Så mycket släpps ut i fabrikerna nära dig • "Börjar bli väldigt bråttom"

Fabrikens utsläpp: 200 000 flygresor till Thailand

Cementas fabrik på Gotland står för hela fem procent av Sveriges årliga koldioxidutsläpp.

Men ny teknik ska nu få ned den siffran till noll.

Det är en minskning som motsvarar 200 000 tur och retur-resor till Thailand.

– Här behöver vi stödmedel från politiker och andra system. Vi som bransch kommer inte kunna lösa det själva, säger Cementas miljöchef Kerstin Nyberg.

Publicerad 5 nov 2017 kl 08.11

På Cementas fabrik i det lilla kustsamhället Slite på Gotland är man van vid att utmålas som miljöbov.

 

LÄS MER På Expressen Klimat

En del av rapporteringen om Sveriges näst största utsläppare av koldioxid retar de ansvariga extra mycket. …

Som när årliga rapporter om ökade koldioxidutsläpp från Cementa inte tar i beaktande hur mycket mer cement man producerat.

Bostadskrisen i Sverige och trenden att allt fler vill bo i storstäder leder till behov av höga hus och därmed ökat behov av cement, limmet i betong.

undefined

"De tyckte att det var jättelöjligt"

Men utsläppet av koldioxid per tillverkat ton cement minskar i själva verket.

Och studiebesöken till den svenska fabrikens miljösatsning kommer från hela världen.

– Vi hade besökare från Mellanöstern som tittade på rökgasrening. De hade jättesvårt att förstå varför vi överhuvudtaget skulle spara på energi för de har obegränsat med energi. De tyckte att det var jättelöjligt vad vi höll på med, som fjärrvärme och energieffektivisering. De förstod inte alls det, säger Kerstin Nyberg, miljöchef på Cementa i Slite. …

– Det är ändå fascinerande att träffa en hel grupp med intelligenta ingenjörer som inte begriper varför man ska spara energi, säger hon och ler när vi i skyddskläder och hjälm går in i fabriken.

undefined

"Det är ändå fascinerande att träffa en hel grupp med intelligenta ingenjörer som inte begriper varför man ska spara energi", säger Kerstin Nyberg.

Foto: Robert Börjesson

Cementa står för fem procent av koldioxidutsläppen

I dag står cementfabriken i Slite för hela fem procent av Sveriges årliga koldioxidutsläpp.…

Nu menar dock Cementa att man hittat den efterlängtade tekniken för att få ned sitt koldioxidutsläpp till noll.

Det skulle i så fall innebära en minskning av koldioxidutsläppet under ett år som motsvarar 200 000 tur och retur-resor till Thailand eller en tredjedel av Sveriges totala nötköttkonsumtion under samma period.

undefined

Ett viktigt steg för att Cementa ska nå målet är att man tillsammans med Vattenfall ”elektrifierar cementtillverkningen".

Men en stor del av utsläppen från cementproduktionen kommer inte från energibehovet, utan från den kemiska processen när kalksten hettas upp.

Cementas ledning tror dock att man nu hittat ett sätt att fånga upp koldioxiden.

Kan fånga upp 40 procent av utsläppen

Försök i mindre skala på Cementas systerfabrik i Norge visar att man kan fånga upp 40 procent av utsläppen. Man tror att samma teknik kan användas mer effektivt och i stor skala.

– Vi vet att vi redan i dag kan avskilja koldioxiden från tillverkningsprocessen, vi vet att det är möjligt, men i dag kostar det rätt mycket energi. Vi vill gärna se att man utvecklar den här tekniken, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetsansvarig vid Cementa.

För att strypa det årliga utsläppet på 1,7 miljoner ton koldioxid fullständigt menar Cementa dock att det krävs långsiktiga beslut från ansvariga politiker om hur Sverige vill göra med infångat utsläpp.

En lösning man tittar på är att koldioxidutsläppet lagras i berggrund.

– Lagring av koldioxid kräver en nationell infrastruktur och ett system för det. Man har tittat på att det i östersjöbassängen finns lämpliga berggrundsdelar där man skulle kunna pumpa ned koldioxid, säger Kerstin Nyberg.

undefined

Bild från när Greenpeaceaktivister protesterade mot Cementa i Slite 2001.

Foto: Cunningham/Greenpeace/TT

"Hoppas kunna använda koldioxiden"

Lagring är dock inte det enda alternativet man forskar om.

– Vi tror att det blir någon form av koldioxidlagring, men det kanske är på kort sikt. På lång sikt hoppas vi kunna använda koldioxiden för att få in det i kretsloppet igen, säger Karin Comstedt Webb.

– Här behöver vi stödmedel från politiker och andra system. Vi som bransch kommer inte kunna lösa det själva, säger Kerstin Nyberg.

När Cementa kan nå nollvisionen? Det beror på regering och riksdag, enligt Karin Comstedt Webb, som menar att cementindustrin även behöver ekonomiskt stöd från staten eftersom man blir extra konkurrenskänslig om man ska gå före omvärlden när det gäller kostsam industriutveckling och miljömedvetenhet.

undefined

Näringsminister Mikael Damberg vid ett besök på Cementa. Cementa hoppas få en stor del av regeringens nya satsning "Industriklivet", de 300 miljoner kronor per år som satsas för att stödja svensk industri i omställningen mot nollutsläpp.

Foto: CEMENTA

300 miljoner satsas varje år

Cementa hoppas få en stor del av regeringens nya satsning "Industriklivet", de 300 miljoner kronor per år mellan 2018 och 2040 som satsas för att stödja svensk industri i omställningen mot nollutsläpp av växthusgaser.

Man upplever det som att deras framtid står på spel.

Utanför EU finns konkurrenter som inte styrs av utsläppsrättshandelssystemet.

– Det kommer inte att gå att producera cement i Europa om vi inte blir bättre på det här, säger Kerstin Nyberg. Då kommer man flytta produktionen någon annanstans så länge samma utsläppsrättshandelssystem inte finns någon annanstans också. Och då läggs vi ned och det vill vi ju inte. Vi är en av de duktigaste fabrikerna i världen på att göra cement på ett så miljöriktigt sätt som möjligt och då ska man ju använda en sådan anläggning. För varje ton vi får ut på marknaden får vi bort ett ton som högst troligt är sämre ur miljösynpunkt. …

– Cementindustrin i Sverige är redan ungefär 15 procent bättre än genomsnittet globalt hållbarhetsmässigt, säger Karin Comstedt Webb.

undefined

En stor del av utsläppen från cementproduktionen kommer från den kemiska processen när kalksten hettas upp.

Foto: CEMENTA

"Det börjar bli väldigt bråttom"

Vi tar hissen upp till taket på fabriken där man kan se hela cementprocessen, från kalkstensbrottet till Slite hamn där båtar hämtar upp färdig cement. Gotländsk cement exporteras så långt som till USA. Det kan finnas ekonomisk vinning i att uppfinna tekniken som får ned koldioxidutsläppet till noll.

– Det skulle säkert komma en massa mervärden, som att man utvecklar tekniken här som man kan exportera vidare ut i världen, säger Karin Comstedt Webb.

Ni har satt upp en nollvision för 2030. Känns det troligt att ni når det målet?

– Det börjar bli väldigt bråttom, det är inget att sticka under stol med, säger hållbarhetsansvarige Karin Comstedt Webb.

– När vi satte upp den här visionen för fem år sedan var det för att få upp diskussionen på bordet om hur bråttom det är för det är ganska långa omställningsprocesser när man har tung infrastruktur i våra fabriker som ska ställas om. Det här kommer ta många år.

Expressen messenger bot

Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045

Regeringen har satt målet att Sverige ska vara koldioxidneutralt 15 år efter Cementa, 2045. Även där börjar det bli bråttom.

– Vi kommer behöva ytterligare åtgärder än det som beslutats i dag för att nå målet, säger Johannes Morfeldt, klimatanalytiker på Naturvårdsverket. Där ser vi mycket att innovativa tekniker inom industrin kommer bli viktigt att kunna använda teknik som koldioxidinlagring.

– Tekniken finns redan i dag, men vi kommer behöva ytterligare samverkan mellan offentlig sektor och företag inom just forskning och demonstrationsprojekt för att komma framåt.

3 utmaningar som måste lösas

David Bryngelsson, forskare vid Chalmers Tekniska Högskola, om utmaningarna riksdagen måste lösa om Sverige ska nå målet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

• Tung industri
"Höga utsläpp i dag och begränsade styrmedel. Koldioxidinfångning har potential att hjälpa här, men det kostar mycket pengar och tekniken finns inte färdig än. De måste dessutom få allmänhetens acceptans för att förvara koldioxiden någonstans. Detta har tidigare stött på patrull i Tyskland när försök skulle göras."

• Transport
"För bilar skulle det i princip krävas att alla nysålda bilar är elbilar från sent 2020-tal. Det är osannolikt att få att hända. För tunga transporter blir det ännu svårare. För flyget finns det inte några tekniska lösningar i sikte. Här kan de argumentera att bioenergi ska lösa problemet, och bioenergi räknas som, i princip, klimatneturalt inom EU. Dock är klimatnyttan av bioenergi tveksam i de flesta fall, restflöden undantaget."

• Mat
"Det finns begränsade möjligheter att minska utsläppen från produktion av mat. Den stora potentialen ligger i ändrade mönster i vad folk äter. Utsläppen minskar om vi äter mindre nötkött i första hand, mejeri och fläsk i andra hand och för att komma riktigt lågt vegansk mat. I dag finns det inte några styrmedel för att få till en sådan här samhällsutveckling och det är en stor utmaning att få det på plats."

David Bryngelsson, forskare vid Chalmers Tekniska Högskola, pekar dock på att det återstår fler utmaningar för riksdagens politiker än bara tekniska och ekonomiska.

– Det kostar mycket pengar och tekniken finns inte färdig än. De måste dessutom få allmänhetens acceptans för att förvara koldioxiden någonstans. Detta har tidigare stött på patrull i Tyskland när försök skulle göras, säger han.

 

LÄS ÄVEN: Klimatministern: "Det stora tekniksprånget kommer"