Läs alla delar

Mitt under mötet stormar fyrtio nazister in: "Ni är avsatta"

KARLSTAD. En kväll dyker ett fyrtiotal nazister upp på fullmäktigemötet i Karlstad. De representerar en Facebookgrupp som protesterar mot ett moskébygge.

Snart tvingas kommunpolitikerna föras ut bakvägen.

Publicerad 14 jun 2018 kl 04.06

Flickgravarna kallas de.

14 gravstenar i röd granit på Mosaiska begravningsplatsen. En judisk begravningsplats som ligger likt en grön, stillsam ö mitt mellan dånande trafikvågor på Europaväg 18 och Riksväg 63 i Karlstadsstadsdelen Rud.

De unga kvinnorna anlände sommaren 1945, nyss räddade ur koncentrationslägret Bergen-Belsen, där bland andra Anne Frank hade avlidit bara några månader tidigare.

De kom till en plats som under lång tid varit utvandringsland och som då knappt hade någon erfarenhet av flyktingmottagande.

Från tågstationen fördes de till Herrhagsskolan som snabbt ställde om till sjukhus. Elevernas skolgång fick förkortas.

I Värmland fick de unga kvinnorna en glimt av friheten och lugnet.

Sedan började de dö. En efter en dog ett femtontal, de flesta i tuberkulos, inom loppet av bara ett år.

Totalt kom fler än 159 unga judiska kvinnor till Karlstad. De fick en glimt av friheten, men snart började de att dö, en efter en. Foto: Meli Petersson Ellafi

Ingen visste var gravarna låg

Totalt kom fler än 159 unga judiska kvinnor till Karlstad och i efterhand även ensamma barn.

De allra flesta av de som dog begravdes här. I det område som blev deras fristad men som också länge varit den svenska vaggan för den ideologi som dödade dem. Landskapet där ”svenske führern” Birger Furugård föddes och där det första nazistiska partiet utanför den tysktalande världen en gång bildades.

En dag för tio år sedan gav en lärare i Karlstad två pojkar, båda övertygade nazister, i uppgift att fråga människor på gatan om de visste var Förintelsens offer är begravda i Karlstad.

Ingen visste.

På Mosaiska begravningsplatsen ligger 14 av förintelsens offer begravda.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Även värmländska judar ligger begravda här men det finns ingen församling kopplad till begravningsplatsen. Svenska kyrkan tar hand om den som ett kulturminne.

Foto: Meli Petersson Ellafi

1919 byggde Nissen Felländer, som kommit som ung flykting 1865, en synagoga i Karlstad och donerade mark till begravningsplatsen. 1961 revs synagogan.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Flera av kvinnorna som befriades från koncentrationslägren dog väldigt unga.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Nazister stövlar in på fullmäktigemötet

Några dagar före midsommar stövlar nazister in på fullmäktigemötet i centrala Karlstad.

På almanackan står det 19 juni 2017.

Flera är sedan tidigare kända av polisen.

Några har gripits för våldsamt upplopp i Göteborg, varit misstänkta för misshandel, blivit fällda för hets mot folkgrupp och gripits i fordon beväpnade med stenar vid Husbykravallerna.

På eftermiddagen har de demonstrerat utanför Bibliotekshuset. En betongbyggnad som andas 1970-tal, där politikerna som har budgetdebatt delar våning med barnavdelningen.

Nazisterna har hållit i banderoller med texten ”Ingen moské i Karlstad”, tillsammans med män som bär mc-gängsymboler och med andra personer som protesterar mot att politikerna nyss godkänt detaljplanen till bygget av en moské i stadsdelen Rud.

Vid varje nödutgång står minst en demonstrant. Nazisterna verkar ha bestämt sig – politikerna ska inte komma undan.

Demonstranterna har samlats med banderoller utanför kommunfullmäktige för att protestera mot moskébygget. Foto: Fredrik Karlsson/NWT

Politikerna tvingas eskorteras ut

Som på en given signal går ett tjugotal in, tar rulltrapporna upp och styr mot den öppna sessionssalen.

Där sitter de folkvalda och debatterar något helt annat. Bygget av en Muminpark på friluftsområdet Skutberget.

Högerextremisterna tar plats bland åhörarna på en armlängds avstånd från de politiker som sitter längst till höger i salen.

En folkvald vänder sig så att han är redo om en sten eller något annat kommer farande.

Minuterna går.

Snart vill nazisterna inte höra mer om Muminparken. En av dem reser sig upp.

– Ni har tagit ett helt sinnessjukt beslut i moskéfrågan. Vi i allmänheten vänder er politiker ryggen. Ni är avsatta, ropar han.

Mitt under mötet kommer demonstranterna in för att protestera mot moskébygget. De tar plats bland åhörarna och ropar efter en stund: "Ni är avsatta". Poliser skyndar fram. Foto: Fredrik Karlsson / NWT

Ni har tagit ett helt sinnessjukt beslut

På kommunens webbsändning kan man se hur två poliser, en uniformerad och en civilklädd, skyndar fram och nazisterna reser sig upp.

Efteråt beslutas att ingen politiker ska lämna mötet ensam.

Flera eskorteras ut till väntande bilar av civilpoliser med öronsnäckor.

– Objektet förs ut bakvägen, säger en polis och ger en politiker order om att sätta sig på vänster passagerarsäte.

Sedan rivstartar bilen.

73 år efter andra världskrigets slut har nazisterna medvind. Den 1 maj 2018 samlas omkring 400 nazister för att marschera genom Ludvika. Foto: Meli Petersson Ellafi

Extremhögern går framåt i Värmland

73 år efter andra världskrigets slut har nazisterna medvind i Värmland.

Förra året rapporterades 170 högerextrema aktiviteter i regionen, jämfört med enbart fem 2013.

Mest aktiva är Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och nätverket Defend Wermland, som består av medlemmar ur numera nedlagda Svenskarnas Parti.

Störst är de i Karlstad, Kristinehamn och Filipstad.

De anordnar kampsportsträning på ett gym utanför Kil, patrullerar gator och torg i självutnämnda trygghetsvandringar i anslutning till metoo och några månader efter aktionen mot kommunfullmäktige attackerar de Prideparaden i Karlstad.

Enligt Brottsförebyggande Centrums årsrapport ”Hot mot demokratin i Värmland”, som kartlägger politisk extremism, har extremhögern flyttat fram sina positioner medan den radikala vänstern och den radikala islamismen i stort sett är helt frånvarande.

Ändå är oron för islamismen påtagligt störst.

Kommunen svämmas över av protesterna mot moskébygget. Ett fyrtiotal personer tar sig in på politikernas möte för att protestera. Foto: Privat

SD samlar ihop 8 000 underskrifter om moskébygget

När Islamiska föreningens planer på att bygga en moské blir kända svämmas kommunen över av en sällan skådad proteststorm.

SD samlar snabbt ihop 8 000 namnunderskrifter till krav om folkomröstning om bygget.

Över 500 Karlstadbor skickar sina synpunkter, de flesta kritiska, till kommunen.

Någon oroas över framtida parkeringskaos. Andra menar att en moské inte hör hemma i ett bostadsområde. En del varnar att den kan bli en grogrund för radikalisering och terror.

”Det är viktigt att alla vi svenskar som ser denna sjuka utveckling knyter samman i ett enat motstånd”, kommenterar en nazist på den populära Facebookgruppen ”Nej tack till moské i Karlstad”.

I Facebookgruppen "Nej tack till moskén i Karlstad" länkas ofta artiklar från högerradikala och nazistiska sajter.

Viktigt att alla vi svenskar knyter samman i ett enat motstånd

Där pekar många varnande på islamistiska terrordåd som skakar Europa. De enas om att islam är ett hot mot svenskar, att fler muslimer kommer att ha inflytande över samhället och att en moské på Rud innebär att stadsbilden för evigt förändras.

Många verkar dock inte bry sig om vilka som styr Facebookgruppen, så länge de är kritiska till moskén.

Här länkas gärna artiklar från högerradikala och nazistiska sajter.

När någon ifrågasätter länkarna skriver administratören ”John”:

”Om vi är nazister, eller ej, det spelar ingen roll alls. Målet är det viktiga och målet är att moskén inte ska byggas”.

Vi bestämmer oss för att kontakta ”John”.

"Jag och mina barn skulle våldtas"

När vi åker till Karlstad visar det sig att nazistaktionen på fullmäktigemötet fått större konsekvenser än vad som hittills varit känt.

– Just nu pågår ett extremt angrepp på demokratin, säger Niklas Wikström, ordförande för Liberalerna när vi möts på den plats där nazisterna gick in för att avsätta politikerna.

Niklas Wikström, ordförande för Liberalerna i Karlstad, sitter i fullmäktigesalen där nazisterna gick in för att avsätta politikerna. Foto: Meli Petersson Ellafi

Just nu pågår ett extremt angrepp på demokratin

En annan folkvald berättar att moskémotståndare uppmanat folk att söka upp politikerna.

– Jag och mina barn skulle våldtas.

Flera säger att deras politiska arbete påverkas.

– Om jag i vanliga fall alltid uttalade mig om precis det som hjärtat var fullt av, så gör jag ju inte det i dag. Nu tänker jag på vad jag kan avstå att säga.

"Jag fruktar för mina barns liv"

För att minska hoten har högt uppsatta kommunpolitiker avstått från att prata om det som pågår. De har inte berättat om hotfulla brev och om hur deras familjer hängs ut. I medier har de tidigare bara sagt att det blivit stök kring moskéfrågan som rör upp känslor.

– Då förstår inte folk allvaret. Men jag fruktar för mina barns liv. Det hela kommer så nära familjen och varje gång jag uttrycker mig skarpare kommer hoten direkt, säger en folkvald.

KD-politikern Kjell-Arne Ottosson guidar nyfikna i gränsen mellan Sverige och Norge, där andra världskriget och motståndet mot nazismen är i allra högsta grad levande. Foto: Meli Petersson Ellafi

En annan politiker säger att nazisterna är ett uttryck för klyftor i samhället.

– Man gör det här för att man tror man kan förbättra samhället. Men till vilket pris? Samtidigt har samhället svikit dem också. Det är vad de ger uttryck för.

Niklas Wikström är orolig att svenskar ska vänja sig vid nazistiska aktioner och marscher, som de i Göteborg 2017 och i Ludvika och i Boden i år. I Umeå meddelar Judiska Föreningen att de lägger ner för gott, efter återkommande hot och trakasserier från nazister. Nu finns inte längre någon judisk verksamhet i Sverige norr om Uppsala. Ordföranden Carinne Sjöberg, säger att situationen "påminner om tyskt 30-tal".

– Vid en moskéfråga som den i Karlstad hakar nazisterna på för de kan bilda opinion och få med sådana som generellt inte tillhör deras rörelse, säger Niklas Wikström.

Protesterna mot muslimska symboler ökar

De senaste åren har protester mot muslimska symboler och byggnader ökat i Sverige.

Kritiken kommer nu från grupper som generellt står långt ifrån varandra politiskt.

Ett exempel är debatten om böneutropen i Växjö, där både Sverigedemokrater och liberaler har varit kritiska.

Inställningen till moskébygget i Karlstad och till muslimer går hand i hand med de attityder som många svenskar har. Till exempel visar en rapport om svenskarnas syn på invandring från maj 2018 att de är mer negativa till sådana från länder i Mellanöstern och Afrika än från andra områden.

Våren 2018 utsätts en moské i Hässleholm för mordbrand samma dag som nazister demonstrerar på torget. I Stockholm sprejas Södermalmsmoskéns port och fasad flera gånger med nazistiska hakkors.

En politiker i Karlstad berättar att hen fått samtal från väljare som säger att de ”tror på allas lika värde”.

– Men inte på muslimernas lika värde.

Här är en illustration över hur moskén i Karlstad är tänkt att se ut. Illustration: Björn Sahlqvist/Arkitektstudion AB

Inför kyrkovalet 2017 liknar SD:s gruppledare i riksdagen Mattias Karlsson Koranen vid Adolf Hitlers ”Mein Kampf”.

Rauf Ahmadi på Islamiska kulturföreningen skakar på huvudet.

– Problemet är att många i dag låter rädslan styra dem, säger han.

På somrarna trängs så många besökare på Islamiska kulturföreningens lokal på Kronoparken, omkring sju kilometer från Karlstads centrum, att en del får stanna ute.

Trots att muslimer från hela Värmland kommit till föreningens lokaler i över 20 år tycks få utomstående ha lagt märke till dem. Åtminstone tills ansökan om moskébygget blev känd.

Även muslimska föreningar protesterar

Protesterna kommer även från muslimska föreningar. En afghansk organisation skriver i ett brev till kommunen att den konservativa moskén kan bidra till framtida radikalisering bland muslimer. Det blir känt att Islamiska föreningen tidigare bjudit in kända salafister utbildade i Saudiarabien, som dock tagit avstånd från jihadistisk terrorism. En imam som föreningen bjöd till Karlstad i december 2016 uppmärksammades i SVT:s Uppdrag granskning när han inför dold kamera avrådde en misshandlad kvinna från att polisanmäla sin man.

Om religionsfriheten inte ska gälla alla, då kan man lika gärna skrota den

"Inga muslimska extremister kommer från Värmland. Ingen härifrån har åkt för att strida utomlands. Sådana finns på andra håll i landet", säger Rauf Ahmadi. Foto: Sanna Emanuelsson / NWT

– Inga muslimska extremister kommer från Värmland. Ingen härifrån har åkt för att strida utomlands. Sådana finns på andra håll i landet. Orsaken är att vi jobbat hårt och nära myndigheter i många år, säger Rauf Ahmadi.

Har möten med myndigheter och polis varje månad

Enligt Rauf Ahmadi är föreningen en större måltavla för radikala islamister än för de som oroar sig att moskén ska bli en grogrund för terrorism.

– Vi följer inga grupper och vi har kontinuerlig kontakt med polis och med Säpo. Det går inte en månad utan att vi har möte med myndigheter, svenska kyrkan och polis och för vidare deras tankar till vårt muslimska samfund.

När planerna på moskébygget först presenterades var många kritiska till storleken och kostnaden, 3 000 kvadratmeter till priset av 60 miljoner kronor. Ett missförstånd, enligt Rauf Ahmadi. Nu heter det att bygget ska bli ungefär en tredjedel så stort och billigare än det som tidigare sagts.

Pengarna ska inte komma från Saudiarabien eller fundamentalistiska avsändare, har föreningen sagt.

– Folk ser inte vilken tid och energi vi lägger ner på att våra medlemmar ska vara goda samhällsmedborgare. Vi är en del av samhället och det behöver inte alla grupper gilla. Men om religionsfriheten inte ska gälla alla, då kan man lika gärna skrota den, säger Rauf Ahmadi.

Synagogan attackeras med brandbomber

I december 2017 skanderar pro-palestinska demonstranter i Malmö om att massakrera judar och i Göteborg attackeras synagogan med brandbomber. Ungdomar tvingas fly församlingshuset i panik. Snart grips två män, från Syrien och Palestina, för dådet.

Synagogan i Göteborg attackeras med brandbomber i december 2017. Ungdomar tvingas fly församlingshuset i panik. Foto: Henrik Jansson

Den drabbade synagogan i Göteborg var det första ickekristna bönhus som byggdes i Sverige, år 1855.

När synagogan skulle byggas mötte judiska församlingen motstånd främst från myndigheter.

På 1800-talet anklagades regeringen av en antijudisk opinion för att vara tolerant mot judar. Detta trots att judar fram till 1860 bara fick bo i några svenska städer.

I slutet på 1800-talet och början på 1900-talet anlände många judar som flytt Östeuropa. till Sverige. De levde fattigt och bosatte sig i arbetarkvarter i Göteborg, Lund och Stockholm.

I Värmland föddes snart den svenska nationalsocialismen.

De första partimötena hölls i Folkets Hus i Deje, ledda av mannen som kallades Deje-Hitler eller ”den svenske führern”, Birger Furugård.

Skrev listor på judar som skulle mördas

I Karlstad upprättade de svenska nazisterna sin första partilokal.

Senare skulle nationalsocialisterna skriva listor med uppgifter på svenska judar, var de bodde och jobbade och var deras barn gick i skola, som skulle mördas eller skickas till svenska koncentrationsläger om Tyskland ockuperade Sverige.

Birger Furugård marscherade intill Adolf Hitler i Tyskland och mötte både Führern och Joseph Goebbels på nazisternas partimöte.

Birger Furugård tillsammans med Adolf Hitler och Joseph Goebbels vid det nationalsocialistiska partimötet i Essen 1927. Foto: Scanpix

Någon har lagt en krans på Birger Furugårds gravsten i Årjäng.

Han bjöd dem också till Sverige för att tala vid nazistmöten. Svenska myndigheter satte stopp för planerna, men många högt uppsatta värmlänningar gick med i nationalsocialismen. Bland andra Biskop JA Eklund, i dag byst utanför domkyrkan i Karlstad, och prästen Hilding Malmgren som gärna hissade hakkorsflaggan i stället för svenska flaggan.

Även på 1980- och 1990-talen var Värmland känt för sin fruktade naziströrelse som låg bakom grova våldsdåd och inbrott i mobiliseringsförråd där man kom över automatvapen och militär utrustning.

1 maj 2018 i Ludvika. Nazisterna är enhetligt klädda i vita skjortor och svarta byxor. Några bär sköldar. Foto: Meli Petersson Ellafi

400 nazister samlas i vita skjortor

Den 1 maj 2018 samlas omkring 400 nazister i Ludvika för att marschera genom staden.

Längst fram går män och kvinnor enhetligt klädda i vita skjortor och svarta byxor. Några av dem bär sköldar.

Vi åker till demonstrationen och identifierar flera nazister som var med på moskéaktionen i Karlstad.

När vi vänder tillbaka till Värmland stannar vi i Säffle hos Joost Lakmaker, en av få Förintelseöverlevare som ännu kan berätta om nazisternas terror.

– Är de nazister? utbrister 94-åringen när han får se filmklipp från demonstrationen.

– Oj oj oj. Det är inte klokt. Människan är konstig.

Hela Joost Lakmakers familj, hans föräldrar och fem syskon, dog i nazistiska koncentrationsläger.

När Sveriges våldsammaste nazistorganisation demonstrerar i Ludvika finns flera värmlänningar på plats.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Per Öberg, som här lagt sin vita skjorta i en påse, företräder nynazistiska Nordiska motståndsrörelsen och är kommunfullmäktigeledamot i Ludvika. Han har vapenlicens trots att Säpo skrivit att han är "olämplig att ha vapenlicenser".

Foto: Meli Petersson Ellafi

Dagen innan nazisterna stövlar på Ludvikas gator säger flera judiska ättlingar i området till Sveriges Radio att de är rädda.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Antirasistiska nätverket Clowner mot nazism demonstrerade mot judehatet i Ludvika 1 maj. Senare polisanmäldes nätverket, som inte hade demonstrationstillstånd.

Foto: Meli Petersson Ellafi

En pizzeria i Ludvika väljer att porta stökiga nazister. Några veckor senare blir en av pizzerians anställda misshandlad, enligt en polisanmälan.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Gruppledare Björn van der Hert från Karlskoga. Nazismen växer i både Dalarna och Värmland. När journalisten Alexandra Pascalidou besökte Karlstad för ett samtal om hat dök 12 nazister från NMR upp och uppträdde hotfullt.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Motdemonstranterna överröstade nazisterna i Ludvika på 1 maj. NMR demonstrerade även i Boden samma dag.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Vit makt-miljön är enligt Säpo den svagare av extremistmiljöerna. Men i Värmland finns varken jihadister eller autonoma grupper i större omfattning. Här är nazisternas fäste starkt, på grund av en lång tradition i landskapet.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Hela Joost Lakmakers familj dog i nazistiska koncentrationsläger. "Det är inte klokt", säger han när han får se filmklipp från nazisternas demonstration i Ludvika. Foto: Meli Petersson Ellafi

Som 17-åring steg han av spårvagnen utanför sitt hem i Amsterdam efter att ha varit hos sin flickvän, när han såg hur SS-soldater tvingade familjen upp på ett lastbilsflak.

När de åkt i väg gick han upp till lägenheten, som plomberats av nazisterna.

Han satte sig på trottoarkanten och grät.

Senare skulle han själv gripas och föras till bland annat Auschwitz, vilket siffrorna på hans vänstra arm, 139789, vittnar om.

Joost Lakmaker återkommer ofta till ögonblicket när han ser sin familj föras bort.

Medan vi samtalar hörs ropen från nazistdemonstrationen.

”Nationalsocialist, folkgemenskap”.

Ropen från nazistdemonstrationen hörs i lägenheten: ”Nationalsocialist, folkgemenskap”. Foto: Meli Petersson Ellafi

Politikerna tvingas ha väktare hemma hos sig

Efter moskéaktionen i Karlstad tvingas flera folkvalda ha väktare hemma dygnet runt i en vecka. De får även överfallslarm.

En fritidspolitiker som hängs ut av moskémotståndarna har egentligen, internt, motsatt sig bygget. Inom sitt parti säger hon att hon flytt ett land där hon förtryckts i religionens namn. På jobbet, där hon ofta sitter ensam, möter hon dagligen kritiska kommentarer från kunder om politikernas moskébeslut.

Moskédebatten är den i särklass mest aggressiva som Karlstads lokalpolitiker upplevt. Och då har de ändå tagit sig an många tuffa ämnen de senaste åren.

Förra året förekom hot från åhörare under tre fullmäktigemöten i rad.

2013 bestämde sig Karlstads kommun för att lägga bud på en fastighet som Hells Angels använde som klubblokal. På auktionen gick mc-gängmedlemmar fram till kommunens budgivare och misshandlade honom. Efter att polisen gripit flera personer fortsatte budgivningen mellan Karlstad kommun och en person i Hells Angels-väst. Till sist vann kommunen med ett bud på 3,1 miljoner kronor.

Trots hot vägrade kommunstyrelsens ordförande Per-Samuel Nesser (M) att backa.

När Hells Angels i år förlorade en tvist med Karlstad reglerade mc-gänget skulden genom att lämna över 335 954 kronor i en plastpåse till kommunen.

"Till slut väljer vi att inte berätta"

De som varit med i politiken ett längre tag minns nostalgiskt hur de förr i tiden kunde ha fasta telefontider då medborgare kunde ringa dem.

Nu tvingas de sitta med polis och gå igenom olika tänkbara situationer där de och deras familjer kan attackeras. Chansen att klara attacker är större om man tänkt igenom potentiella faror.

– Många känner att det blivit för stort avstånd mellan väljare och politiker och har därför ingen empati för att vi folkvalda blir utsatta. Det är snarare något vi får räkna med som offentliga personer, låter det som. Då väljer vi till slut att inte berätta, om ingen ändå kommer att bry sig. Och då förflyttas vad som blir normalt och accepterat, säger en politiker.

"John": De använde sin rättighet att säga vad de tyckte

En vårdag lyckas vi få kontakt med ”John”, administratören i Facebookgruppen ”Nej tack till moské i Karlstad”.

Han kan tänka sig att svara på några frågor.

”John” säger att gruppen består av människor som enats ”från höger till vänster”.

– Moskén representerar den pågående islamiseringen av det svenska samhället.

Han beskriver moskéaktionen som ”hedervärd”. Den lyfte frågan kring ”politikernas oförmåga att förstå allvaret att ge utrymme åt salafister i vår stad”.

– Aktionen gjorde att många Karlstadsbor och värmlänningar tvingades ta ställning i frågan och därmed visa vad de tyckte. En grupp människor använde sin demokratiska rättighet att säga vad de tyckte och tänkte till de som har vägrat lyssna och lyfte frågan till folket, säger ”John”.

"Nu protesterar vi mot politiker-packet som vill ge bygglov till en moské", skriver Facebookgruppen "Nej tack till moské i Karlstad".

Snart visar det sig att ”John” egentligen heter något annat

Tidigt i samtalet säger ”John” att moskéaktionen i kommunfullmäktige gjordes av sympatisörer och att aktionen ”får stå för dem”.

Men en av Facebook-gruppens två administratörer är nazisten som på fullmäktigemötet ropade att politikerna nu var avsatta. Han heter Ludvig Delin, är 27 år och bor i ett samhälle utanför Karlstad. Enligt Brottsförebyggande Centrum i Värmland är han ledare i det högerextrema nätverket Defend Wermland.

Ludvig Delin är dömd för hets mot folkgrupp

Ludvig Delin dömdes 2015 för två fall av hets mot folkgrupp efter att ha skrivit antisemitiska inlägg på twitter. Tidigare kandiderade han för numera nedlagda Svenskarnas Parti i Vänersborg och höll tal i Stockholm och på Almedalen.
Han har varit misstänkt för fler brott.

2014 var han inledningsvis misstänkt i ett fall där en man i Vänersborg blev knivskuren av en nazist efter en diskussion om invandring. Delins vän dömdes till fängelse för dråpförsök.

2015 greps han i en bil med stenar och maskeringshuvor i Husby och misstänktes, men friades senare, för förberedelse till misshandel under kravallerna i Stockholmsorten.

2017 greps han för att ha slagit och spottat en person som gick Pride-tåget i Karlstad. Tingsrätten friade men domen överklagades till hovrätten som håller förhandling 30 augusti.

Ludvig Delin kandiderade tidigare för numera nedlagda Svenskarnas Parti i Vänersborg.

Jag frågar "John" om hoten som politiker utsätts för via Facebookgruppen. Och om det inte snarare är en antidemokratisk metod att försöka avsätta folkvalda politiker med en aktion.

– Nu ställer du fler frågor än vad som sades i början av det här samtalet. Nu försöker du bara greppa efter halmstrån, är det sista svaret han ger.

En skåpbil styr in i en folkmassa vid moské

Samma dag som moskéaktionen hålls har en man styrt en skåpbil rakt in i en folkmassa vid en moské i norra London och skrikit att han vill döda alla muslimer.

En man dör och flera skadas.

I en svensk nationalistisk podd försvaras attentatsmannen som en vanlig medborgare som ”fått nog”.

En av programledarna, som säger att han skulle ha deltagit i moskéaktionen i Karlstad, frågar sig vad judar tycker om att moskén ska byggas alldeles i närheten av Mosaiska begravningsplatsen.

Joos Lakmaker vägde bara 35 kilo när han befriades från koncentrationslägret. Han tycker inte att man ska nonchalera nazisterna: "Nej, man ska visa vad man tycker". Foto: Meli Petersson Ellafi

Förintelseöverlevaren: "Det började med fascistiska partier"

Förintelseöverlevaren Joos Lakmaker i värmländska Säffle säger att han är rädd att det ska gå som under andra världskriget.

– Det började med fascistiska partier och organisationer, säger han.

På frågan om vad som bör göras mot nazister, om de ska nonchaleras, skakar han på huvudet.

– Nej, man ska visa vad man tycker.

När jag kom tillbaka från koncentrationslägren trodde jag att folk hade lärt sig

Siffrorna på hans vänstra arm vittnar om tiden i Auschwitz. Vid evakueringen av fångar gick Joost Lakmaker i bara fångkläder i 28 minusgrader och åt mask för att överleva.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Joost Lakmakers hem är fullt av bilder på familj och vänner som dog i förintelsen.

Foto: Meli Petersson Ellafi

Joost Lakmaker vägde bara 35 kilo när han befriades. När han minns Auschwitz talar han om baracker och uppställningar. Om 25 piskrapp för att han råkade kalla en medfånge vid hans namn i stället för de siffror som hade tatuerats in i huden.

När Joost Lakmaker blev fri hade han överlevt dödsmarschen, nazisternas evakuering av fångar från Auschwitz till Buchenwald. Han minns hur han gick i bara fångkläder i 28 minusgrader och åt mask i skogen för att inte dö av svält som tusentals andra.

Innan vi tar farväl pekar han på bilder på familjen som nazismen tog ifrån honom.

I många år har Joost Lakmaker besökt skolor i Värmland för att berätta.

– När jag kom tillbaka från koncentrationslägren trodde jag att folk hade lärt sig.

Pojkarna togs med till begravningsplatsen

När de två pojkarna, båda övertygade nazister, återvände till skolan och berättade att ingen visste var Förintelsens offer är begravda i Karlstad, fick läraren en idé.

Han, Christer Mattsson, tog med dem till Mosaiska begravningsplatsen.

En av pojkarna trodde att gravarna var tomma och att de är en del av ”den judiska världskonspirationen”.

Den andre pojken ville veta mer.

Läraren tog med de två pojkarna, som båda var övertygade nazister, till platsen i Karlstad där de 14 kvinnorna ligger begravda. Foto: Meli Petersson Ellafi

De 14 kvinnorna i de så kallade flickgravarna är:

Margit Heltai 31/12 1907-22/7 1945

Eva Baumöhl 25/9 1926-27/12 1945

Sari Berkovitz 14/3 1915- 1/1 1946

Rachele Frimerman 27/8 1927-11/10 1945

Judit Sandor 1/5 1928-16/9 1945

Anna Glückman 13/4 1916- 1/1 1946

Frida Rosenberg 5/2 1922-5/8 1945

Cesia Fajer 6/7-14/8 1945

Eva Fischer 21/12 1926-1/1 1946

Saba Goldhammer 21/3 1924- 3/12 1945

Chawa Goslawska 15/4-11/5 1946

Regina Malek 21/11 1921- 12/9 1945

Fajdla Wolmar 20/6 1915- 12/12 1945

Josefa Wawrzyniak 26/12 1925-16/12 1945

 

LÄS MER: Last night in Ystad: Familjens hus brinner – men vem har egentligen tänt på?

LÄS MER: Last night in Stenträsket: "De vill bara ha de samer som är fina att visa upp"

LÄS MER: Last night in Alvesta: Okända eleven visade sig vara våldtäktsman

LÄS MER: Last night in Eskilstuna: Sara och Jimmy – skilda paret som splittrar S

LÄS MER: Last night in Karlstad: Mitt under mötet stormar fyrtio nazister in: "Ni är avsatta" 

LÄS MER: Last night in Saltsjöbaden: Så blev storfamiljen med tre fruar ett slagträ i den politiska debatten