Kvinnorna som kämpar mot corona • Svåraste utmaningarna

Hon jobbar 17 timmar i sträck – går hon kan patienterna dö

Överläkaren Clara Strömberg, 61, har köpt en regnrock för att få tillräckligt skydd.

Intensivvårdssjuksköterskan Katja Fogelberg, 46, jobbar 17 timmar i sträck med personer som kan dö – om hon lämnar dem i en sekund.

Sjuksköterskan Emma Nilsson, 23, väntar på anstormningen som ska komma.

Expressen har pratat med kvinnorna som kämpar mot corona på de svenska sjukhusen.

Publicerad 26 mar 2020 kl 17.03

Katja, 46: ”Lite av en skräck”

Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm

När sjuksköterskan Katja Fogelberg, 46, kommer hem från jobbet tidigt på morgnarna piper det ibland fortfarande i huvudet. Pipet, som oftast ger sig efter ett tag, kommer från larmande apparater på intensivvårdsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, där hon jobbar med att vårda svårt sjuka covidpatienter. 

Flera av mina patienter har varken varit väldigt gamla eller haft bakomliggande sjukdom. Ändå har de blivit väldigt dåliga

Hon börjar oftast klockan 21 på kvällarna och slutar vid 07.30 morgonen därpå. I söndags blev det i och för sig 17 timmar, men i natt blir det ett ”vanligt pass” försäkrar hon. Det är i alla fall vad hon säger när vi pratar en dryg timme innan hon ska vara på jobbet igen. 

För egentligen är ingenting som vanligt. 

– Jag läser i trådar där folk skriver att det här är som en vanlig influensa. Så är det säkert för ganska många. Men flera av mina patienter har varken varit väldigt gamla eller haft bakomliggande sjukdom som vi vetat om. Ändå har de blivit väldigt dåliga i den här sjukdomen. Så det går inte att veta. Och det är det som är lite av en skräck för oss, säger hon. 

Så gott som inför varje pass delges ny information om vad som gäller just den dagen eller natten. Senast var ytdesinfektionen slut, vilket innebar att de fick använda en annan produkt som förvisso tar död på viruset, men först efter att man gnuggat ytorna i 20 sekunder. 

– Det är det som har varit lite svårt, just för att det är så nytt det här. Det är inte bara att komma till jobbet och tänka att ”nu gör jag som jag gjorde i går”. 

undefined

MYCKET JOBB. Katja Fogelberg konstaterar att detta nog är hennes två mest bokade veckor i år, eller kanske nånsin: ”Jag förstår de som känner att de skulle vilja gå till jobbet, eller på restaurang. Att vissa tycker att det bara är en influensa. Men det är inte bara en influensa”, säger hon. Foto: Privat

Så många intensivvårdas

Hittills inskrivna: 200. 

Medianålder: 64. 

Dagar från insjuknande till intensivvård: 9,3.

Har någon riskfaktor: 77 procent. 

Källa: Intensivvårdsregistret. Uppdaterad senast 26/3 klockan 17.23. 

Det tar bara ett par minuter att få på sig skyddskläderna när man ”fått in vanan”, säger Katja Fogelberg. Munskydd, mössa, glasögon, skyddsrock, handskar – ett par till handskar – och sedan ett plastförkläde är det som ska på. Hamnar något snett får det sitta så under de närmsta tre timmarna, eftersom man inte kan rätta till skyddskläderna i salen. Själv brukar hon tejpa fast sina handskar eftersom hon har så smala armar. 

– Första dagen jag hade på mig andningsskyddet blev jag trött bara efter en halvtimme. Det blir ett slags motstånd när man andas. Så man får försöka att ta det lite lugnare, även om det inte går eftersom det är så mycket som kan pipa hela tiden. 

undefined

KAROLINSKA SJUKHUSET. På intensivvårdsavdelningen har de vanligen 16 platser, men aldrig personal för mer än mellan 10-12 patienter.

Foto: OLLE SPORRONG

I salen där covidpatienter vårdas har man sänkt temperaturen just eftersom personalen har så mycket kläder på sig. Men det är inte bara skyddsutrustningen som gör jobbet på intensivvårdsavdelningen väldigt annorlunda just nu, säger Katja Fogelberg. 

– Våra vanliga patienter har det ju också svårt med andning, men det som är speciellt med covidpatienterna är att lungorna inte mår speciellt bra trots att de ligger i en respirator.  

– I vanliga fall försöker vi hålla personen vaken och samtidigt få dem att andas själva. Men de här patienterna andas alldeles för stora andetag och då är det risk för att deras lungor tar skada. Därför måste vi försöka söva dem mer än vad vi gör med de vanliga patienterna på intensivvårdsavdelningen. 

De här patienterna andas alldeles för stora andetag

Inte heller med sömnmedel är det som vanligt. När man söver ner någon med det vanliga sömnmedlet sjunker blodtrycket, vilket innebär att man måste ge medicin för att höja det. När det kommer till covidpatienter har det inte alltid hjälpt. I stället har man fått ta till ett annat, ytterligare sömnmedel, när man nått maxdosen på det första. 

undefined

SKYDD. Katja Fogelberg har sett bilderna på den italienska vårdpersonalen som fått märken efter skydden. Hon säger att hon som mest får några streck i ansiktet när hon tar av sig masken. ”Det kan ju göra ont om en gummisnodd hamnar fel, och så har man mössa och glasögon på det. För man kan liksom inte rätta till den när man är inne i salen. Då riskerar man att få smittan på sig”, säger hon.

Covidpatienterna kan ibland ha 14 pumpar med mediciner kopplade till sig, säger Katja Fogelberg. Och ibland kan det bli stopp i slangen nere i lungorna för att patienten hostar upp slem. Nyligen fick hon också tejpa om två av tuberna till plastslangarna, eftersom de kan lossna när covidpatienterna svettats för mycket. Dessa saker gör att patienterna inte kan lämnas ensamma ens en sekund. En annan är att de ibland försöker dra ur slangen om de vaknar till. 

– Det första man gör om man känner att man har något i halsen är att båda händerna ofta går upp mot tuben, och så försöker du få bort det där. För det är jätteläskigt att ha något som känns i halsen. Du tror att du kanske håller på att kvävas och det kan ju säkert kännas så också. 

Hon beskriver jobbet som väldigt stressigt. 

– Jag kanske står vid en patient när det börjar larma på den bredvid, och då måste jag titta eftersom min undersköterska inte får ändra på medicinerna som höjer blodtrycket. Sedan kanske någon börjar röra på sig och då måste jag springa till den patienten och ge den lite extra sömnmedicin snabbt. Och så fortsätter det. 

undefined

SLUT. På vissa ställen har sjukvårdspersonal skrivit ”rör ej” på handspriten, säger Katja Fogelberg: ”Det har de gjort för att människor som besöker sjukhuset åtminstone ska få lite dåligt samvete om de tar med sig handspriten därifrån”.

Foto: ANN JONASSON / BILDBYRÅN

Sist var det två sjuksköterskor på tre coronapatienter i den sal där Katja Fogelberg jobbade. I vanliga fall har de kanske en patient var att ta hand om. Men nu är som sagt ingenting som vanligt. 

– Det har känts som att vi varit lite för få just under det senaste passet, eftersom det kom in två covidpatienter i ganska rask takt, varav en behövde intuberas (en tub i luftstrupen reds.anm).

– Utifrån våra förutsättningar har vi ändå kunnat ge en god vård. Men om det blir en sådan anstormning som det blivit i vissa andra länder… Ja, jag vet inte vad jag ska säga. Det är det vi är rädda för. 

Clara, 61: ”De går i rymddräkt, medan vi ska ha förkläden”

Södersjukhuset, Stockholm

Clara Strömberg, 61, är överläkare på Södersjukhusets akutmottagning, där hon jobbat i snart 20 år. På hennes sjukhus började man i förra veckan tillverka egna visir av tusen overhead-papper som man hittade i förrådet. 

Nu har hon gått och köpt sig själv en regnrock. 

– Så får man bara sprita av den, säger hon och skrattar. 

Men egentligen är det gravallvarligt. Hon diabetiker, över 60 år gammal och ser sig själv därför lite som i en riskgrupp. 

undefined

RÄDD. Så sent som i helgen jobbade Clara Strömberg på Södersjukhusets covidavdelning. Hon lade då in flera patienter som sedan visade sig ha varit smittade. Hon säger att det inte bara är hon, utan även yngre personal, som är rädda nu: ”De ser ju att det är yngre friska som blir jättesjuka i den här smittan. Vi försöker dämpa rädslan, men det är inte lätt alltså”.

Regnrocken har Clara Strömberg köpt efter att Region Stockholm gav beskedet om att även kortärmade skyddsrockar är säkert nog när man vårdar covidpatienter. Att frågan kommit på tal handlar rent krasst om att de långärmade rockarna, precis som visiren, är på väg att ta slut. 

Trams, säger hon om de nya riktlinjerna och betonar att de saknar vetenskaplig grund. Dessutom frågar hon sig vad som kommer att hända med sjukvårdsstrukturen om även personalen blir sjuk. 

– Jag tror att man kan trolla om man vill det. Andra sjukhus, län och länder har andra regler. Titta bara på Italien och Storbritannien. De går ju i rymddräkt, medan vi ska ha förkläden.

undefined

SÖDERSJUKHUSET. Clara Strömberg har jobbat på Södersjukhusets akutmottagning i snart 20 år. Foto: OLLE SPORRONG

Brist på skyddsutrustning

• På onsdagen sa Sinerva Ribeiro, ordförande i vårdförbundet, till Aftonbladet att skyddsutrustning som visir och munskydd kan vara slut inom två till tre dagar. 

• Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall uppgav i tisdags att en tredjedel av alla regioner ändrat rekommendationerna för hur personlig skyddsutrustning används på grund av materialbristen. 

• Enligt Läkarförbundet har hälften av landets regioner frångått Folkhälsomyndighetens rekommendation om långärmad skyddsutrustning. 

• Arbetsmiljölagens sjätte kapitel ger skyddsombud rätt att avbryta arbetet vid omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv – formellt kallat skyddsombudsstopp.

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell finns det i dag inget som tyder på att vårdpersonal skulle vara extra utsatt, vilket var fallet med sarsepidemin då en femtedel av fallen var sjukvårdspersonal. Samtidigt kommer rapporter om vårdpersonal som dött av coronaviruset bland annat från Italien, där minst 24 läkare dött under se senaste två veckorna. Den yngste blev bara 57 år gammal. 

– Hur mycket vårdpersonal det kan vara vågar jag inte tänka på, säger Clara Strömberg. 

undefined

TILLBAKAVISAR KRITIKEN. Region Stockholm tillbakavisar att förändringen med rockarna skulle öka smittrisken: ”Om man använder det på rätt sätt ska det räcka med kortärmat. Om man har moment med stor risk att kläderna blir kontaminerade så ska man använda långärmat”, säger regionens chefläkare Elda Sparrelid till SVT.

Foto: Anna Molander / Region Stockholm

Emma, 23: ”Blir glad varje gång det kommer ett negativt svar”

Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

Sjuksköterskan Emma Nilsson, 23, jobbar till vardags på den medicinska akutvårdavdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg, som tillhör Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sedan i slutet på förra veckan har hela hennes avdelning gjorts om till en karantänavdelning där de i upp till två dygn vårdar alla patienter som misstänks ha smittats. 

undefined

VARMT. Sjuksköterskan Emma Nilsson (till vänster) beskriver arbetet i skyddsutrustning som varmt och väldigt svettigt: ”Och så tappar man lite av det nära patientarbetet. Den personliga kontakten kan försvinna lite när man står där med skyddad mun, ett stort visir och plastförkläde över hela kroppen”, säger hon. Till höger syns kollegan Malin Brink.

Foto: Gitte Alsterberg

Hon säger att hon så klart har tänkt på att hon varje dag kanske utsätts för coronaviruset, men att hon ändå känner sig trygg. 

– Man blir glad varje gång det kommer ett negativt provsvar, både för min och för patientens skull. Men med tanke på den stora skyddsutrustning vi har och att jag ändå rör mig i samhället dagligen, där det också finns smitta, känns det inte som att jag har en större risk att smittas på jobbet än någon annanstans. 

Till skillnad från i Stockholm är trycket i Göteborg än så länge hyfsat lågt och avdelningens platser är ännu inte fyllda.  

– Vi får se det som ett sätt att vila upp oss inför den här kulmen som man tror ska komma om någon vecka eller så. Men jag upplever det ändå som att vi är ganska väl förberedda. Nu känns det mest som att vi nu står stand-by och väntar på att en ordentlig anstormning ska komma. 

undefined

VÄNTAR. Sjuksköterskorna Emma Nilsson, Mimmi Lilja och Erika Cras. ”Vi är ju vana att ha sex eller sju patienter per sjuksköterska och som det är nu har man tre eller fyra. Så jag upplever att det är mindre stressigt nu, men att all skyddsutrustning ändå gör att det tar sin tid”, säger Emma Nilsson (till vänster). Foto: Privat

Värst drabbade regionerna hittills

Stockholm: 99. 

Västra Götaland: 33. 

Sörmland: 21. 

Östergötland: 17. 

Skåne: 10. 

Uppsala: 9. 

Dalarna: 8. 

 

Siffran avser inskrivningar på intensivvården. 

Källa: intensivvårdsregistret. Uppdaterad senast 26/3 klockan 17.23.

Katja, 46: ”Det kan också hända mig”

Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm

När den här veckan är slut kommer Katja Fogelberg ha jobbat 104 timmar de senaste två veckorna. En vanlig vecka jobbar man 34,5 timmar på hennes skift. 

Just nu finns det skyddsutrustning så att det räcker, åtminstone på intensivvårdsavdelningen som är prioriterad på det sättet. Men att det en dag kan komma att ta slut är något som oroar henne. Inte minst eftersom viruset kommer ut i luften när de byter slangar på patienterna. 

– Jag är mest rädd att jag ska behöva jobba i det här utan skydd. För jag möter hela tiden de här patienterna och den här sjukdomen på min arbetsplats, så det är klart att jag är orolig. Om det kommer in en ung person som varit frisk från början, men som blir så här dålig i den här sjukdomen. 

– Då kan det också hända mig, trots att jag är väldigt frisk. 

På fredagen kliver hon på igen.