Därför håller Annie Lööf inte med Greta om tillväxt

”Det är inte flyget som är problemet”

Vi är bara i början av den stora, gröna revolutionen.

Det säger C-ledaren Annie Lööf i en intervju om individens ansvar, böndernas omställning och varför klimataktivisten Greta Thunberg har fel om tillväxt:

– I vissa uttalanden kan det skönjas att hon tror på mindre tillväxt för att gynna klimatet. Det är en ganska vanlig uppfattning att ha, när man pratar om tillväxt och konsumtion i förhållande till miljö och klimat.

Publicerad 20 nov 2019 kl 17.11

Expressen har bett alla åtta partiledare att ta med sig ett föremål som sammanfattar deras klimatpolitik.

Annie Lööf håller upp en tallkvist.

– Den symboliserar kraften i den gröna omställningen. Att vi kan använda svensk skogsråvara för att ställa om transportsektorn. Sverige är världsledande på att använda förnybart i tanken, men vi importerar i dag väldigt mycket biobränsle, säger Centerpartiets partiledare.

– Vi vill tillsätta en kommission för att producera mer biobränsle i Sverige. Bioekonomi är ledordet framåt för oss.

undefined

Annie Lööf väljer en tallkvist för att sammanfatta sin klimatpolitik. ”Den symboliserar kraften i den gröna omställningen. Att vi kan använda svensk skogsråvara för att ställa om transportsektorn”, säger hon.

Foto: Olle Sporrong

Bland forskare finns stora tveksamheter i hur biobränslet ska räcka till, när alla sektorer vill ta del av det i omställningen. Kommer det räcka?

– Jag ser framför mig en stor elektrifiering av transportsektorn, men vi behöver också biodrivmedel. I framtiden kommer vi inte gå från en storhet – fossila bränslen – till en annan storhet – elektrifiering. Vi kommer få jobba med olika tekniker framåt.

Hur ska alla kunna ta del av efterfrågan på biodrivmedel?

– De som äger skogen – både staten och privata aktörer – säger att vi kan göra så mycket mer av den svenska skogen. Vi är bara i början av den stora, gröna revolutionen. Jag litar på forskningen och jag litar på näringslivet, som ser stora möjligheter här.

Vi är bara i början av den stora, gröna revolutionen

Enligt Annie Lööf kan skogen användas på en rad områden:

– Det gäller allt från trähusbygge, nya textilier, bioplast, mer biodrivmedel. Där kan staten gå in med mer pengar, för att skapa långsiktiga och stabila villkor så att företagen vågar satsa.

undefined

”De som äger skogen säger att vi kan göra så mycket mer av den svenska skogen”, säger Annie Lööf.

Foto: Olle Sporrong

Annie Lööfs huvuduppgift under mandatperioden är att driva skogsägarnas intressen gentemot regeringen, enligt en intervju i Dagens Nyheter.

Har regeringen gått för långt i att värna skogen?

– Nej, men skogsägarna värnar ju om skogen. De gör stora och viktiga saker för den biologiska mångfalden och behöver kompensation. Sedan behöver vi fortsatt skydda skog. Vi har internationella konventioner vi har skrivit under. Det måste gå hand i hand.

Kan vi fortsätta efter principen hugga ett träd och plantera två?

– Ja. Och vi ser nu hur skogen ökar i tillväxt samtidigt som uttaget ökar. Vi brukar utan att förbruka. Skogen är också en viktig kolsänka, så i klimatarbetet spelar skogen en viktig roll i att fånga upp koldioxid.

Annie Lööfs klimatsvar på tre minuter:

För att klara klimatutmaningen anser Annie Lööf att vi som individer ”absolut” behöver förändra vårt beteende, har hon sagt till Svenska Dagbladet.

Hur måste svenskarna ställa om sina liv de närmaste åren?

– Jag vill först och främst säga att det inte är på individnivå som vi kommer kunna lösa den stora klimatfrågan. Det måste göras genom politiskt ledarskap. Men det är också viktigt att se vad varje människa kan göra i det lilla. Det handlar till exempel om vilka medvetna val man gör i affären. 

Centerpartiet vill börja märka ut produkters klimatavtryck för att folk ska kunna välja klimatsmart när man köper exempelvis en lasagne, säger Annie Lööf.

Även med klimatmärkning finns andra incitament när folk handlar, exempelvis att något är billigare. Kommer marknaden reglera sig själv eller behöver vi tvinga bort ohållbara produkter?

– Man måste ha både piska och morot. Vi vill ha en gemensam standard för återvinning i EU, så att produkter kan uppstå som något annat. Vi kan förbjuda engångsartiklar i plast. Där kan man gå in med lagstiftning. Samtidigt tror jag på människors kraft att förändra. Det har hänt mycket de senaste åren med exempelvis närodlad mat och ekologiska ägg.

undefined

Expressens reporter Filippa Rogvall intervjuar Annie Lööf i riksdagsbiblioteket. Foto: Olle Sporrong

undefined

Annie Lööf om hur hon lever klimatsmart:

undefined

Vi har en kompost för att minska vårt avfall. Vi kör en laddhybrid.

• Jag väntar barn nu, och det finns en rörelse av att byta och återanvända kläder, kanske inte i generationer men i olika led bland vänner.

När jag äter kött äter jag så klimatsmart som möjligt, där transporterna är korta, antibiotikaanvändningen är låg och djuren har en bra djurvälfärd.

undefined

Även om vi äter mer närodlat måste vi minska på animaliska produkter som kött, enligt FN:s klimatpanel. Hur kommer det påverka svenska bönder?

– Jag tycker att man ska skilja på olika länders klimatavtryck i livsmedelproduktionen. Vi behöver minska köttkonsumtionen internationellt, men tittar man på svenskt viltkött eller de svenska bönderna, så producerar man väldigt klimatsmart. Även de måste fortsätta sin resa mot mer fossilfrihet, vilket bönderna sagt att de vill.

Ska vi sluta importera kött?

– Jag tror snarare på konsumentupplysning. Dessvärre är det en ekonomisk fråga för väldigt många. Står man med en dansk fläskfilé och en svensk kanske man köper den billigare biten, för att pengarna måste räcka till annat. Det måste man ha respekt för. Men det är viktigt att de som har ekonomiska möjligheter kan köpa sådant som lyfter värden som miljö och klimat. 

– Vi vill göra det enklare och billigare för människor att vara klimatsmarta. Där kanske man kan titta på hur vi ökar konkurrenskraften hos svenska bönder mot producenter i andra länder, för att sänka kostnaden.

Står man med en dansk fläskfilé och en svensk kanske man köper den billigare biten, för att pengarna måste räcka till annat

Svenskar äter i snitt 700 gram rött kött i veckan, en hållbar konsumtion bedöms vara max 300 gram. Vi måste alltså halvera vårt köttätande. Är det rimligt?

– Jag tror inte på statliga pekpinnar in i människors vardag. Jag tror på medvetna val, att konsumenter ska göra den resan själva. Då blir den också hållbar och långsiktig.

undefined

”Jag tror inte på statliga pekpinnar in i människors vardag”, säger Annie Lööf om att halvera människors köttätande. Foto: Olle Sporrong

undefined
undefined

CENTERPARTIET VILL:

Ha fossilfria flyg i Sverige 2040.

• Satsa 3,4 miljarder på minusutsläpp.

Införa obligatorisk klimatmärkning av livsmedel.

undefined

Även om vi lyckas få mer biobränsle i tanken måste svenskarna minska sitt flygande med en tredjedel, enligt KTH-forskaren Jonas Åkerman. Det skulle motsvara vårt flygresande år 2005.

Samtidigt vill Centerpartiet fördubbla kapaciteten Arlanda och du har sagt att vi kan flyga mer. Hur ska det gå ihop?

– Vi vill bygga nya stambanor som kan ersätta en stor del av inrikesflyget. Men vi kommer vara beroende av flyget även i framtiden. Flygbolagen måste betala sin klimatpåverkan och använda mer biobränsle i tanken.

Inrikesflygandet står för en marginell del av utsläppen, medan utlandsresorna lockar allt fler. Vad ska en resa till Thailand ska kosta om tio år?

– Det avgör prismekanismer så klart. Däremot tror jag att diskussionen om vårt klimatavtryck kommer påverka människor. De senaste åren har tågsemestrar i Europa ökat. Unga människor sätter stopp hemma vid köksbordet, och säger att vi inte kan resa på den här familjesemestern en gång till i år.

– Jag tycker ändå att det är viktigt att försvara fri rörlighet. Det låter utopiskt när man pratar om elflyg, men det var utopiskt att prata om höghastighetståg för 40 år sedan också. Det är inte flyget som är problemet, utan de utsläpp som genereras. Det är på utsläppen som jag har mitt fokus.

Jag är ganska luttrad

Är flygskatt – som ni kritiserat – ett bra verktyg för att reglera flygandet?

– Vi har köpt flygskatten inom ramen för januariavtalet. Den ska bytas ut när vi kan. Det vore mer rimligt att lägga en koldioxidskatt på bränslet och utsläppen, i stället för att lägga den på flygstolen. 

Annie Lööf säger att hon hoppas att klimatdebatten leder till att FN:s flygorgan ICAO river upp Chicagokonventionen från 1944 som förbjuder beskattning av flygbränsle.

undefined

Annie Lööf besökte i mars Nordmalings skogsmaskiner i Nordmaling.

Foto: Alex Ljungdahl

Hur ser du på att dina tidigare allianskolleger i L, KD och M backar från att bygga snabbtåg i Sverige?

– Jag är ganska luttrad. Jag skrev mitt gymnasiearbete om nya stambanor. Hela alliansen gick till val på det 2014, sedan har olika partier växlat åsikter. Liberalerna har skrivit under januariavtalet som säger att vi ska bygga nya stambanor. M har en tydlig intern opinion som vill se mer infrastruktur. Så vi får se. Vi är uthålliga i detta.

Hur ska tågen finansieras?

– Vi vill att det ska vara ett externt, statligt bolag som kan låna upp pengar med statliga garantier, liknande det man byggde Öresundsbron med. Då skulle man kunna bygga snabbare än de planer som finns. För att få bra klimateffekt måste man bygga inom rimlig tid.

I regeringssamarbetet är Liberalerna i princip ensamma om att förespråka kärnkraft. Det skulle bli lönsamt med kärnkraft om den subventioneras på samma sätt som vindkraft, enligt Nyamko Sabuni. Vad tycker du om den linjen?

– För tio år sedan landade alliansen i en historisk energiöverenskommelse, som innebar att vi hävde tankeförbudet. Man får forska på kärnkraft. Marknaden bestämmer om både utveckling och avveckling, men inga statliga subventioner till kärnkraften. Den ska stå på egna ben. Jag tycker att det är en rimlig princip. Det är fritt fram att bygga kärnkraftverk. För att ge industrin och energibranschen ro måste vi kunna stå upp vid de beslut som vi fattat.

Hur ser du på framtiden för energiöverenskommelsen när M hotar om att lämna?

– Jag utgår från att partierna vill stå upp för långsiktighet och ledarskap, det är vad det i grunden handlar om.

undefined

”Jag tror att utveckling och framsteg är det enda svaret på hur vi ska få fram nya klimatsmarta produkter och nya bränslen. Då måste vi ha tillväxt”, säger Annie Lööf.

Foto: Olle Sporrong

Annie Lööf har hyllat och försvarat 16-åriga Greta Thunbergs klimatkamp, men i ett inlägg på Instagram poängterat att hon inte håller med klimataktivisten om tillväxtbegreppet. 

Hur skiljer sig er syn på tillväxt?

– Det vet inte jag, för Greta är väldigt noga med att inte gå in partipolitiskt. I vissa uttalanden kan det skönjas att hon tror på mindre tillväxt för att gynna klimatet. Det är en ganska vanlig uppfattning att ha, när man pratar om tillväxt och konsumtion i förhållande till miljö och klimat. Jag tror att utveckling och framsteg är det enda svaret på hur vi ska få fram nya klimatsmarta produkter och nya bränslen. Då måste vi ha tillväxt. 

Hon understryker att det inte är någon kritik mot Greta Thunberg.

– Det hon gör är en fantastisk bedrift. Att som ung, driven tjej få hela världen att prata om miljö- och klimatfrågor är unikt.

undefined

Greta Thunberg håller tal för klimatstrejkare i Iowa, USA, i oktober.

Foto: JEFF TOPPING / POLARIS

Så kallad grön tillväxt har framhållits som en lösning på klimatkrisen. Men enligt flera studier, bland annat en rapport från EU i somras, saknas bevis för att vi kan frikoppla tillväxt från utsläpp.

Trots optimistiska beräkningar på teknikhopp och bättre användning av jordens resurser kommer vi fortsätta leva ohållbart.

Sverige ska ta på sig ledartröjan i minusutsläpp

Behöver vi omvärdera synen på grön tillväxt?

– Det jag lägger i begreppet handlar om utveckling och framsteg. Ska vi få fram nya produkter som fasar ut det vi inte längre vill ha, då kommer det att öka tillväxten och bnp. Det är så det funkar. En ökad användning av förnybart ökar tillväxtsiffrorna. Det är det jag menar med hållbar tillväxt.

Vad händer om innovationstakten inte är tillräckligt snabb?

– Den är det om vi släpper tyglarna. Sverige ska ta på sig ledartröjan i minusutsläpp, alltså inte bara minska utsläppen utan ta bort utsläppen från atmosfären. En testanläggning är i gång i Stockholm och kan det skalas upp så är det något som Sverige kan exportera till fler länder. 

 

LÄS MER: Ulf Kristersson: ”Jag är rädd för de här alarmisterna”

undefined
undefined

Kan vi fortsätta flyga?

– Ja, fast flyget måste minska sina utsläpp. Flygbolagen måste ta ansvar för sina flygkostnader och vi måste få in mer förnybart i tanken. Det är inte flygresan som är problemet utan utsläppen den genererar.

undefined

Ska vi bygga ut och fördubbla kapaciteten på Arlanda flygplats?

– Ja, om behovet av ökat flyg finns. Många delar spelar in här. Både hur vi lyckas bygga de nya stambanorna men också vad som händer med Bromma efter 2038. Men det finns en stor efterfrågan och jag tror det behövs.

undefined

Är det rätt tänkt – som SSU föreslagit – att på sikt förbjuda flygtrafik mellan Sveriges tre största städer?

– Nej, jag tror inte på förbud. Däremot tror jag på att erbjuda alternativ. Därför behöver vi höghastighetståg.

undefined

Ska vi bygga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö?

– Ja, men också bygga ut infrastrukturen i norra Sverige och rusta upp befintlig järnväg.

undefined

Ska vi låta Preemraff bygga ut och då bli Sveriges största utsläppare?

– Det är just nu en juridisk fråga som jag inte vill föregå. Är det så att de får göra detta är det viktigt att komma ihåg att vi har ett mål om klimatneutralitet till 2045. Då måste produktionen ställas om i det syftet så att vi kan nå våra nationella mål.

undefined

Borde skolor ha vegetarisk mat som utgångspunkt?

– Jag gillar valfrihet och tycker det är bra att vegetarisk kost finns med som en del av det man erbjuder. Men jag tror inte på nationella krav på att bara servera vegetariskt.

undefined

Ska privatbilism förbjudas i svenska storstäder?

– Nej, däremot måste vi se till att det finns bra alternativ, med kollektivtrafik och trygga cykelbanor.

undefined

Ska vi höja bensinskatten?

– Vi tycker att den nivå vi ligger på i dag är rimlig, där den sedan 90-talet räknas upp med inflation. Sedan är bensinpriset något som kommer variera över tid beroende på världsmarknadens pris på olja och kronans kurs. Men skatten är bra som den är.

undefined

Mer eller mindre kärnkraft?

– Jag tror på mindre. Priset för att bygga ut det förnybara kommer fortsätta minska, vilket gör det mer lönsamt.

undefined

Känner du klimatskam?

– Nej, men jag känner en klimatpress. Jag ser behovet och allt vi behöver göra. Vi behöver öka takten för att nå både nationella och internationella klimatmål.

 

Se hela intervjun med Annie Lööf: