ÖSTERSJÖNS FRAMTID

Vill du lyssna i stället?
Ljudet börjar där du slutade läsa

Larmet om Östersjön: Kan förvandlas till en insjö

ASKÖ. Den unika bräckta havsmiljön är på väg att försvinna.

Om 80 år kan Östersjön ha förvandlats till en stor insjö.

Forskare varnar nu för att klimatförändringarna gör vattnet både sötare och varmare.

– Det är en förändring på vår jord som är mycket snabbare än någon förändring tidigare varit och det kan få oanade konsekvenser, säger Helén Andersson, klimatforskare på SMHI.

Publicerad 14 nov 2017 kl 18.11

Den alggröna blåstången som fyller vikarna längs större delen av Östersjöns kustband vajar i havet utanför Björkholmen vid Askölaboratoriet i Trosa skärgård. Johanna Holmberg vadar runt med vatten upp till midjan för att samla in tångruskor till sitt examensarbete.

Expandera bild

Hon kasserar de som har för mycket påväxt av andra alger eller små kräftdjur:

– Blåstången överlever även när den flyter omkring så därför gör det inget om jag slänger i väg den så här.

Johanna Holmberg är masterstudent i marinbiologi vid Stockholms universitet där hon specialstuderar blåstång – en av Östersjöns viktigaste arter som ofta beskrivs som inlandshavets "lekplats" eftersom så många andra arter använder den för skydd, näring och reproduktion.

Under sitt arbete har hon märkt att något håller på att hända.

– Det är väl inte så jävla glatt. Jag är uppvuxen i skärgården och både jag och mina föräldrar märker skillnad. Ett tecken på att blåstången inte mår så bra är att det växer alger på den, det sker både när det är övergödning och när det blir varmare och det gör att tången mår sämre och till slut dör.

Expandera bild
Expandera bild

Björkholmen vid Askölaboratoriet i Trosa skärgård. I området jobbar bland andra Johanna Holmberg med att samla in tångruskor.

Foto: Alex Ljungdahl

I Östersjön har temperaturen ökat mycket snabbare än i många andra hav

Konsekvenserna för jorden – och Östersjön – väntas bli stora

Expandera bild

Klimatförändringar och global uppvärmning gör att jordens medeltemperatur kommer att öka. Målet i Parisavtalet är att begränsa det till 1,5 grader fram till år 2100, men det finns risk för betydligt högre temperaturökningar.

– Ett scenario på mellan tre och fem grader är mer den inslagna vägen vi är på nu om vi inte gör någonting, säger Helén Andersson, chef för den oceanografiska forskningen på SMHI.

Konsekvenserna för jorden väntas bli stora, framför allt på det norra halvklotet och för Östersjön.

Expandera bild

– Redan nu har vi haft en snabbare temperaturökning än många andra delar av världen och i till exempel Östersjön har temperaturen ökat mycket snabbare än i många andra hav, säger Helén Andersson.

För sälarten vikare som lever i Bottenviken riskerar levnadsförhållandena därför att bli ohållbara. De är beroende av is för att kunna föda upp sina ungar, men troligen kommer istäcket försvinna även i de mest nordliga delarna av Östersjön.

Den stigande temperaturen gör i stället att cyanobakterierna som orsakar algblomning frodas, vilket leder till mindre syre i vattnet och därmed en utbredning av de syrefria miljöerna med döda havsbottnar.

– Finns det varmt vatten och näringsämnen så mår cyanobakterierna väldigt bra, säger Helén Andersson.

Expandera bild
Expandera bild

Johanna Holmberg är masterstudent i marinbiologi vid Stockholms universitet där hon specialstuderar blåstång – en av Östersjöns viktigaste arter som ofta beskrivs som inlandshavets "lekplats" eftersom så många andra arter använder den för skydd, näring och reproduktion.

Foto: Alex Ljungdahl

Salthalten minskar – kan bli en insjö

Samtidigt som havstemperaturen stiger i Östersjön minskar även salthalten på grund av att det kommer regna mer under vinterhalvåret. Det innebär att de många älvar och floder som mynnar ut i Östersjön för med sig ett större sötvattenflöde än i dag – och vid nästa sekelskifte 2100 tyder mycket på att Östersjöns bräckta marina miljö förvandlats och mer likna en insjö.

Expandera bild

– Framför allt den norra delen kommer bli som i en sjö med mer gädda och abborre medan torsken minskar och trängs söderut. De marina arterna som vi i dag har här inne klarar inte av den lägre salthalten, säger Lena Kautsky, professor vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet.

Hon har forskat inom marinbiologi i över 40 år och var tidigare chef för Askölaboratoriet som är Stockholms universitets fältstation för forskning om Östersjön.

 

Bilderna nedan visar hur salthalten i Östersjön väntas minska fram till år 2100. Svajpa över mitten för att se skillnaden. 

Förutom att de marina arterna minskar kommer enligt Lena Kautsky samtidigt invasiva arter som smörbult och vandrarmussla att sprida sig norrut i Östersjön.

– De arterna gynnas eftersom det blir lägre salthalt. Det är fortfarande delvis spekulationer, men eftersom de klarar av den här låga salthalten bra kan de bli arter som tar över, säger Lena Kautsky.

Salthalten ligger i dag på omkring sex promille i större delen av Östersjön, att jämföra med omkring 23 promille på Västkusten. Den bräckta miljön gör ändå att många marina arter kan leva så långt norrut som i höjd med Umeå.

Men så väl blåstången som välkända arter som blåmussla, öronmanet och flundra är på väg att flytta söderut.

Vinnare när Östersjön blir mindre salt

Svartmunnad smörbult

En invasiv art som ursprungligen kommer från Kaspiska havet och nu ökar kraftigt i Östersjön. När Sveriges lantbruksuniversitet nyligen gjorde ett provfiske i utanför Nynäshamn fick man 1835 svartmunnade smörbultar, att jämföra med enbart två vid ett liknande provfiske fyra år tidigare. Upptäcktes första gången i svenska vatten 2008.

Vandrarmussla

En invandrad sötvattenart som kom till Sverige på 1920-talet. Den trivs i sjöar, dammar och floder, men finns också i lagunområden med något bräckt vatten i Östersjön. I takt med att Östersjöns vatten blir sötare väntas vandrarmusslan röra sig norrut i inlandshavet.

Källa: havet.nu

Förlorare när Östersjön blir mindre salt

Vikare

Var nära utrotning på grund av miljögifter och högt jakttryck men stammen har återhämtat sig. I dag hotas den i stället av klimatförändringar då vikaren är helt beroende av is. Den bildar revir under vintern och honan gräver ut en snögrotta bland packisen, där hon sedan föder sin kut och föder upp den. Den globala uppvärmningen gör att isen inte längre kommer lägga sig i Bottenviken.

Torsk

Finns i dag i mycket begränsat omfång i Östersjön på grund av överfiske. Klimatförändringar gör att den riskerar att försvinna helt eftersom torskens rom och yngel är känsliga för salthalten i vattnet och inte klarar sig i för söta miljöer.

Källa: havet.nu

Vi bör vara oroliga för klimatförändringen på alla sätt vis

Kronprinsessan engagerar sig

Klimatförändringarna och dess följdverkningar har även fått kronprinsessan Victoria att engagera sig i Östersjön.

Expandera bild

Både hon och övriga kungafamiljen har vid flera tillfällen besökt Askölaboratoriet sedan kungen fick ön Askö i födelsedagspresent på sin 50-årsdag, vilket samtidigt innebar att ön blev ett naturreservat I dag är kronprinsessan en av 16 ambassadörer som ska främja FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, och hon är särskilt insatt i de frågor som rör vatten och hälsa.

Senast i september var hon på Askö för att dottern prinsessan Estelle skulle få lära sig om havet och de problem som Östersjön står inför.

Då pågick den klimatstudie som Per Hedberg, doktorand vid Stockholms universitet, arbetar med. Han undersöker hur en koncentration av cyanobakterier i Östersjön påverkar bottenlevande kräftdjur, musslor och maskar.

– Många av dem är viktiga för att syresätta havsbotten, och om de inte klarar av de nya förhållandena breder de syrefattiga bottnarna ut sig, säger Per Hedberg.

Expandera bild
Expandera bild

Studenterna Linnea Ström, Johanna Holmberg och Daniel Ahlström.

Foto: Alex Ljungdahl

Johanna Holmberg och hennes studiekamrat Daniel Ahlström drar i gång utombordsmotorn och åker tillbaka mot Askö med blåstången. Därefter vidtar arbetet med att fylla plastdunkar med 300 liter vatten från Östersjön för att frakta tillbaka till Stockholms universitet där Johanna ska skapa ett antal små akvarier för sina studier.

Expandera bild

De är osäkra på hur framtiden för Östersjön ser ut, om den sötare och varmare miljön som väntas komma med klimatförändringarna är enbart negativ eller positiv.

Frågan är hur Östersjön egentligen mår i dag.

– Vi bör vara oroliga för klimatförändringen på alla sätt vis. Östersjön är bara en bit i det hela som kommer påverkas, men det är just det att det går fort - vi pratar om arter som utvecklats under en evolution sedan den senaste istiden för 12000 år sedan och nu händer något på några decennier. Det har stor påverkan på ekosystemet och vi vet inte hur arter kommer kunna anpassa sig till det, säger Helén Andersson.

Lena Kautsky anser att dagens klimatmodeller fortfarande har stora osäkerheter, men att det är viktigt att fortsätta med olika åtgärder för att förbättra Östersjöns miljö så att livet i havet har goda förutsättningar inför kommande klimatförändringar.

– Östersjön förändras hela tiden, men vi människor kan fortfarande få det vi vill ha – vi kan bada i den och vi kan fånga fisk, men i framtiden får vi kanske vänja oss vid att det är andra fiskarter vi får i näten, säger hon.

Bräckt vatten

Östersjön är det näst största brackvattenhavet på jorden. Bara Svarta havet är större. Brackvatten betyder att vattnet varken är riktigt salt eller riktigt sött, utan bräckt. Från Västkusten, in i Egentliga Östersjön och vidare upp till Bottenviken minskar salthalten från cirka 30 promille till nära sötvatten. Orsaken till den låga salthalten i norr är alla floder och älvar som rinner ut i Östersjön.

Källa: havet.nu