Stor intervju med stjärnforskaren • Sex skäl till hopp • Vad corona kan lära oss

Johan Rockström: SD borde ha klimatet som sin viktigaste fråga

Han är en av världens främsta globala miljö- och klimatforskare, med kronprinsessan Victoria och Greta Thunberg som några av sina flitigaste åhörare.

I en intervju med Expressen Klimat talar Johan Rockström om att nå fram till SD-väljare och dem som vill värna jobben.

– Det funkade att bränna olja och kol när vi var en liten värld på en stor planet där det fanns ett överskott på naturresurser och biologisk mångfald i våra ekosystem. Den resan har varit slut i 30-40 år nu. Klimatfrågan är i grunden en fråga om välfärden, säger han.

Publicerad 13 sep 2020 kl 05.09

Alla vill prata med Johan Rockström, vars Sommar- och Vinterprogram i P1 tillhör de allra mest lyssnade. Sommarpratet är samtidigt ett av de som fått flest reaktioner i sociala medier.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel är bara en av giganterna som vallfärdat till klimatforskningsinstitutet i Potsdam som den världsberömde svensken sedan två år chefar över – och läkaren Gunhild Stordalen var mån om att få med Rockström på tåget när hon drog i gång klimatprojektet EAT som han nu är styrelseordförande för. 

Han retar kort och gott gallfeber på många klimatskeptiker, men betonar samtidigt ofta att det inte är konstruktivt att känna klimatångest

Professorn i global miljövetenskap är egentligen inte så förtjust i att bli intervjuad, men han gör ett undantag för Expressen Klimat som får ett längre samtal via videolänk, inklämt mellan möten med kolleger runtom i världen.

Johan Rockström sitter vid sitt skrivbord på klimatforskningsinstitutet utanför Berlin och har precis kommit tillbaka efter sommarsemestern i Västervik, där han noterade att småbarnsföräldrar i de vackra naturhamnarna återigen fick bevaka sina barn och hundar då algblomningen geggade igen vikarna. 

 

undefined

Gunhild Stordalen och Johan Rockström under öppningen av EAT Stockholm food forum 2016. Foto: LISE ÅSERUD / NTB TT NYHETSBYRÅN

Johan Rockström, klimatforskare

Professor i global miljövetenskap vid ett av världens främsta klimatforskningsinstitut, Potsdaminstitutet i Tyskland.  

Tidigare chef för Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre.

Har varit såväl sommarvärd som vintervärd i P1. Utsedd till miljömäktigast i Sverige två år i rad och ”Årets svensk” av tidningen Fokus. Kungamedalj (2019).
Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

 

Många talar om klimatfördelarna med ”hemester”?

– Visst gav ”hemestern” tillfälle för oss att uppvärdera det vackra vi har hemma, men jag önskar att covid-19-pandemin också kunde leda till eftertanke och få oss att intressera oss för hur det ser ut under ytan. Årtionden av övergödning och överfiske orsakar giftig algblomning och 30 procent av Östersjöns botten lider av akut syrebrist.  Våra fjällmassiv smälter bort och invaderas av sly. Unika ekosystem är hotade. Varför ska vi riskera att något så värdefullt försvinner?

 

För ungefär ett år sedan svängde du och blev pessimistisk kring om det längre går att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och uppnå grön tillväxt. Men i januari kallade du 2020 för ett superår och räknade upp fem skäl till att vi fortfarande har en chans att vända detta. Hur balanserar du i dag mellan pessimism och hopp?

– Pandemin har absolut gjort att vi har förlorat stora delar av 2020, men planeten bryr sig inte om vår tideräkning utan om det tryck vi orsakar på den och pandemin har på kort sikt, minskat något på trycket och därmed gett oss ett litet andrum. Men det är inte något vi kan glädjas åt, för vi löser inte klimatkrisen genom att förlora jobb och få en svagare ekonomi. Nu får 2021 bli året då vi tar på oss ledartröjan och börjar böja utsläppskurvorna. Och jag tycker att det nu finns ett sjätte skäl till hopp. Pandemin har fått oss att inse två saker: Jösses, tänk att vi på nolltid kan resa oss och agera som världsmedborgare och nå ut med kunskap om en kris som måste lösas, ända ut på den afrikanska landsbygden! Och vi har också begripit att risker som poppar upp i en del av världen påverkar oss alla, oavsett var vi bor. Miljöfrågan är exakt likadan. Corona kanske kan få oss att fatta varför Arktis, Amazonas och Stora barriärrevet angår oss alla och är allas ansvar, precis som att det angår oss alla när man missköter relationen mellan natur och människa och orsakar virusövergången från vilda djur i en stad i Kina. 

undefined

”Om massor av hushåll rör sig mot fossilfritt kommer vi se en stark och snabb innovationsresa”, säger Johan Rockström. Foto: OLLE SPORRONG

Går vi i rätt riktning?

– Nej. EU:s ledarskap är just nu det enda i världen som upprätthåller en vetenskapligt baserad nivå på miljöarbetet. USA, Kanada, länderna i Latinamerika och andra viktiga regioner släpar efter, Kina och Indien är frågetecken och Australien är ett dilemma. Alltför få länder har erkänt och agerar inte utifrån att vi befinner oss i ett planetärt nödläge. 

 

Vilka anpassningar kommer exempelvis svenska barnfamiljer behöva göra?

– Det räcker inte att vi bara blir fossilfria för att lösa klimatkrisen, det är den lätta delen. Att sköta de kvarstående naturliga ekosystemen som är våra kolsänkor är en förutsättning för att vi ska kunna hålla den globala uppvärmningen vid 1,5 grader i enlighet med Parisavtalet. Det handlar om övergången till hållbar mat, stoppa utarmning av naturliga ekosystem och övergå till cirkulära metoder för hantering av alla resurser. Det innebär en övergång till fossilfri och cirkulär produktion, men också förändringar av vår konsumtion. 

– En glädjande sak är att svenskt näringsliv ligger i framkant, långt före politiken när det gäller resan mot fossilfrihet. Vd:arna på Volvo och Scania står helt bakom vetenskapens slutsatser om de globala risker vi står inför och ser möjligheter för lönsamhet och jobb med ökad hållbar efterfrågan från kunder. Om massor av hushåll rör sig mot fossilfritt kommer vi se en stark och snabb innovationsresa.

 

Johan Rockströms klimatguide till svenska barnfamiljer:

Gör er egen klimatkalkyl (med hjälp av någon av alla klimatkalkylatorer som finns på nätet eller bland appar), en årlig växthusgasbudget som uppskattar era utsläpp, och ha sedan denna som guide när ni försöker halvera utsläppen på tio år, och sedan halvera igen, och igen. Foto: klimatkalkylatorn.se

Se över transporterna. Kan ni gå från två bilar till en och kanske byta till el, biogas eller etanol och komplettera med cykling och kollektivtrafik? Foto: Shutterstock

Förvissa er om att ni har elavtal med fossilfri el, exempelvis vindkraft eller fjärrvärme. Foto: CHRISTER WAHLGREN

Ät i huvudsak växt- och plantbaserad mat – ungefär som på 1960-talet i Sverige. Fisk och kött av god kvalitet kan man äta då och då. Sådan här så kallad flexitariansk kost är också mer hälsosam. Foto: Shutterstock

 

Hur fungerar din egen familjs resa med att minska klimatavtrycket?

– Vi är på inget sätt perfekta, vi jobbar ständigt med detta som en rolig utmaning men också ett dåligt samvete och något vi ständigt kämpar med. Vi började på bilfronten och gick från två bilar till en. Sedan bytte vi till biogasbil. Jag är den fanatiske cyklisten i familjen. Vi försöker använda tåg vid inrikestransporter och minska på det privata internationella resandet.

Jag har svårt att tänka mig en modern, globaliserad välfärd där vi inte flyger alls.

Johan Rockström använder hela kroppen när han pratar och tittar med intensiv och engagerad blick bakom sina runda glasögon in i kameralinsen på datorn. Han fortsätter:

– Men vi kommer aldrig få med oss folk hela vägen i klimatarbetet om vi bara pratar om uppoffringar. Visst måste vi minska överkonsumtionen och tänka till innan vi reser, men jag tror inte att vi helt kan sluta flyga. Vi får vara aktiva konsumenter och utöva tryck på industrin om mer fossilfria resor och stödja framstegen mot effektiva biojetbränslen och kanske på sikt eldrift, till exempel genom att acceptera full koldioxidbeskattning av allt resande. Jag har svårt att tänka mig en modern, globaliserad välfärd där vi inte flyger alls. Däremot måste vi hitta en balans mellan ytterligheterna om nio-tio miljarder människor ska kunna samsas på en stabil planet.

undefined

Satsningar – inte uppoffringar är vägen framåt. Foto: OLLE SPORRONG

undefined

”Man behöver alltså inte ens vara miljövän för att inse att vi måste bli mer hållbara.” Foto: OLLE SPORRONG

Ja, hur ska vi få resurserna att räcka?

– Låt oss för en stund låtsas att vi inte alls bryr oss om planeten utan bara om välfärden. Jordens resurser kommer inte att räcka för den typ av välfärd som vi i den rika delen av världen har om vi ska nå FN:s mål om att radera ut hunger och fattigdom till år 2030. Man behöver alltså inte ens vara miljövän för att inse att vi måste bli mer hållbara. Vill man som Sverigedemokraterna undvika konflikter i världen och att det blir en massa flyktingar, då borde klimatet vara den viktigaste frågan. Samma sak gäller om man vill värna om svenska jobb, för då behöver det finnas länder som har en god ekonomi och som vi kan handla med. 

Klimatfrågan är i grunden en fråga om välfärden.

– Jag förstår verkligen ungdomarna i Fridays for futures frustration över att vara den första generationen som får leva med en planet som har sämre förutsättningar att härbärgera mänskligheten. Det funkade att bränna olja och kol när vi var en liten värld på en stor planet där det fanns ett överskott på naturresurser och biologisk mångfald i våra ekosystem. Den resan har varit slut i 30-40 år nu. Klimatfrågan är i grunden en fråga om välfärden. 

undefined

Greta Thunberg och andra klimataktivister träffar professor Johan Rockström och hans kolleger vid Potsdaminstitutet i Tyskland. Foto: PRIVAT

Bland Johan Rockströms anhängare finns klimataktivisten Greta Thunberg, som bland annat har gjort studiebesök på Potsdaminstitutet utanför Berlin.

– Jag tycker att Greta är helt fantastisk. Hon är inte bara en engagerad tonåring, hon är en oerhört kunnig person som dessutom har förmågan att kommunicera den kunskapen. I den akademiska världen har Greta väldigt stor respekt och stort stöd, inte minst för att hon har klokskapen att knacka på forskarnas dörr och ställa initierade frågor, säger Johan Rockström.

Han berättar att forskare ofta får tjata på politiska ledare och företagsledare för att de ska ta del av det senaste forskningsläget, men att Greta Thunberg tvärtom självmant kontaktar auktoriteter inom olika klimatfrågor och informerar sig. 

– Greta är extremt noggrann och vrider och vänder på alla uppgifter, precis som Luisa Neubauer som är frontfigur för Fridays for future här i Tyskland, förklarar Johan Rockström.

Hur ofta har Greta Thunberg och du kontakt numera?

– Det varierar. Periodvis kan vi mejla och sms:a ett par gånger i veckan, sedan kan det vara tyst i flera månader. Greta har många forskare som hon har kontakt med och hon fiskar upp vetenskaplig information från flera källor. 

 

undefined

Kronprinsessan Victoria ställde alltid initierade frågor, inte minst inom om havs- och fiskefrågor. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

 

Berätta om hur det var att föreläsa för kronprinsessan Victoria när du i tolv år var chef för Stockholm Resilience Centre?

– Vi hade regelbundna seminarier, där kronprinsessan ville gå igenom forskningsläget, framför allt inom havs- och fiskefrågor i och med att hon var FN:s ambassadör för havsmålet inom Agenda 2030. Liksom Greta Thunberg är kronprinsessan oerhört kunskapstörstande. Om vi hade satt av två timmar för ett möte antecknade hon så att pennan glödde och sade hela tiden ”bara en fråga till”, så att det drog över minst en timme. Kungen är också starkt engagerad i klimat- och miljöfrågor, men kronprinsessan är nog strået vassare i sitt sätt att hela tiden ställa relevanta frågor och suga i sig den senaste kunskapen.

 

Du vill se en liknande satsning på klimatfrågorna som det var inför månlandningen?

– Ja, vi har lösningen på klimatkrisen. USA avsatte i nio år 2,5 procent av bruttonationalprodukten och engagerade 400 000 personer i att lyckas med månlandningen. Nu behöver vi ett Apolloprojekt för planeten för att transformera världen. Satsar alla länder i nivå med det skulle vi ha några biljoner US-dollar per år att investera. Det är långt mer än vad som är absolut nödvändigt och kan jämföras med de över 10 biljoner som världen lagt upp på bordet för att återstarta den globala ekonomin efter covid-19. Det visar att vi har råd. Det vi satsar på klimatomställningen är småpengar jämfört med vad man lägger på att få fart på hjulen efter pandemin.

undefined

Redan för elva år sedan blev Johan Rockström utnämnd till ”årets svensk” av tidningen Fokus. Foto: OLLE SPORRONG

 

Johan Rockströms 5 steg till en klimatsmart välfärd:

undefined

Vi måste bli helt fossilfria. Utmaningen här är framför allt vår transportsektor. Vi behöver bygga ut kollektivtrafiken och ha fler cykelmotorvägar. 

undefined

Byggsektorn och industrin blir helt cirkulära.

undefined

Östersjön tillåts inte längre ha algblomning med giftiga cyanidbakterier, utan blir återigen ett levande hav. Färre dör av luftföroreningar. 

undefined

Vi hittar en bra balans mellan landsbygd och stad. Inflyttningen till städerna fortsätter visserligen, men coronapandemin har lärt oss att vi behöver naturområden även i city. 

undefined

Sverige måste vara ”planetary stewards” (planetskötare) och verka inom Norden, EU, FN, Världsbanken och i andra internationella sammanhang så att alla länder följer med på samma klimatmässiga resa och blir hållbara. 

 

Så är kronprinsessan privat – 30 vänner, lärare och medarbetare ger en unik inblick