Dålig arbetsmiljö. Utbrändhet. Svaga chefer.
Så lät några av vittnesmålen från de 33 sjuksköterskor på Norrlands universitetssjukhus, Nus, som i går berättade i Expressen och Västerbottens-Kuriren varför de valt att byta jobb.
222 sjuksköterskor lämnade universitetssjukhuset i Umeå mellan maj 2016 och mars 2018. Precis som många andra landsting brottas Nus, som har 2 900 sjuksköterskor, samtidigt med stora pensionsavgångar.
Äldre erfaren personal ersätts i högre grad än tidigare med yngre.
– Vi är inne i den största generationsväxlingen som vi haft i svensk hälso- och sjukvård, även i Västerbotten, säger Ann-Christin Sundberg, hälso- och sjukvårdsdirektör vid Nus.
"Alla uppger att de har brist på sjuksköterskor"
De studenter som tar examen räcker inte till.
– Det har gjorts prognoser inom Sveriges kommuner och landsting nyligen där man ser att behovet inom vård och landsting vida överstiger de kullar som utexamineras.
Runt om i landet vittnar man om samma sak: brist på sjuksköterskor.
– Alla landsting och kommuner uppger att de har brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, säger Hans Karlsson, chef vid avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges kommuner och landsting, SKL.
LÄS MER: Sjuksköterskorna som bytte karriär – och liv
Antalet chefer har ökat kraftigt
Sedan 2010 har antalet sjuksköterskor ökat, men de senaste tre åren har antalet minskat med 0,42 procent, enligt en ny granskning från Vårdförbundets tidning Vårdfokus. Samma granskning visar att antalet chefer, handläggare och administratörer ökat dramatiskt jämfört med vårdpersonal de senaste sju åren.
Mellan 2010 och 2017 har antalet chefer, handläggare och administratörer ökat med 35,87 procent, det vill säga 8 242 årsarbetare, enligt Vårdfokus.
Sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker har, under samma period, ökat med 2,26 procent, eller 1475 årsarbetare enligt de siffror från SKL som Vårdfokus tagit del av.
Sveriges befolkning har ökat med 7,48 procent under de sju åren.
Under perioden har några landsting övergått till regioner, något som kan påverka statistiken eftersom man då övertagit administratörer, men det bortförklarar inte trenden enligt Vårdfokus.
– Att administration ökar är ett samhällsproblem. Det ser vi inom skola, polis och även sjukvården. Det behöver vi jobba med naturligtvis, säger Maria Aleniusson, HR-direktör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Men vi behöver administrativ personal för att personal i kärnverksamheten ska kunna arbeta vårdnära. Det är viktigare än någonsin när det råder brist på specialistkompetens att vårdpersonal får göra det de är bäst på.
Många fler behöver utbildas
Vad gör man då åt sjuksköterskebristen? Och hur allvarlig är den?
Vi har talat med ett tiotal experter verksamma inom allt från sjukvården till Vårdförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting och Regeringskansliet. De är oense om mycket, men åtminstone en sak är de överens om: Svensk sjukvård kommer behöva utbilda sjuksköterskor under de närmaste åren i en takt som man aldrig tidigare varit i närheten av.
Vi bad dem svara på de vanliga frågorna om sjuksköterskebristen. De kan tyckas enkla och grundläggande, men svaren är långt ifrån självklara.
• Var är bristen på sjuksköterskor mest akut just nu?
– Psykiatrin. Operation. Intensivvård och onkologi, alltså cancervård. Och så behövs distriktssjuksköterskor. Äldrevården ska vi inte prata om, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
Flera av uppgifterna bekräftas av SCB:s Arbetskraftsbarometer. 80 procent av arbetsgivarna uppgav där brist på nyexaminerade och yrkeserfarna specialistsjuksköterskor inom anestesi, intensivvård och operation för 2017. Omkring 90 procent larmade dessutom om brist inom olika specialiseringar, till exempel psykiatri och vård av äldre.
Fackordföranden är upprörd över hur sjuksköterskebristen påverkar både patienter och anställda.
– Ingen av oss ska bli sjuka av att vårda andra sjuka. Men det råkar vi ut för, säger Sineva Ribeiro.
Vi gör intervjun medan hon väntar på att statsminister Stefan Löfven ska komma till Uddevalla för att inviga Vårdförbundets kongress. På scen har man satt upp rosa ballonger, men det är långt ifrån feststämning bland medlemmarna.
• Hur många sjuksköterskor saknas i Sverige?
Enligt Vårdförbundet behövs 45 000 sjuksköterskor de kommande tolv åren.
Det är vad som krävs för att Sverige skulle ha samma nivå av sjuksköterskor per capita som övriga länder i Norden. Det sättet att räkna bygger dock på att Sverige skulle ha samma organisation på sjukvården som grannländerna, vilket inte är fallet i dag.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har kommit fram till att det behövs 39 000 sjuksköterskor under de kommande åtta åren.
Socialstyrelsen har däremot inga nationella siffror för hur många sjuksköterskor som saknas.
– Jag vet inte ens var sådana siffror skulle finnas tillgängliga, säger Katarina Sandberg, utredare vid Socialstyrelsen som ligger bakom rapporten ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård”.
Det ska dock förändras. Socialstyrelsen fick förra året i uppdrag att ta fram nationella siffror. Anna Nergårdh, med förflutet som landstingsdirektör, utsågs i mars av regeringen att leda en utredning med uppdrag att föreslå hur en omstrukturering av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet ska genomföras.
– Jag tror att det man gör nu när man gett Socialstyrelsen ett tydligare mandat om att titta på bemanning och kompetensförsörjning i hela landet, att nationellt beskriva vilka gap vi har och var utbildningsinsatser behövs, är viktigt. Man kunde ha gjort det tidigare, säger hon.
Varför har man inte gjort det tidigare, det känns nästan lite självklart?
– Det kan man tycka, men vi har ett starkt kommunalt självstyre i Sverige, säger Anna Nergårdh.
Hon ser hur svensk sjukvård går mot ökat samarbete.
– Jag kan se att i fler och fler frågor så blir det tydligt för många aktörer att vi behöver samordna oss bättre. Det är ju det som ligger bakom att man nu arbetar gemensamt med kunskapsstyrning och kunskapsunderlag och att man har gemensamma satsningar i cancervården. Och att landstingen går ihop när det gäller flygplanstransporter. Länge gjordes det på 21 olika sätt, men vi har en rörelse just nu där man mer och mer förstår behovet av en nationell samordning. Så jag är inte förvånad att man kommit dit nu även när det gäller kompetensförsörjningsfrågor.
• Varför saknas så många specialistsjuksköterskor?
– För det första har utbildningen inte hängt med antalsmässigt. Men det största problemet är att andelen som utbildar sig till specialistsjuksköterskor har minskat i 20 år, så där har stat och landsting helt enkelt försummat sin uppgift med kompetensförsörjning, säger Göran Stiernstedt, tidigare direktör för vård och omsorg på SKL.
Han ledde utredningen "Effektiv vård" som blev klar 2016.
– Det gör mig lite upprörd, för om du för 25 år sedan hade frågat runt i vården om de på sikt tror att behovet av specialistsjuksköterskor kommer öka eller minska hade nog alla svarat att det kommer öka. Det är en fråga som hamnat mellan stat och landsting, men inte minst staten har försummat det. Att ansvara för kompetensförsörjningen är en av statens viktigaste uppgifter och det har man försummat, säger Göran Stiernstedt.
Göran Hägglund, tidigare partiledare för KD och socialminister 2006–2014, känner igen Stiernstedts bild.
– Vi har under mycket lång tid haft en underförsörjning, säger han.
– Landstingen har riktat väldigt starka önskemål till statsmakterna om att skapa möjligheter till att man ska kunna utbilda sig med bibehållen lön, samtidigt som staten har tyckt att det här nog faktiskt i första hand är landstingens sak att ansvara för. Det är de som känner till dimensioneringen, de ska kunna göra avvägningen mellan å ena sidan vanliga sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Därför är det också rimligt att de står för finansieringen av det. Det har varit en mycket långvarig dragkamp mellan stat och landsting om detta. Den har pågått i åtminstone ett par decennier, säger Göran Hägglund.
Vårdförbundet pekar på ett annat problem, att sjuksköterskebristen och personalomsättningen gör att arbetsklimatet blir sämre för de som stannar kvar. Vilket i sin tur leder till att fler väljer att sluta.
Kan få lägre lön av att specialistutbilda sig
Sjuksköterskor kan samtidigt få bättre förhållanden om de söker sig till bemanningsföretag. De kan då arbeta kvar på landstingets sjukhus, men få både högre lön och mer frihet att välja bättre arbetstider.
– Jag träffade en narkossjuksköterska i helgen. Hon blev erbjuden 80 000 kronor av ett bemanningsföretag om hon ville komma till dem i sommar. I landstinget ligger medellönen för specialistutbildade på 34 000 kronor, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro som menar att högre löner behövs för att göra sjuksköterskejobbet mer attraktivt.
Ett annat problem, menar hon, är att det inte alltid lönar sig ekonomiskt att specialistutbilda sig.
– Medlemmar hör ofta av sig om att de får gå ned i lön eftersom arbetsgivaren ser det som att man börjar om när du börjar med en ny specialitet. Det är jättekonstigt. Du har barnmorskor som väljer att gå tillbaka till sin intensivvårdstjänst som sjuksköterska för att de ska slippa gå ned 5 000 kronor i lön som barnmorska. Och då har man två legitimationer. Det håller ju inte! Att inte värdera utbildning och kunskap kommer inte löna sig i längden, säger Sineva Ribeiro.
Sveriges demografi, med många äldre, påverkar också.
Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKL:
– I och med att det är så stora pensionsavgångar hinner inte högskolor och lärosäten utbilda och ersätta exakt lika många som går i pension. Det innebär att specialistsjuksköterskor har minskat med 15 procent mellan 2000 och 2015, enligt Socialstyrelsen.
Han fortsätter:
– Söktrycket till utbildningarna har ökat, men det är fler som går i pension än som utbildas. Antalet vi anställer har ökat. Men det ökar inte i relation till hur många som slutar.
"Det blir ett moment 22"
I januari 2017 sköt regeringen till statligt stöd för vad man kallade ”bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården” genom den så kallade Professionsmiljarden. I överenskommelsen mellan regering och SKL öronmärktes 300 miljoner kronor för att ge sjuksköterskor möjlighet till nödvändig specialistutbildning. Pengarna skulle bland annat göra det möjligt för sjuksköterskor att få lön under studierna.
Men satsningen har inte riktigt fått den effekt som regeringen hoppats på.
– Jag har väldigt många medlemmar som har sökt, men som inte kan få tjänstledigt för att gå specialistutbildningen. Det är så få sjuksköterskor på vissa enheter att vissa chefer inte kan släppa dem. De har rätt att säga nej. Det blir ett moment 22. Vi vill ha specialister, men vi kan inte släppa i väg de sjuksköterskor som vill utbilda sig på grund av personalbrist, säger Vårdförbundets Sineva Ribeiro.
• Finns det några positiva exempel ute i vård-Sverige när det gäller situationen med sjuksköterskorna?
Ett lyckat exempel hittar vi i Småland.
För ett år sedan var 14 av 55 sjukskötersketjänster vakanta på akutkliniken i Växjö. I dag är alla de tjänsterna besatta. Kliniken är inte längre beroende av bemanningsföretag och hyrpersonal. Och vården man erbjuder nu är billigare än när man var beroende av bemanningsföretag.
– Huvudskälet till att vi kunde vända det här är att vi arbetade stenhårt med arbetsmiljön så att vi fick tillbaka sökande på våra ordinarie tjänster, säger Carina Pettersson, verksamhetschef vid akutkliniken i Växjö och Ljungby.
Hon pekar på att en viktig del har varit att anställa transportörer och servicevärdar så att sjuksköterskor får fokusera på det de utbildats för.
– De fixar med städning, fyller på, ordnar fika åt våra patienter och går med prover. De gör allt det där så att vi andra kan ägna oss åt det rent vårdande.
Sjukskrivningar och uppsägningar har minskat sedan reformen med servicevärdar.
– Vi har inte gjort några förändringar i lönestrukturen. Det här handlar inte om att ge folk flera tusen mer i månaden. Det här handlar om att skapa en bättre arbetsmiljö i det dagliga arbetet.
Varför har man inte gjort detta tidigare? Och varför tar inte fler verksamhetschefer liknande beslut?
– Inom sjukvården i dag byter man ledarskap ofta, säger Carina Pettersson. Verksamhetschefer och avdelningschefer byts ut vartannat år, om inte årligen. Då hinner man inte se vad som verkligen behövs, säger Pettersson.
"Vår högsta peak kommer 2019"
På Norrlands universitetssjukhus har man arbetat efter samma filosofi.
– Vi kommer inte klara oss annars, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann-Christin Sundberg.
Hon varnar dock för att en ännu större utmaning väntar landstinget redan nästa år.
– För Västerbotten är vår högsta "peak", när flest går, 2019. Sedan blir det lite mindre. Vi är mitt uppe i brinnande… att det är många fler som lämnar oss än någon gång tidigare. Det är ungefär tre gånger så många som 2010, säger hälso- och sjukvårdsdirektören.
För just sjuksköterskor kommer pensioneringarna öka markant från 2021.
Ann-Christin Sundberg är inne på samma spår som många av sina kolleger. Det försvinner så mycket vårdpersonal att man måste göra något mer drastiskt.
Hur problemet ska lösas kommer med all sannolikhet bli ett av valets hetaste debattämnen och en av Sveriges stora ödesfrågor de kommande åren.
– Vi måste öka i numerär, säger Sundberg, men vi måste också ändra arbetssätt och titta över hur vi kan jobba annorlunda för de här personerna som vi tappar i antal kommer vi inte att hitta.
LÄS MER OM VIKTIGASTE VALFRÅGORNA:
• VÅRD: Hur kunde så många missa min pappas cancer?
• INTEGRATION: Kvinnorna som lever isolerade i sina hem
• LAG & ORDNING: Rånade och lurade – polisen hinner inte utreda
• SKOLA: Sprickan i skolan – kiss i papperskorgen och brinnande gardiner
