Rädslan efter jättebränderna: Är det bara början?

SANTA ROSA. Om klimatfrågan har ett brandlarm gick det i USA hösten 2017.

43 människor har omkommit, värden motsvarande Jamaicas hela BNP har gått förlorade och den amerikanska staten har under året spenderat över 16 miljarder kronor på brandbekämpning.

Expressen har besökt norra Kalifornien där förödelsen är som störst och tusentals människors liv vänts upp och ned.

När brandsäsongen i västra USA nu går mot sitt slut ställer sig befolkningen frågan: Är det här bara början?

Bakom de militära vägspärrarna är det som om världen går från färg till svartvitt.

Bland utbrända bilvrak längs trottoarkanter och på uppfarter går det knappt längre att se vilka bilar som är 40 år gamla och vilka som är alldeles nya.

Under dem syns stelnade pölar av aluminium som fram till natten mot den 9 oktober var fälgar.


LÄS MER PÅ EXPRESSEN KLIMAT

5 500 byggnader och tre bostadsområden har slukats av lågorna.

Sönderbrända tvättmaskiner och torktumlare utgör högsta punkt på tomt efter tomt. En och annan provisoriskt upphängd amerikansk flagga vajar i den, för årstiden, heta vinden.

– Moder natur är arg på oss… det ser ut som att en bomb exploderat här, säger JoAnn Morrison som bor i Coffey Park, den värst drabbade stadsdelen i Santa Rosa.

Sedan böjer hon sig ner i askan igen. Hon hoppas kunna hitta något av sitt julpynt.

Farrah Jean Gwin och expojkvännen Joshua Schainblatt söker i brandresterna efter sina ägodelar. "Vi går runt som zombies. Jag märker att jag har fått problem med närminnet", säger Farrah Jean Gwin.
Foto: AXEL ÖBERG

"Det gick knappt att se när vi körde"

När Julie Swanstrom tittade ut genom sitt fönster under brandnatten möttes hon av meterlånga, glödande stycken av bråte som färdades genom luften.

– Det var då jag insåg att vi måste evakuera. Jag sa åt min rumskompis att ta sin handväska och dator och att vi måste ta oss härifrån. Röken var så tät att det knappt gick att se när vi körde därifrån.

Andra hann inte undan.

Bränderna som härjade norra Kalifornien från den 8 till 31 oktober har krävt minst 43 människoliv och tvingat ytterligare 185 personer till sjukhus.

Så många liv har inte krävts i spåren av amerikanska skogsbränder på 99 år.

I desperation kastade sig människor i pooler och körde genom hav av lågor för att undkomma bränderna.

Farrah Jean Gwin blev med sitt hus under en av de värsta skogsbränderna i Kalifornien på över 50 år. Hon har nu återvänt till sitt hus för att söka efter smycken som hon hoppas klarat sig.
Foto: AXEL ÖBERG

Bränder växte med en fotbollsplan var tredje sekund

850 kvadratkilometer har bränts i Santa Rosa med omnejd. Närmare 9 000 byggnader är förstörda och 90 000 människor tvingades att lämna sina hem. Vissa av dem tvingades också göra om processen både en och två gånger när bränderna fortsatte att växa och stora tältläger upprättades för dem som inte hade någonstans att ta vägen. Så kallade Diablo-vindar med en styrka på 28 meter per sekund gav bränderna kraft att växa med en hel fotbollsplan var tredje sekund.

Grafik: Emil Forsmarker

Det är inte bara Kalifornien som drabbats hårt av skogsbränder under 2017. Runt om i den amerikanska västern och i Kanada blev tusentals människor brandflyktingar under sommaren och hösten.

– Det är fruktansvärt. Alla familjer har tvingats iväg åt olika håll och vi vet inte om vår hemstad kommer att brinna ner, sa Pam Lussier från Williams Lake i British Columbia när hon tvingades fly sitt hem i juli.

Röken från de kanadensiska bränderna spred sig över gränsen till USA. Även i Montana och Oregon tvingades människor evakuera sina hem på grund av brandröken har legat tjock över storstäder som Seattle och Portland. Skolor stängde på grund av att luften var för farlig att andas.

Bränderna som härjade i norra Kalifornien från den 8 till 31 oktober har krävt minst 43 människoliv och tvingat ytterligare 185 personer till sjukhus.
Foto: AP

Vid en första anblick kan det tyckas märkligt att det gångna brandåret blivit så förödande i Nordamerika. Väderfenomenet La Niña bidrog under vintern till riklig nederbörd över Västern. Men nederbörd innebär växtlighet. Och när den blöta vintern sedan följdes av en mycket varm och torr sommar, en av de varmaste någonsin på många håll väster om Klippiga bergen, blev nämnda växtlighet ett mycket potent underlag för bränder.


Hälften av den nedbrända ytan beror på klimatet

Enligt en studie vid University of Idaho i oktober i år, kan hälften av den sammanlagda yta som brunnit i västra USA mellan 1984 och 2015 tillskrivas människans inverkan på klimatet.

– Vi går inte längre och väntar på att mänskligt orsakad klimatförändring ska göra inverkan på bränder i västra USA. Det händer redan, sa geografiprofessorn John Abatzoglou när hans studie publicerades.

– Under de senaste årtiondena har vi sett längre brandsäsonger, större bränder och större brända områden. Dessa observationer leder oss till frågan: Varför? Vad vi konstaterat är att människans inverkan på klimatet spelat en tydlig roll i ökningen av skogsbränder.

"Sådana bränder går inte att stoppa"

Det råder dock oenighet bland forskare om hur stor inverkan människans påverkan på klimatet har när det gäller just skogsbränder.

Rich Minnich är professor vid University of California i Riverside med brandekologi som specialinriktning. Han menar att den främsta anledningen till att det gångna årets bränder varit så kraftiga och omfattande är att bränder inte tillåts brinna naturligt på samma sätt som i slutet av 1800-talet utan släcks så snabbt som möjligt med följden att stora områden med tät växtlighet byggs upp över tid. När det sedan finns gott om bränsle för stora bränder som bara kan spridas vid väderförhållanden så extrema att brandförsvaret inte kan stå emot – då är det som upplagt för katastrofer likt branden i Santa Rosa i oktober.

– Du kan ha hur många flygplan och helikoptrar du vill. Sådana bränder går inte att stoppa. Hur kan man prata om att man har elden omringad när 100 kvadratkilometer redan har brunnit?

Bilden visar ödeläggelsen – svep med markören i bilden  

"Man borde låta dem brinna naturligt"

Den gladlynta, tecknade björnen “Smokey”, som blivit en symbol för att stoppa skogsbränder till varje pris, beskriver Minnich som “ett fantasifoster med orwellisk attityd”.

– Den amerikanska myndigheten för skogsvård har låtit dessa bränsleförråd växa i 100 år och brutit ett naturligt förlopp genom att göra allt för att släcka bränder så fort de uppstår när man i stället borde låta dem brinna naturligt. När jag jämför med Baja California i Mexiko, som har samma klimat som södra Kalifornien, har de inte samma problem med bränder och de har heller inte samma strategi.

Vid bränderna i Kalifornien i oktober krävdes förstärkning med brandmän från närliggande delstater. Konsekvenserna om flera bränder drabbar befolkade områden inom kort tid under kommande år blir enligt Minnich förödande – och mycket svåra att hantera.

Tre åtgärder för att motverka bränder

Han efterlyser framför allt tre saker för att motverka, för människan, förödande bränder och konsekvenserna av dem:

• En förändrad syn på bränder och acceptans för att låta skogsområden brinna naturligt under milda väderförhållanden.

• Naturvård, bland annat i form av att återigen göra fler brandkänsliga områden i Kalifornien till betesmark för kreatur och på så sätt bli av med brandfarlig växtlighet.

• Samt att människor måste acceptera att det är farligt att bo i områden med hög brandrisk och fatta beslut därefter.

– Vi har inte råd med ett status quo. Om vi inte vidtar åtgärder kommer vi att se fler sådana här bränder.

Den totala kostnaden för förödelsen efter bränderna uppskattas till 2 490 miljarder kronor. 43 människor dog.
Foto: AXEL ÖBERG

Kostnaden för förödelsen: 2 490 miljarder

Bränderna i Kalifornien var bara den senaste av en rad naturkatastrofer som drabbat USA, som att brottas med konsekvenserna av orkanerna Harvey, Irma och Maria under lång tid framöver.

Den totala kostnaden för förödelsen uppskattas till 2 490 miljarder kronor.

97 procent av världens klimatforskare är överens om att mänskligt orsakade klimatförändringar är ett faktum.

Det är också 13 amerikanska myndigheter i en rapport som publicerades i början av november.

Men den regering som styr dem, och världens största ekonomi, är av en annan uppfattning. Med president Donald Trump i spetsen – och utnämningar som energiminister Rick Perry och miljöminister Scott Pruitt – är förnekelse av mänskligt orsakade klimatförändringar den nya normen i Vita huset.

Det blev bland annat tydligt när presidenten bestämde sig för att dra sig ur Parisavtalet i september, och när forskare vid den statliga miljöskyddsmyndigheten stoppades från att tala om klimatfrågan vid en konferens.

Samtidigt vill en majoritet av befolkningen i samtliga delstater att USA förblir Parisavtalet troget.

Vad gäller bekämpningen av skogsbränder väntar minskade anslag med 23 procent (drygt 2,5 miljarder kronor) för kommande år.

Skogsbränder och klimatförändringar

• Högre temperaturer och torrare förhållanden har ökat risken för skogsbränder
• Stormars förändrade rörelsemönster kan öka antalet blixtnedslag, vilka är den enda naturliga orsaken till skogsbränder.
• Under de senaste 35 åren har säsongen för skogsbränder blivit 20 procent längre i västra USA – ytterligare 2,5 månader under vilka risk för skogsbränder föreligger. Delar av USA riskerar bränder året runt.
• Klimatförändringar kan inte beskrivas som den direkta orsaken till enskilda skogsbränder – men de förhållanden som de orsakar i Nordamerika skapar förutsättningar för fler och kraftigare bränder.
• Enligt en studie vid University of Idaho från oktober 2017 kan omkring hälften av de skogsbränder som drabbat USA sedan mitten av 1980-talet tillskrivas klimatförändringar.
Källor fakta + grafik: Environmental Protection Agency, New York Times, PBS, Climate Central, Proceedings of the National Academy of Sciences, Risk Management Solutions, Universal Ecological Fund, US Department of Agriculture, CBC, Seattle Times, The Oregonian, Los Angeles Times, AP

"Det kommer att bli längre säsong för bränder"

I juli 2014 rasade den största skogsbranden i Sverige på 50 år, där en person omkom och ett drygt tusental tvingades evakuera. Enligt forskning vid så väl SMHI som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är det möjligt att skogsbränderna kan bli fler i Sverige på sikt. Klimatsimuleringarna i studien fokuserar på år 2070-2100 och det är i södra, och framför allt sydöstra Sverige, som brandrisken kan öka som mest.

– Det kommer att bli längre säsong för bränder. Det kan man räkna med, säger Anders Granström, brandekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Detta behöver dock inte nödvändigtvis innebära fler skogsbränder. En avgörande faktor är hur antalet dagar det regnar är fördelade. Efter fem regnfria dagar uppstår risk för brand i svensk skog.

– Det relevanta är inte totalnederbörden utan hur den är utspridd. Om antalet dagar det regnar inte ändras är det inte säkert att brandrisken gör det heller.

"I min församling har vi 24 som förlorat sina hem. Det är tio procent av alla som går i min kyrka. När jag tänker på risken för framtida bränder väljer jag att vara hoppfull. I spåren av det som hänt har hela samhället slutit upp. Det finns alltid hopp. Även efter en tragedi som den här", säger Sina Williams, här med föräldrarna Gracia och Jerome:
Foto: AXEL ÖBERG

Urholkning av lokala brandförsvar

En minst lika stor riskfaktor är, enligt Anders Granström, en urholkning av de lokala brandförsvaren i landet. Allt fler svenskar lämnar landsbygd för städer vilket urholkar de kommunala skatteunderlagen och möjligheten att upprätthålla ett fullgott brandförsvar.

Avfolkning på landsbygd leder också till igenväxt natur som i sin tur blir till bränsle för skogsbränder. Något Granström pekar ut som bidragande till de senaste månadernas kraftiga bränder i Sydeuropa.

– Brandförsvar måste vara lokalt eftersom det handlar om transportavstånd. Om man inte lyckas behålla den bemanning som finns i dag kommer det att bli problem. Att förlora förmåga att släcka är allvarligare än klimatändringarna när det gäller skogsbränder. Frågan blir hur det ska bekostas i framtiden, om det fortfarande ska ligga på kommunerna.

"Hela huset var slukat i lågor"

Bland de hårdast drabbade i Santa Rosa är frågan om hur ett klimat i förändring bidragit till deras situation knappast högsta prioritet för närvarande.

Här handlar det om att få ordning på en tillvaro som slagits i spillror.

Farrah Jean Gwin får hjälp av ex-pojkvännen Joshua Schainblatt att försöka hitta sina mest värdefulla tillhörigheter i det som en gång var hennes hus.

Diamantringen hon desperat letat efter har de lyckats hitta.

– När jag flydde branden insåg jag att jag hade saker kvar i bilen jag ville hämta. Det hade bara gått några minuter när jag sprang tillbaka men då var hela huset redan slukat av lågor.

“Jag har inte ägnat en tanke åt de framtida riskerna. Just nu är min egen livssituation så överväldigande att den kräver all min uppmärksamhet. Jag hade hela mitt liv i mitt hus och just nu vill jag bara att det här ska få ett slut.”, säger Farrah Jean Gwin.
Foto: AXEL ÖBERG

Som så många andra i området är hon en del av vinindustrin. På Francis Ford Coppolas vingård har ytterligare tolv av hennes kolleger fått sina hem förstörda. Tre veckor har snart gått men hon beskriver det som att fortfarande befinna sig i en dimma.

Fysiskt arbete i den varma solen för att försöka hitta vad som gått förlorat i kombination med ett berg av väntande pappersarbete, försäkringsärenden och eventuella planer på återuppbyggnad tar på krafterna för Gwin och de andra.

– Vi går runt som zombies. Jag märker bland annat att jag har fått problem med närminnet. Det är en otroligt märklig känsla och jag vill bara att den ska ta slut.