Människan på väg att utplåna allt liv – 1 miljon arter hotas

Larmet: Jorden befinner sig i sjätte massutdöendet

En miljon djur- och växtarter hotas i dag av utrotning.

Art efter art försvinner i en allt snabbare takt.

Fem gånger tidigare har jorden drabbats av ett massutdöende som utplånat nästan allt liv på kort tid.

Vi befinner oss i det sjätte massutdöendet – och människan är orsaken.

Publicerad 23 jul 2019 kl 06.07

Föreställ dig att människan är det enda levande djuret kvar på planeten. Sedan länge har vi tystat fåglarnas kvitter och insekternas surr. 

Ett tag visade vi upp de sist bevarade däggdjuren på djurpark. Men svälten blev påtaglig, och när fodret tog slut blev djuren nödslaktade och uppätna.

Föreställ dig att alla näringsämnen har runnit ut haven, och gjort dem lika livsodugliga som den torra jorden blivit obeboelig.

Ingenstans finns längre odlingsbar mark. Vi odlar på artificiell väg i växthus, utan naturliga pollinatörer. Området omges av taggtråd och beväpnade vakter.

Föreställ dig att vi lever i enorma storstäder som breder ut sig i ett ökenlandskap. Hungern och de skyhöga priserna driver oss till att slåss för den sista maten.

Desperationen leder till flyktingströmmar och krig. Snart har vi också utplånat oss själva.

***

Vi är inne i det sjätte massutdöendet.

En miljon djur- och växtarter hotas i dag av utrotning, enligt en FN-rapport om biologisk mångfald från maj i år.

Art efter art försvinner från våra ekosystem i en sällan skådad hastighet.

Det senaste massutdöendet skedde för 65,5 miljoner år sedan. Då utplånades dinosaurierna av en stor asteroid.

Den här gången är det människan som är orsaken.

– Om det bara fortsätter är det ett förfärligt scenario vi har framför oss. Då kan man verkligen säga att vi sågar av grenen som vi sitter på, säger Vivi Vajda.

undefined

”Efter det att asteroiden slog ner i Mexiko och tog kål på dinosaurierna förändrades vegetationen helt”, säger Vivi Vajda.

Foto: DAMIAN KELLY/UNIVERSITY OF QLD/HAN/EPA/TT

Hon är professor i paleontologi och chef för Naturhistoriska riksmuseets enhet för paleobiologi. Hennes forskningsområde är omvälvande katastrofer i jordens historia, biodiversitet och klimat i ett geologiskt tidsperspektiv.

– Flera tidigare utdöenden hänger ihop med vulkanism, exempelvis under övergången mellan tidsperioderna trias och jura för 200 miljoner år sedan. Det människan ställer till med just nu kan liknas vid ett vulkanutbrott, och konsekvensen blir densamma. Vi är som en lavaström som bränner och skövlar, inget växer där vi sätter asfalt och betong. Vi förgiftar insekter precis som vulkanens svavelångor tar död på liv, säger Vivi Vajda. 

undefined

Vivi Vajda.

Foto: Jenny Leyman

– Den rådande insektsdöden är ett exempel som visar hur allt hänger ihop och drabbar oss människor direkt. Det går hand i hand och sker väldigt snabbt.

***

Över 40 procent av alla insektsarter hotas av utrotning, visar en stor internationell rapport som presenterades i tidskriften Biological Conservation i år.

Insekterna försvinner i en åtta gånger högre takt än däggdjur, fåglar och reptiler. Det totala insektsbeståndet minskar med 2,5 procent varje år och kan därmed vara helt utrotade inom 100 år, enligt rapporten.

Bekämpningsmedel i lantbruken, urbanisering och klimatförändringar nämns som viktiga orsaker.

Insektsdöden innebär att hela ekosystem riskerar att kollapsa.

– Det uppenbara är maten. Omkring 75 procent av alla sorters växter som vi äter är beroende av insekter för att pollineras, och insekter är beroende av en bred biologisk mångfald. Det är inte osannolikt att vi hamnar i en situation med problem kring färsk mat och näringsbrist som följd, säger Torill Kornfeldt.

Hon är vetenskapsjournalist, författare och är en av programledarna i podcasten ”P3 Dystopia”. I slutet av juni släppte de ett avsnitt om det sjätte massutdöendet.

undefined

Över 40 procent av alla insektsarter hotas av utrotning.

Foto: OLEH SNITOVSKY / STELLA PICTURES/

I podcasten utforskar de framtidsscenarion där näringsbrist orsakar infertilitet och svåra sjukdomar, och där barn växer upp i en värld där fåglar bara existerar i sagor berättade av äldre generationer.

– Scenariot är draget till sin spets. Det är svårt att föreställa sig en situation där alla fåglar verkligen är borta. Men många arter är hotade och framför allt är arterna beroende av varandra. Hela ekosystem kan försvinna snabbt, säger Torill Kornfeldt.

Vi är på ett sluttande plan och har varit det ganska länge. Det kommer att gå fortare och fortare

De flesta ekosystem är väldigt komplexa. Plötsligt har vi utrotat en art för mycket och allt går sönder, förklarar hon.

– Tänk dig att du sitter i ett flygplan och tar bort en mutter. Det går bra. Du plockar bort en mutter till, det går också bra. Och en till. Du kan fortsätta ganska länge. Men det är omöjligt att veta vilken mutter som blir den sista, som gör att planet kraschar. De flesta tycker det är bra att sluta ta bort muttrar tidigt.

***

Frågan om biodiversitet, alltså mångfald av arter, försvinner ibland i debatten om klimathotet, anser Vivi Vajda. 

Samtidigt hänger de två ihop.

– Avskogningen går mycket snabbare än klimatförändringar. Det är extremt akut, det handlar om dag till dag. Viktiga biotoper försvinner, med djur och växtarter som vi aldrig kan ersätta. När vi skövlar skogarna förändras också klimatet, säger Vivi Vajda.

Över en femtedel av Amazonas regnskog har skövlats sedan 1970-talet, för att göra plats för odlingsmark och skogsplantager. Här odlas bland annat sojabönor som blir till djurfoder i Europa, visar en ny studie från Chalmers.

Det ömtåliga ekosystemet står nu inför en brytpunkt. 

undefined

Den gigantiska regnskogen kan omvandlas till en savann.

Foto: AP / TT NYHETSBYRÅN/

På grund av klimatförändringar och torka kan den gigantiska regnskogen omvandlas till en savann redan vid en fjärdedels avskogning, enligt en rapport förra året i Science Advances. Detta eftersom Amazonas genererar ungefär hälften av sitt eget regn. 

– Efter en stor skövling är det lätt att hävda att skogen växer tillbaka. Men min forskning visar att det aldrig blir detsamma. Efter det att asteroiden slog ner i Mexiko och tog kål på dinosaurierna förändrades vegetationen helt, säger Vivi Vajda.

– Man ska därför vara väldigt försiktig med att hugga ner skog och tänka att det växer tillbaka som innan avverkningen. Även om man inte har utrotat träden för gott är det aldrig samma ekosystem som kommer tillbaka. Vi kan få tillbaks viss vegetation, men vi kan aldrig få tillbaka arter som blivit utrotade.

***

Hur bråttom är det då?

Om vi fortsätter som i dag har vi bara några decennier på oss innan det är för sent, enligt Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Vi är på ett sluttande plan och har varit det ganska länge. Det kommer att gå fortare och fortare, säger han i ”P3 Dystopia”.

Ett massutdöende har två kriterier: Att antalet arter slås ut snabbare än normalläget, och att 75 procent av existerande arter försvinner till följd av det. 

Det första kriteriet är redan uppfyllt. Utrotningstakten är redan tio till hundra gånger högre än den genomsnittliga de senaste tio miljoner åren, enligt FN-rapporten om biologisk mångfald.

Den viktigaste orsaken till förlust av biologisk mångfald är förändrad markanvändning på land och i vatten, exempelvis uppodling och avskogning, enligt en FN-rapport.

Foto: WERNER RUDHART / DPA/IBL

Den viktigaste orsaken till förlust av biologisk mångfald är förändrad markanvändning på land och i vatten, exempelvis uppodling och avskogning, enligt en FN-rapport.

Foto: ALEXANDER ROCHAU / ADOBESTOCK

Foto: ADOBESTOCK

Det andra kriteriet är vi ännu inte i närheten av.

– Men om dagens rödlistade arter skulle dö ut inom de närmaste decennierna har vi kommit ett bra steg på vägen. Vi ser i dag inga tecken på att det här är på väg att vända, och gör vi ingenting kommer vi att hamna där. Att förlora 75 procent av arterna på jorden är den totala katastrofen. Det är en total katastrof även om vi bara förlorar hälften av det, säger Torbjörn Ebenhard i ”P3 Dystopia”.

– Det som behövs är en radikal förändring i hela samhället och vårt sätt att leva. Vårt sätt att värdera saker. Vad är ett gott liv? Det måste vi tänka över och fundera hur vi vill leva. 

Det finns också till synes enkla lösningar som kan bromsa utvecklingen, menar Vivi Vajda. Ett exempel är att köpa upp mark till nationalparker och betala ersättning till de länder som vill bevara naturliga biotoper.

Enligt Vivi Vajda kan vi hindra katastrofen – människan har lyckats förut.

– Ett bra exempel på det är freonet, där länderna insåg allvaret och gick ihop. Nu är ozonskiktet nästan återställt, säger hon.

– Vi är mitt uppe i det sjätte massutdöendet, men vi kan stoppa det. När människan verkligen vill går det att förändra på nolltid. Om vi sätter frågan högst på agendan. 

En miljon arter är hotade

I maj släppte IPBES, FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, en beskrivning av förlusten av biologisk mångfald i världen. 

Enligt rapporten hotas cirka en miljon arter av utrotning. Enligt en stram bedömning finns åtta miljoner arter globalt.

Konsekvenserna av massutdöendet är jämförbar med klimathotets effekter, även om hoten är nära kopplade, enligt rapporten. 

En stor del av jordens naturliga miljöer har kraftigt förändrats av människan: 75 procent av landytan, 66 procent av haven och 85 procent av våtmarkerna. 

Hälften av korallreven är borta, och bestånden av inhemska terrestra djurarter har minskat med minst en femtedel.

Den viktigaste orsaken till förlust av biologisk mångfald är förändrad markanvändning på land och i vatten, exempelvis uppodling och avskogning. Jakt, fiske och urbanisering är andra faktorer som spelar in.

Klimatförändringar har en ökande verkan, liksom föroreningar i jord, vatten och luft, samt plast i haven.

Källa: IPBES

Jordens fem tidigare massutdöenden

1. Ordovicium-utdöendet

En istid ledde till att havsnivåerna föll med 100 meter, vilket utrotade 60-70 procent av alla arter.

 

2. Devonska utdöendet

En utdragen klimatförändring slog hårt mot alla arter som levde i grunt vatten. 70 procent av alla arter utrotades, inklusive nästan alla koraller.

 

3. Perm-trias-utdöendet

Det största massutdöendet, mer än 95 procent av alla arter dog ut, däribland jätteinsekter. Utdöendet orsakades av kraftig global uppvärmning, som kan ha berott delvis på vulkanutbrott.

 

4. Trias-jura-utdöendet

75 procent av arterna försvann, sannolikt på grund av enorma vulkanutbrott. Detta massutdöende banade väg för dinosaurierna att breda ut sig.

 

5. Krita-tertiärgränsen

Ett jättelikt asteroidnedslag i Mexiko strax efter stora vulkanutbrott i nuvarande Indien blev slutet på dinosaurierna. Totalt dog ungefär hälften av alla arter på jorden ut.