboende brinner i Snårestad utanför Ystad. Foto: Johan Nilsson/TT

Han valde just Ystad för att han såg en förändring

Hyresgästerna hade just fått uppehållstillstånd

Den 21 juni 2017 brinner ett boende i Snårestad utanför Ystad. Hyresgästerna är personer som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige.

Händelsen skulle kunna komma från Henning Mankells första polisroman, då han såg på sin samtid och blickade in i framtiden.

undefined

Henning Mankell

1991 satte Henning Mankell Ystad på världskartan med första boken om kommissarie Kurt Wallander vid Ystadspolisen, ”Mördare utan ansikte”.

Orsaken till att han valde just Ystad var att författaren, när han återvänt efter en lång tid utomlands, såg en förändring i Sverige.

– Tidigare hade man kunnat påstå att vissa typer av brott enbart skedde i de stora städerna. Den skillnaden höll på att utplånas, säger Henning Mankell i förordet.

Dessutom upplevde han att det fanns en växande främlingsfientlighet i landet. Det berörde honom illa eftersom rasism var den ”mest kladdiga och kletiga föraktfulla samhällssjuka” han kunde föreställa sig.

Wallander-böckerna bidrog till en ny bild av Sverige i globaliseringens tid efter kalla kriget. Ett Sverige som inte längre alltid var föregångsland och som nu hade samma brister som de flesta andra länder i Europa. En avhandling från Göteborgs universitet, gjord av Lina Larsson, visar att Henning Mankells negativa samhällsskildringar gav en positiv, rent av hoppfull Sverigebild utomlands. I Tyskland ansåg recensenter att själva valet att belysa svenska samhällsproblem visade att det fanns hopp om förbättring.

undefined
undefined

En av männen som setts i den grå bilen av polisens spanare väcker kommissarie Hasse Perssons intresse. Foto: Meli Petersson Ellafi

Mannen i bilen är gift med kvinnan i huset

En av männen som setts i den grå bilen av polisens spanare väcker kommissarie Hasse Perssons intresse.

Han är 32 år och gift med kvinnan som en månad före branden flyttade in i huset i Löderup, med deras gemensamme son.

Polisen bestämmer sig för att förhöra honom.

32-åringen är född i Aleppo i Syrien och han är syrisk medborgare.

Han säger att hans fru ringde honom 16.40 och berättade att huset brunnit ner.

Då var han hemma i ett samhälle i närheten av Löderup.

– Jag berättade att jag var hemma och gjorde vanliga saker.

32-åringen säger att han inte är arg över att frun flyttat ifrån honom till sin syster och hennes familj i Löderup.

Han hade själv tidigare fått hjälp av mannen i familjen.

– Jag känner mig i underläge och ekonomiskt pressad men inte arg, säger han.

Efter förhöret är det ovisst om det finns något mer att hämta om 32-åringen eller om han är en återvändsgränd i utredningen.

undefined

Den 32-åriga mannen säger att han inte är arg över att frun flyttat ifrån honom till sin systers familj i Löderup. Foto: Jens Christian

Mannen ställde märkliga frågor till 5-åringen

Snart sätter sig polisen ner och förhör kvinnan i paret som äger huset. Hon har påsar under ögonen, det märks att hon varit orolig och sover dåligt.

I förhöret berättar hon att familjen hade åkt till bekanta som bor norr om Kristianstad dagen då huset brann.

Hon minns att den 32-årige mannen ringde hennes systerson, som är 5 år gammal.

Högtalarfunktionen var på så kvinnan kunde höra att mannen ställde märkliga frågor om när de skulle åka, när de skulle komma tillbaka och om verkligen alla skulle följa med.

När de satt i bilen klagade pojkens mamma på att 32-åringen ringde så mycket den dagen.

– Pojken har berättat att pappan vid ett parkbesök sa att han skulle bränna upp den som berövade honom möjligheten att träffa sonen, säger husägaren.

Efter branden upptäckte familjen att guld och smycken till värdet av 120 000 kronor hade försvunnit ur huset.

undefined

Kurt Wallander drack av det ljumma kaffet.

– Det betyder att vi ska börja spåra en eller flera utlänningar, sa han. Jag skulle önska hon hade sagt nånting annat.

– Det är fan så obehagligt.
Ur "Mördare utan ansikte".

undefined
undefined

När stenen som polisen hittade bredvid den krossade rutan undersöks hittas en av männens DNA. Nu börjar de misstänkta känna sig pressade. Foto: Meli Petersson Ellafi

DNA hittas på stenen bredvid fönsterrutan

Snart blir det uppenbart att någon inte talar sanning.

Men Hasse Persson och hans kolleger vill inte ta något för givet och föregå utredningen.

De gör husrannsakan hos ytterligare tre män som identifierats som den grå bilens förare av polisens spanare.

En 31-årig statslös man som bor granne med 32-åringen.

En 20-årig syrier från Simrishamn som sägs ha jobbat för husägaren och varit missnöjd med en betalning.

Och en marockan som säger att han är under arton år men som efter en tandkontroll bedöms vara äldre.

Den tekniska bevisningen, telefonpositioneringen, visar att alla utom 32-åringen befann sig i Löderup 11.32 på branddagen.

De fyra grips och häktas.

undefined

Fyra män häktas för brottet. En av dem erkänner att han slagit sönder fönstret i källaren. Men ingen vill säga vem som tände eld på huset. Foto: Meli Petersson Ellafi

När stenen som polisen fann bredvid den krossade rutan undersöks hittas marockanens DNA.

I den 31-årige statslöse mannens telefon hittas dessutom en bild som tagits på husets baksida klockan 12.24 på branddagen.

Nu börjar de misstänkta känna sig pressade.

I nya förhör säger marockanen att de visste att det fanns pengar i bostaden.

Han erkänner att han slog sönder fönstret i källaren och öppnade åt den statslöse som gick in och letade efter pengar.

Ingen vill dock säga vem det var som tände eld på huset.

För kommissarie Hasse Persson är arbetet med fallet snart slut.

Nu kan varken han eller kollegerna göra mer. Det är dags för åklagare att ta över.

Han sätter sig i bilen, kör hem till sitt hus ute i landsbygden och häller upp ett glas av sitt favoritvin rioja.

undefined
undefined

Löderup är annars mest känt för att Kurt Wallanders pappa bor här, för att Gryningspyromanen bott i byn och för att konstnären Ola Billgren växte upp här. Men 2016 riktas blickarna mot orten då en flyktingfamiljs hus brinner. Foto: Henrik Högström

Går inte att bevisa vem som tände på

Under rättegången i Ystads tingsrätt påstår åklagaren att de fyra männen gjorde inbrott i huset för att stjäla värdesaker och anlägga branden för att 32-åringen var besviken efter separationen.

Det kan bevisen inte styrka, enligt tingsrätten.

Därför frias 32-åringen.

Även den 20-årige syriern frias från brott trots att han satt i den grå bilen och väntade under dådet.

Marockanen och den statslöse, som bevisligen befann sig i huset, döms dock för grov stöld. Men ingen kan dömas för branden. Det går inte att bevisa vem som tände på.

Marockanen får villkorlig dom.

Den statslöse döms till sex månaders fängelse.

Kvinnan som flyttat till huset med sin femårige son bara en månad före branden har flyttat tillbaka till Syrien av rädsla för sin exman.

undefined

Ingenstans är man så orolig som i Ystad

Två år senare. Våren 2018.

Kommissarie Hasse Persson cyklar i mörkblå kavaj, rosa skjorta, jeans och svarta solglasögon genom den torra försommarluften nedför Lingsgatan.

Det är ovanligt varmt för att vara maj men då och då svalkar vinden barmhärtigt under kavajen.

Han parkerar strax efter Fridolfs konditori på uteserveringen, mitt emot en färja som strax ska till polska Swinoujscie, låser cykeln och går in.

– Har du något för en glutenintolerant mage? frågar han mannen bakom disken och beställer sedan en kopp svart kaffe och daimbiskvi.

undefined

Kommissarie Hasse Persson beställer en daimbiskvi och en svart kaffe på konditoriet i Ystad. Foto: Meli Petersson Ellafi

Hasse Persson har varit utlånad till Malmö för att hjälpa till att utreda en av de rekordmånga skjutningarna som drabbade staden 2017.

Nu har han precis återvänt till sin vanliga tjänst på polisstationen i Ystad, en stad där många invånare tycks oroliga över brottslighet.

Ingenstans i Sverige känner invånarna så stor oro för brottslighet som i Ystad. I en kartläggning av Brå, Brottsförebyggande rådet, svarar 58 procent av de tillfrågade Ystadborna 2017 att de känner en sådan oro, trots att det begås färre brott i kommunen än på många andra ställen.

Visst har våldet i samhället blivit grövre, det håller Hasse Persson med om. När han i början av karriären körde radiobil i Malmö visste han vilka invånare som var beväpnade. Det var en stor grej då. Nu är det svårt att hålla reda på alla som bär eldvapen.

Samtidigt tycker han inte att samhället blivit sämre. Tvärtom.

– Tryggheten ligger i betraktarens ögon. De som upplever oro är de som har minst anledning att göra det. Kolla på mig, jag är en slätstruken Svensson, precis en sån som egentligen inte behöver oroa sig för att drabbas.

 

LÄS MER: Last night in Ystad: Familjens hus brinner – men vem har egentligen tänt på?

LÄS MER: Last night in Stenträsket: "De vill bara ha de samer som är fina att visa upp"

LÄS MER: Last night in Alvesta: Okända eleven visade sig vara våldtäktsman

LÄS MER: Last night in Eskilstuna: Sara och Jimmy – skilda paret som splittrar S

LÄS MER: Last night in Karlstad: Mitt under mötet stormar fyrtio nazister in: "Ni är avsatta" 

 

LÄS MER: Last night in Saltsjöbaden: Så blev storfamiljen med tre fruar ett slagträ i den politiska debatten