”Jag har velat göra skillnad ända sedan jag var barn”
Vill du lyssna i stället?

”Världen har alltför länge sysslat med 'plåster-lösningar'”

När Gunhild Stordalen valde att leva med hotellmiljardären Petter Stordalen valde hon också bort att bli traumakirurg i Sydafrika.

Hon insåg att hon kunde göra större skillnad genom den stiftelse som hon fick i morgongåva- och i dag håller hennes "EAT Foundation" toppmöten i FN och har samarbeten med World Economic Forum i Davos.

– Vad du lägger på tallriken är det viktigaste beslutet för din egen och planetens hälsa, för djuren och för människorna som producerar maten, säger den 38-åriga läkaren och filantropen som är en av våra viktigaste klimatinfluencers.

Publicerad 9 dec 2017 kl 10.12

Klockan är inte ens 14, men Gunhild Stordalen har redan hunnit hålla föredrag på  ledarskapsdagen "Hjärntillskott" på Stockholmsmässan och tala vid ett seminarium om färska vegoprodukter.

Hon tar en mikropaus på tre minuter och kastar i sig kryddstarka vegobullar med krispiga grönsaker i soffan på eventlokalen "Nio rum" medan hon besvarar brådskande mejl och sms.

Hur gör du för att orka?

– Jag träffar så himla många inspirerande människor och är otroligt privilegierad som kan lägga all min tid på min största passion. Hade jag haft ett tråkigt jobb hade jag aldrig orkat, säger Gunhild, som under dygnet i Sverige även har hunnit medverka i SVT:s "Nobelstudion" med Victoria Dyring där hon berättat om hur det är att leva med systemisk skleros (en autoimmun bindvävssjukdom som angriper huden och de inre organen).

Gunhild har en arbetskapacitet som minst fyra personer, intygar en kollega som har jobbat med Gunhild i åtta år.

– De senaste åren har hon ökat takten ytterligare, inte minst med tanke på att EAT har blivit globalt. Det är Skypemöten med andra världsdelar ovanpå allt annat, förklarar kollegan.

EAT handlar om att föra samman personer som har kunskap och makt och möjligheter för att förändra systemet

Expandera bild

"Visst är det viktigt med näringsersättning till undernärda, men nötkräm kommer inte att lösa energiproblemet i världen. För det krävs att vi får tillgång till hållbart producerad mat", säger Gunhild Stordalen.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Gunhild reser världen runt

Du utnämndes i fjol av FN:s generalsekreterare till en av 29 globala ledare i kampen mot undernäring. Vad gör du rent konkret i den rollen?

– Jag reser världen runt för att sätta fokus på de globala hälso- och miljöutmaningarna som är knutna till mat och matproduktion, för att hitta lösningar och samarbeten. EAT handlar om det, att föra samman personer som har kunskap och makt och möjligheter för att förändra systemet. Men det är svårt att införa effektiv politik eller utveckla sundare och mera hållbara produkter utan att ha med konsumenterna på tåget. Därför är det viktigt att prata med konsumenterna och visa dem goda lösningar så att alla vi som har möjligheten blir inspirerade att göra små men viktiga förändringar.

Gunhild promenerar in på familjen Stordalens hotell "At Six" vid Brunkebergs torg i Stockholm och stämmer kort av med sin kollega hur dags dagens tredje anförande ska hållas. Hon slår sig ner vid ett hörnbord på andra våningen och beställer in vatten och iskaffe.

Hur mycket samarbete har du med de 28 andra globala ledarna?

– Det blir mer och mer och det som började som ett nätverk för att bekämpa undernäring handlar nu mycket mer om att förändra hela matsystemet. I fjol var det första året som jag var med och då undrade nog många vad "hon, kråkan från Norge med blått hår" snackade om när jag påtalade att vi också måste se den andra sidan av problemet, fetma och kroniska livsstilssjukdomar och miljöproblem knutna till matproduktionen. I början fick jag höra att vi inte fick bredda vårt fokus för mycket, att vi "bara" skulle fokusera på undernäring. Men det argumentet håller inte längre. Vi måste få fram mat till en växande befolkning och om vi inte ändrar sättet vi producerar maten på, vad vi producerar och var vi gör det och i den andra änden - vad vi faktiskt konsumerar - så kommer det att bli en negativ spiral som vi inte kan ta oss ur.  Det här styrktes av FN-rapporten ("State of food security and nutrition in the world") som kom i september, som visar att antalet som svälter i världen ökar igen för första gången på tio år på grund av två saker: konflikter och klimatförändringar.

Gunhild torkar bort lite kaffeskum från överläppen.

– Världen har alltför länge sysslat med "plåster-lösningar" och försökt att släcka bränder och hantera katastrofer. Men vi löser inte de underliggande problemen som gör att situationen bara eskalerar. Visst är det viktigt med näringsersättning till undernärda, men nötkräm kommer inte att lösa energiproblemet i världen. För det krävs att vi får tillgång till hållbart producerad mat.

Det håller inte att äta kött tre gånger om dagen, sju dagar i veckan

Expandera bild

Expressens Karin Sörbring möter Gunhild Stordalen.

Foto: Anna-Karin Nilsson

"Ät mer plantbaserad kost", säger Gunhild Stordalen

Du har sagt att du tror på konsumentmakt och att du tycker att fler ska ifrågasätta vad som serveras. På vilka andra sätt kan "vanliga människor" göra medvetna val?

– De goda nyheterna är att det inte behöver vara så komplicerat. Det finns några enkla och vetenskapsbaserade råd som alla är bra för såväl oss själva som klimatet. 

– Det första är att äta mer plantbaserad kost. Det betyder inte att man aldrig får äta kött, men det håller inte att äta kött tre gånger om dagen, sju dagar i veckan. De gånger du äter kött ska du välja bättre kvalitet, det vill säga kött som tagits fram med hänsyn till djuren och som inte pumpats fullt med antibiotika. Det är heller inte hälsosamt att äta rött och processat kött. 

– För det andra ska du satsa på äkta mat och undvika hel- och halvfabrikat som ofta har en massa fett, salt, socker och en massa tillsatser. Miljömässigt går det också åt mycket energi vid produktionen och paketeringen av sådan mat, men huvudargumentet är hälsoaspekten. 75 procent av den färdiga maten du köper i butik i USA innehåller tillsatt socker. 

– Det tredje rådet är att vara medveten om portionsstorlekar och inte slänga mat. Duka med något mindre tallrikar så är det lättare att äta sig lagom mätt. Vi slänger i snitt 50 kilo ätbar mat per person varje år. 

Fakta/Forskare, sommarpratare och global ledare

NAMN: Gunhild Anker Stordalen .

ÅLDER: 38.

YRKE: Läkare, medicine doktor, miljöaktivist och grundare av och ordförande för EAT och Stordalen Foundation. 

BOR: I Oslo.

FAMILJ: Maken Petter Stordalen, 55, ägare av Nordic Choice-kedjan som har nära 200 hotetll. Petters barn Emilie, 25, Henrik, 23, och Jakob, 20. Hunden Öbbe.

FÖDD OCH UPPVUXEN: På ett småbruk med frigående höns, kaniner, hästar och hundar i Muggerud utanför Kongsberg med två yngre syskon, Marit och Dag.

MAMMA ÄR: Ellen Margrethe Melhus, allmänläkare och psykiater.

PAPPA ÄR: Tor, ingenjör.

UTBILDNING: Läkarlinjen vid Oslo universitet, doktorsgrad i patologi/ortopedi. 

KARRIÄR: Har modellat, föreläst i skolor och svarat på frågor om sex och preventivmedel i ungdomsprogrammet "Juntafil" i norska P3. Arbetat som ambulanspersonal vid sidan av medicinstudierna. Har fått pris som "Årets miljöhjälte" av Världsnaturfonden. Blivit utnämnd till "Young global leader" av World Economic Forum. Flera år i rad rankad av magasinet Kapital som en av de 100 mest inflytelserika norska kvinnorna. Korad till "Årets kvinna" (av norska veckomagasinet KK) år 2014 och 2015 för sitt miljö- och klimatarbete. På svenska Resumés lista över de 150 superkommunikatörerna. Utnämndes i fjol av FN:s generalsekreterare till en av 29 globala ledare i kampen mot undernäring (genom ”The Scaling Up Nutrition (SUN) Movement”). Var den av fjolårets sommarpratare som efterhandslyssnats mest och engagerat flest i sociala medier.

GODA EGENSKAPER: "Hitta samarbeten med folk som är duktigare och smartare än jag, inom en rad olika sektorer och discipliner. Tycker att mångfald är vår största styrka, både i samhället och i miljöfrågorna och menar att utmaningar representerar möjligheter". 

SÄMRE EGENSKAPE: "Tjurskallig, tar inte ett nej för ett nej. Lätt naiv och tror att det omöjliga är möjligt". 

 

Expandera bild

"Jag är optimistiskt lagd för alternativet vore dåligt", förklarar Gunhild Stordalen.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Är du optimist eller pessimist när det gäller klimatet?

– Jag är optimistiskt lagd för alternativet vore dåligt. Vi har visserligen Trump och andra orsaker till att klimatarbetet inte går snabbt nog, men det sker en våldsam mobilisering. Kontinuerliga förändringar i tekniken kring förnybar energi som gör det konkurrenskraftigt i pris gör exempelvis att det går fortare än vi vågat hoppas. Samma sak gäller runt matfrågan. Det är lättare att få gehör när folk vet att det finns något konkret de kan göra för att må bättre och minska klimatavtrycket. 

När vi tog steget att gifta oss och bilda familj följde ett ansvar. Vad skulle hända om vi fick en gatsten i huvudet och dog?

Fick stiftelsen i morgongåva av Petter

Du har i en tidigare intervju med mig sagt att du inte ville ha diamanter i morgongåva då du gifte dig med Petter Stordalen i Marocko 2010. I stället önskade du dig en stiftelse, "Stordalen Foundation", för att förbättra världen. Vad hade du för tankar då och hur blev det?

– Jag har velat göra skillnad ända sedan jag var barn. Egentligen hade jag aldrig tänkt gifta mig, men när Petter friade visste jag ju att det var honom jag ville ha och då var jag tvungen att säga ja. När vi tog steget att gifta oss och bilda familj följde ett ansvar. Vad skulle hända om vi fick en gatsten i huvudet och dog? Då sade Petter att jag skulle få en stiftelse i morgongåva. Jag har alltid haft stora ambitioner, men Petter förändrade mitt liv på många sätt, jag fick helt andra möjligheter. Petter brukar säga att om man har väldigt mycket pengar ska man vara väldigt snäll. Det är viktigt att vi som har fått det bra i samhället också ger tillbaka. Petter skänkte pengar redan innan han träffade mig, men han var inte så strukturerad i filantropin.

Expandera bild

"Petter är också glad över vad vi har uppått med EAT", säger Gunhild Stordalen.

Foto: JARI KANTOLA / STELLA PICTURES

– Genom stiftelsen fick vi en bättre strategi och jag tror att Petter också är glad för vad vi har uppnått. Det viktigaste är att vi med EAT bygger vidare på existerande organisationer och initiativ för att öka effekten och räckvidden på lösningarna. Vår roll är inte att uppfinna hjulet igen utan att få folk att samarbeta och hitta lösningar där det behövs, i global skala.

 

LÄS MER: Gunhild Stordalen: "Jag har aldrig haft mer lust att leva" 

 

Men vågade du för sju år sedan tro att du skulle hålla möten i FN-högkvarteret och ha en global rörelse?

– Nja, då vi startade "EAT" sade professor Johan Rockström och jag att vi inom fem år skulle bli lika viktiga för att hitta lösningar på matutmaningarna som World Economic Forum är för ekonomin. Om vi är det eller ej får andra avgöra, men EAT är inte det viktiga, det är saken som är det centrala. En av våra styrelsemedlemmar, Lee Howell, som sitter i World Economic Forums ledning och jag sitter i flera möten i det sammanhanget. Nu planerar vi - EAT, World Economic Forum och World Business Council for Sustainable Development - att initiera en "global dialog" om matsystem. Det är hursomhelst roligt att World Economic Forum är pigga på att samarbeta med EAT. 

– Ni har inte ordet "dugnad" på svenska (det betyder att grannar och vänner samlas för att hjälpas åt att exempelvis klippa buskar eller rensa ogräs, reds anm). Man bidrar med det man kan, som vid ett knytkalas. Det är det tänket vi vill få till kring matfrågan. 

Expandera bild

Professor Johan Rockström är medordförande för EAT-Lancet-kommissionen som ska samla ihop den kunskap.

Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Gunhild har aldrig varit mindre involverad i hotellverksamheten

Jag vet att du som styrelseledamot i "Nordic Choice hotels" påverkade tallriksstorlekar och kämpade för att verksamheten skulle drivas på ett grönare sätt. I vilken utsträckning bidrar du i klimatarbetet på hotellen nu?

– Petter har precis ändrat lite grann på styrelsefronten. Jag har ju mindre kapacitet nu än innan jag blev sjuk och har nu nog att fokusera på att bygga EAT. Jag har aldrig varit mindre involverad i det direkta arbetet på "Nordic Choice" än nu. Men "Nordic Choice" är EAT:s största affärspartner så jag är förstås fortfarande engagerad på så sätt. Däremot krånglar jag inte längre med energieffektivisering av hotellen, den biten ansvarar andra för. 

Hur ser en vanlig arbetsvecka ut för dig på EAT?

– Det är hopplöst att försöka svara på det, för såväl EAT som för mig. Det normala är att det är onormalt, haha. EAT är fortfarande en organisation som växer. I och med att vi arbetar globalt är det mycket resor. 

Expandera bild

Intervjun äger rum på familjen Stordalens hotell "At Six" vid Brunkebergs torg i Stockholm.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Hur många resdagar har du om året?

– Det vill jag knappt räkna på. Mitt sätt att resa är förstås inte hållbart, varken för mig eller för planeten och mitt klimatavtryck. Men jag tror att det är viktigare att jag och EAT:s medarbetare är ute i världen och delar kunskap, upprättar nya samarbeten tvärs över olika sektorer, skapar engagemang och pushar saker i rätt riktning än att vi sitter hemma på kontoret i Oslo för att spara koldioxidutsläpp. Vi måste hitta lösningar från alla håll. 

 

Jag växte upp på den norska landsbygden med fler djur än barn som vänner

"Det är en daglig frustration att ha ont om tid"

Du har sagt att du är en otålig person. Hur fungerar det för dig att genom EAT arbeta diplomatiskt och för mera långsiktiga lösningar?

– Det är en daglig frustration att ha ont om tid, men det tacksamma med att arbeta med mat är att det är en färskvara. Det produceras, serveras och lagas ny mat varje dag så förändringarna går fort. Ser du på hur matsystemet har förändrats på bara ett, tre eller tio år så ser jag att vi snabbt kan nå resultat framöver. Vad du lägger på tallriken är det viktigaste beslutet för din egen hälsa, för planetens hälsa, för djuren och för människorna som producerar maten. Med aktiva val kan du skapa efterfrågan på rätt saker.

Sju år ung hade du mardrömmar om hål i ozonskiktet och kort tid därefter ordnade du ditt första demonstrationståg "mot föroreningar" med tre-fyra barn från grannbyarna i trakten. Var och hur började ditt engagemang?

– Jag växte upp på den norska landsbygden med fler djur än barn som vänner. Mamma och pappa älskade naturen och tog med oss syskon på fjället och på sjön och lärde oss om ekosystemet. Vi såg också klimateffekter som fiskedöd och lärde oss om hål i ozonskiktet. Jag minns att jag ordnade en basar där jag sålde alla mina leksaker för att få in pengar till regnskogsköp. När jag hade sålt mina grejer övertalade jag mina syskon att vi behövde sälja deras leksaker också.

– Klimatfrågan har långsiktiga utmaningar och problem, men de måste förebyggas nu. Det är en utmaning, för vi som individer tänker sällan längre än näsan räcker. Att investera en massa och lägga om våra vanor för att förhindra att något ska ske är svårt. Stern-rapporten var bra på så sätt att vi fick svart på vitt om hur mycket det kostar oss att inte agera nu. 

– Nu har vi satt upp en EAT-Lancet-kommission som ska samla ihop den kunskap som redan finns och professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center är medordförande för detta initiativ tillsammans med en av världens ledande näringsforskare, professor Walter Willett vid Harvard School of Public Health. Kommissionen ska försöka att sätta vetenskapsbaserade mål mot tvågradersmålet för klimatet, för ett hållbart globalt matsystem som producerar tillräckligt med sund mat för världens befolkning. 

Expandera bild

"Petter har höjt radarn", säger Gunhild Stordalen om makens klimatengagemang.

Foto: PETER BRINCH / STELLA PICTURES

Du har också sagt till mig att du blev kär i klimatmässigt fel person. När Petter och du möttes gick du på läkarlinjen, bodde i en kal etta och brydde dig inte om inredning. Du valde bort att operera gallblåsor i Kapstaden i tio år för att bli en skicklig kirurg och doktorerade i stället hemma i Oslo, för du insåg att du inte kunde få Petter att välja det livet. Han hade ju sina barn och sitt företag i Norge. Hur har ni kompromissat och hur har du påverkat Petter att göra annorlunda?

– Han har gjort mycket i såväl företagen som genom att stötta miljöidéer ekonomiskt. Vi har energirenoverat vårt hus en gång och på den tiden då man trodde att bioetanol var bäst byggde han om flera bilar till den sortens bränsle. Vi klimatkompenserar också för våra privata klimatavtryck. Petter har höjt radarn, men man kan alltid göra mer. Jag tror aldrig att man känner att man gör tillräckligt för klimatet.

Det händer massor inom EAT nästa når. Hur laddar du batterierna i jul innan dess?

– I år åker vi till Mauritius med hela familjen (Petters tre vuxna barn med respektive samt barnens mor och hennes pojkvän, reds anm). Jag får egentligen inte åka till Afrika eller andra exotiska resmål på grund av att immunförsvaret är fortsatt nedsatt, men vi tar den risken nu i jul. 

 

LÄS MER: Gunhild Stordalens hyllning till maken