Under ytan avslöjas hur korallerna mår • ”Inte värda att se längre”

Här dör världens största korallrev

De lever mitt bland bleknande korallrev, kraftiga cykloner och fladdermöss som faller döda från träden. Men i Cairns, Australien, låtsas man helst inte om klimatförändringarna.

– Vi hör ofta att man inte ska prata om de skadade korallreven, eftersom det är för deprimerande. Då kommer folk inte att resa hit, säger Rachael, 17.

Publicerad 24 feb 2020 kl 18.02
undefined

25 personer kliver barfota på en båt i hamnen för att åka ut till korallreven. Turisterna flyter runt i det varma, salta, vattnet och även de som ville verka mest världsvana blir som barn när de ser den simmande havssköldpaddan. Betagna. Så länge de är i vattnet. Därpå är de snart tillbaka vid mobilerna för att berätta för omvärlden att de nu kan bocka av även Stora barriärrevet på sin lista över upplevelser. 

En 11-årig flicka, som också varit förtrollad, ser plötsligt osäker ut. Efter att först ha bett sina föräldrar översätta frågar hon på engelska:

– Jag trodde reven var mer färgglada än såhär? Och en del bitar fanns det inga fiskar på alls. Varför då?

undefined

Turister på väg ut till Stora barriärrevet utanför Cairns. Revet är 344 000 kvadratkilometer stort. Foto: Lisa Mattisson

I varje kvarter i Cairns finns en researrangör som erbjuder resor ut till korallreven.

Foto: Lisa Mattisson

Turisterna lockas med att de ska få se ”havets regnskog”.

Foto: Lisa Mattisson

Turistnäringen är viktig i Cairns – och många vill därför inte prata om klimatförändringarna.

Foto: Lisa Mattisson

Vanessa förklarar att den bleka färgen på vissa koraller har olika orsaker.

Foto: Lisa Mattisson

Vanessa, som arbetar på båten, svarar att korallrevens färg beror på flera olika faktorer. 

– Det du ser är delar av reven som inte mår bra, säger hon.

En annan besättningsman kommer, och Vanessa tystnar för att i stället återuppta och fokusera på allt fint som flickan såg. 

Båten närmar sig Cairns hamn och man ser staden i bukten. En gul byggnad sticker fram. Det är utbyggnaden av sjukhuset som ligger vid vattnet. Ett sjukhus som på grund av placeringen ett flertal gånger tvingats evakuera patienter både ut i havet på båtar och upp i bergen, på grund av allt kraftigare cykloner.

Koraller är både djur och växter i symbios. Men under ytan har en stor del av korallerna bleknat.

Foto: Lisa Mattisson

2017 visade 60 till 80 procent av korallreven vid Cairns på allvarlig korallblekning.

Foto: Lisa Mattisson

Den högre vattentemperaturen är den klimateffekt som påverkar korallernas tillstånd mest.

Foto: Lisa Mattisson

Även en ökad mängd koldioxid och försurningen av haven påverkar korallerna.

Foto: Lisa Mattisson

Kalkbrytning och avverkning av skog gör att slammet ökar. Korallreven får då inte så mycket solljus de behöver.

Foto: Lisa Mattisson

Korallreven hjälper till att minska effekterna av stormar och tsunamivågor.

Foto: Lisa Mattisson

undefined

”När korallerna dött minskade turismen”

Cairns är en förtrollande vacker liten stad på en strandremsa vid vattnet, omgiven av berg och regnskog. I varje kvarter finns en researrangör som erbjuder resor till korallreven, eller åtminstone en kortare båttur från piren, som sträcker sig ut mot ”havets regnskog”. Så kallar Världsnaturfonden Stora barriärrevet, på grund av de unika egenskaper platsen har.

Australien har dragit världens blickar till sig de senaste månaderna. Enorma skogsbränder har väckt en diskussion om klimatförändringar och förnekelse – och om premiärministerns ansvar. Men här i Cairns innebär klimatkrisen mer än en ökad risk för bränder. Den globala uppvärmningen dödar korallreven, förändrar ekosystemet och hotar den sköra staden med allt mer frekventa cykloner. Vilket skapar ytterligare ett hot mot stadens överlevnad: att turismen dör ut. 

TV: ”Det man förutsåg om klimatet händer just nu”

Åren 2016 och 2017 bleknade många koraller bort på grund av havets överhettning. Därefter var återuppbyggnaden av nya rev 89 procent sämre än vad den varit tidigare, vilket bland annat tidningen Nature berättat om.  Ingen i Cairns vill prata om klimatförändringarna. Samtidigt är just klimatkrisen vad de flesta tänker på. 

– När korallerna dött minskade också turismen. Nu säger många att korallerna inte är värda att se längre. Det har påverkat vår stad väldigt snabbt och direkt, säger Claire Galvin, 18, en av landets främsta miljökämpar.

undefined

Claire Galvin har blivit klimatrörelsens ansikte i Queensland. Förra året blev hon utsedd till Cairns tredje mest inflytelserika person. Foto: Lisa Mattisson

Så påverkas Stora Barriärrevet:

• I februari 2020 har revet utsatts för ännu en värmebölja, som gjort vattnet upp till 3 grader varmare än vanligt. Detta har förvärrat läget.

• Om jordens uppvärmning når 1,5 grader dör sannolikt 70-90 procent av korallerna. Vid 2 graders uppvärmning spås 99 procent försvinna.

• En ökad mängd koldioxid försurar haven. Havsdjuren får då svårt att bilda ben och skal. Det gäller både fisk, musslor och koraller.

• Kalkbrytning, samt avverkning av mangrove och annan skog, gör att mängden slam ökar. Korallreven får därför inte så mycket solljus som de behöver.

• Den högre vattentemperaturen är den klimateffekt som påverkar korallernas tillstånd allra mest. 

• Koraller är både djur och växter - i symbios. Men klimatförändringarna gör att mikroalgerna kastas ut. Då bleks korallerna, och dör om de inte får återhämta sig.

• Stora Barriärrevet utanför Australiens östkust är 344 000 kvadratkilometer stort. 2017 visade 60 till 80 procent av korallreven vid Cairns på allvarlig korallblekning.

• En fjärdedel av allt marint liv är beroende av att korallreven mår bra.

• Korallreven minskar även effekter av stormar och tsunamivågor. 

Källor: WWF, The Climate Council, Havet.nu, World resources institute, Cairns Post

undefined

En fjärdedel av allt marint liv är beroende av att korallreven mår bra.

Foto: Lisa Mattisson

Claire Galvin förklarar att beroendet av turismen skapat en viss klimatförnekelse som kommit att prägla staden. Jobben är i fara. Samtidigt växer sig miljörörelsen allt starkare – bland både unga och gamla.

– Det är en av de stora utmaningarna. Att få ut budskapet om hur viktigt och bråttom det är, men samtidigt arbeta för förändring som tar hänsyn till allas vardag och möjligheter att få mat på bordet, säger hon.

undefined

11-åringen åkte ut på koralltur, men blev besviken på de bleka korallerna. Foto: Lisa Mattisson

Claire Galvin har blivit klimatrörelsens ansikte här i Queensland. Förra året arrangerade hon Cairns största klimatprotest någonsin – och blev utsedd till den tredje mest inflytelserika personen, i den lokala tidningen Cairns Post

– Det var väldigt oväntat! Men att bli framröstad gav mig en unik möjlighet att nå ut med mitt budskap genom medier, till en ny grupp, säger hon. 

På bilderna från den stora protestaktionen har Claire, likt Greta, två långa flätor hängande längs kinderna. Men nu är de borta. För två veckor sen klippte hon sig, med syfte att skänka håret till peruker för behövande. Likt Greta är Claire också en förebild för många. 

undefined

På bilderna från klimatprotesten har Claire två långa flätor, precis som Greta. Foto: Privat

En av hennes anhängare är Rachael Leeson, 17. Hon förklarar att hon inte kan blunda för de problem som vuxenvärlden trycker undan.

– Vi hör ofta att man inte ska prata om klimatförändringarna och om de skadade korallreven, eftersom det är för deprimerande. Eller för att då kommer inte folk att resa hit. Vi lever på turismen och det påverkar vår ekonomi. 

”Redan nu klagar turisterna på reven”

Enligt Rachael Leeson har många besökare börjat reagera på klimateffekterna.

– Redan nu klagar turisterna på reven och deras tillstånd, deras bild av korallreven är hur det såg ut för 40 år sedan. Och ja, de främsta turistmålen, som Green Island och Fitzroy Island, är deprimerande numera. Men det finns fortfarande vackra koraller där ute. De yttre reven kan till stor del återhämta sig.

Om klimatkrisen åtgärdas – och uppvärmningen mattas av.

– Det är bråttom, påpekar hon.

undefined

Ruby Rainbird och Rachael Leeson vill inte blunda för klimatförändringarna. ”Vi hör ofta att man inte ska prata om de skadade korallreven, för att då kommer inte folk att resa hit,” säger Rachael. Foto: Lisa Mattisson

undefined

Stora vita områden bland reven

En bit utanför Cairns, dit inga bussar går, kliver åtta personer på en segelbåt. Geoff Holland bromsar in en bil han själv har byggt om, och som drivs av vegetabiliska oljor. Han har arrangerat en dagstur ut till korallreven, för intresserade lokalbor som vill studera dem närmare. Resan går till Green Island. Det var där Geoff Hollands dotter, som är marinbiolog, upptäckte de stora skadorna på reven för två år sedan. Ingen på båten har varit där sedan dess. Nu vill de veta hur illa det är ställt i dag.

Greg Sorenson säger att alla måste tänka sig för när de pratar om klimatkrisen.

Foto: Lisa Mattisson

Geoff Holland har arrangerat en tur till Green Island, där stora skador på reven upptäckts.

Foto: Lisa Mattisson

En bleknad och död korall. Men en del av korallerna har lyckats återhämta sig.

Foto: Lisa Mattisson

Oron för korallernas tillstånd är stor bland passagerarna på båten.

Foto: Lisa Mattisson

Greg Sorenson är en av huvudpersonerna i Cairns klimatrörelse.

Foto: Lisa Mattisson

”Man måste rikta in samtalen på den sak vi är överens om: att vi är rädda och behöver göra någonting”, säger Greg.

Foto: Lisa Mattisson

Geoff Holland har själv byggt om sin bil så att den drivs av vegetabiliska oljor.

Foto: Lisa Mattisson

Med på båten är Greg Sorenson, 39, ännu en huvudperson i Cairns klimatrörelse. Han gifte sig här, på den vackra ön vid korallreven. Skrattande pekar han mot Green Island: 

– Under ceremonin, när vi skulle säga ja, gled ett gäng havssköldpaddor förbi. Alla tittade på dem i stället!

Oron för korallernas tillstånd ligger tät bland passagerarna på båten. Men efter ett tag går det att läsa av en viss lättnad. En del av korallerna verkar kunna återhämta sig – och de friska reven omsvärmas av fiskar. De varvas dock utan undantag med stora områden av döda, vita formationer

undefined

En havssköldpadda simmar förbi och alla blir betagna. Foto: Lisa Mattisson

Så påverkas havssköldpaddorna

• Havssköldpaddornas population är hotad på grund av miljöförstöring.

• Könstillhörigheten av nykläckta havssköldpaddor bestäms av temperaturen i sanden när honorna lägger sina ägg. Är det för varmt blir det bara honor, vilket leder till att arten dör ut. 

• Enligt en studie i Current Biology 2018 var 99,1 procent av sköldpaddsungarna honor vid Stora Barriärrevet i nordöstra Australien.

• Utöver värmen hotas havssköldpaddorna av kringflytande skräp, som fastnar i deras matsmältningsorgan och gör att de svälter ihjäl. 

Källor: WWF, Current Biology

 

Alla på båten är engagerade i klimatfrågan, men det betyder inte att de uttrycker det öppet i vardagen. Att värna om miljön har blivit att ta politisk ställning. Av den anledningen är det få som vill tala om den globala uppvärmningen, eller delta vid möten. Den politiska laddningen är också anledningen till att vissa människor är maskerade under demonstrationerna. Greg Sorenson berättar att de alla måste tänka sig för när de pratar om klimatkrisen – även med andra som som är oroliga.

– Man måste rikta in samtalen på den sak vi är överens om och förenade i: att vi är rädda och behöver göra någonting.

undefined

Att värna om miljön har blivit att ta politisk ställning. Geoff Holland vid hamnen i Cairns. Foto: Lisa Mattisson

undefined

23 000 döda fladdermöss på gatan

Cairns präglas av breda gator med träd som skriker åt en när man passerar. Det tar ett tag innan man ser att det inte är löv som rör sig – det är mängder av hängande fladdermöss som hörs och syns. Turister får lära sig att man varken ska stå under dem eller parkera där. Om man inte vill riskera att få bajs över sig. 

Fladdermössen skapar flaxande bildspel över Cairns natthimmel när de lämnar träden vid solnedgången. De är många. Men de brukade vara betydligt fler. 

Uppe i träden döljer sig mängder av fladdermöss.

Foto: Lisa Mattisson

Ställer man sig under trädet riskerar man att bli nedbajsad.

Foto: Lisa Mattisson

En timme från Cairns, i den mindre turistbyn Kuranda, jobbar Rebecca Koller, 42, i en butik. När lokalen töms på folk går hon fram till en transportväska för katter, just där kunderna annars står på kö. En fyra veckor gammal fladdermus i en liten filt låter blygt och Rebecca tar upp den. 

Sommaren 2018 låg över 23 000 fladdermöss plötsligt utspridda på gatorna, döda av värmen. Händelsen skapade uppståndelse, och rapporterades även i svenska medier.

Sommaren 2018 låg plötsligt 23 000 döda fladdermöss på gatorna.

Foto: Rebecca Koller

Fladdermössen dog av värmen.

Foto: Rebecca Koller

Döda fladdermöss fick samlas ihop i säckar.

Foto: Rebecca Koller

När krisen uppstod för två år sedan ryckte hon in – och började driva ett projekt för att systematiskt rädda fladdermössen.

– De bara föll från träden, och ingen visste hur de skulle hantera det. Jag har arbetat med de här djuren största delen av mitt liv, så det blev bara så att jag tog tag i det, säger hon.

Var fjärde timme ska en liten fladdermusunge matas, lite som vilken bebis som helst. 

undefined

Just nu tar Rebecca Koller hand om 150 fladdermöss.

Foto: Lisa Mattisson

Just nu tar Rebecca Koller hand om 150 fladdermöss som behövt hjälp och som sedan ska släppas ut. Förra året var det 1500. När hon sover vet ingen. Men det är kanske därför hon går under smeknamnet ”Bat lady”. 

– Myndigheterna visste varken ut eller in och jag var tvungen att göra något. Jag är vaccinerad mot rabies och har erfarenhet, så jag tog på mig att försöka styra upp situationen. Det var så svårt att se alla döda, säger hon. 

Från början var situationen kaotisk.

– Jag var tvungen att ta beslut om vilka kolonier och vilka djur jag kunde rädda.

Med hjälp av Rebecca finns det numera en plan för om eller när det händer igen. Kommunens personal har vaccin och vet var de överlevande fladdermössen kan få hjälp och hur man ska hantera de döda. 

En fyra veckor gammal fladdermus suger på napp.

Foto: Lisa Mattisson

Plötsligt sticker en liten klo fram ur tygväskan.

Foto: Lisa Mattisson

Så påverkas fladdermössen

• Fladdermusarten Pteropus conspicillatus lever bara i Australien och på några öar i Indonesien.

• Under två dagar i november 2018 dog över 23 000 glasögonflyghundar i en värmebölja, vilket är nästan en tredjedel av artens population i Australien.

• Enligt ekologen Justin Walbergen från Hawkesbury Institute for the Environment kan fladdermössen i Australien jämföras med kanariefåglar i en gruva – när de dör på det här sättet är läget akut.

Källa: ABC News

Rebecca Koller har inte arbetat ensam – numera finns det fler än en ”Bat lady”. En av dem är en äldre kvinna, som av en slump kommer förbi butiken under samtalet. Hon bär en tygväska och plötsligt ser man en liten hand, eller en klo, sticka fram. Kvinnan blir orolig.

– Du får inte fota mig, bara fladdermusen.

Hon är mån om att förbli anonym.

– Det är inte som att man ska gå runt så här med fladdermöss på magen egentligen. Och jag vill inte visa att jag hjälper till.

Rebecca Koller förklarar:

– Hon är en av dem som har hjälpt mig. Det finns många som hjälper till, men reglerna är inte helt självklara. Å andra sidan har inte politikerna regler för hur de ska bete sig i den här situationen heller. 

Rebecca konstaterar att det finns ett kluvet förhållande till fladdermössen i Cairns.

– Det här är kanske inte alltid ett älskat djur. Men regnskogen här är beroende av fladdermössen och lyckligtvis finns det fler än jag som förstår det.

undefined

Rebecca Koller arbetar inte ensam – antalet ”batladies” har vuxit efterhand. Foto: Lisa Mattisson

TV: Se när fladdermusungarna suger på napp

undefined

”Hoppas en klimatförnekare köper huset”

Cykloner, bränder, hetta och översvämning har alltid varit en del av vardagen här, men aldrig så frekvent så att naturen inte hinner återhämta sig. Omfattningen av de katastrofer som inträffat på sistone har överrumplat många. Australiens premiärminister är dock inte känd för att ligga i framkant när det gäller miljön – eller tala högt om klimatförändringarna. Annat är det med försäkringsbolagen. 

Cairns räknas som ett högriskområde. Carine Visschers, 61, bor utmed strandkusten och tänker inom två år sälja sitt hus, huset som hon älskar och där hennes barn vuxit upp. Ett hus utan luftkonditionering, där vindarna svalkar av korsdrag under dagarna. 

– Det är en tidsfråga innan vi kan få en försäkring överhuvudtaget och redan nu har det blivit väldigt dyrt att försäkra huset. Och dyrare blir det. 

undefined

Carine Visschers älskar sitt hus vid kusten, men känner sig tvungen att flytta på grund av klimatförändringarna.

Foto: Lisa Mattisson

Klimatförändringarna har gjort att hon inte längre ser någon möjlighet att bo kvar i Cairns.

– Jag hoppas lite det är en klimatförnekare som köper mitt hus, så jag inte behöver ha dåligt samvete mot den som ska bo här efter mig, säger hon. 

Carine Visschers dotter bor nu London och studerar ekologi. Hon förklarar att hon lär sig av sin dotter varje dag. På frågan om framtiden svarar hon: 

– Framtiden är kvinnlig. Jag tror det är en fråga om känslor, mod, vetenskap och vårdande. Kanske har dagens unga kvinnor lättare att bli inspirerade av Greta och Claire än unga män. 

Carine vill ha något att lämna efter sig till sina barn. Det är en av de främsta anledningarna till att hon kommer att sälja huset inom kort. Men hon tror inte att hennes dotter själv kommer att vilja ha barn att lämna något vidare till. 

– Hon är inte ensam om att avstå från barn på grund av klimatkrisen. Det är en internationell rörelse. För vem vill ha barn när man vet vad som pågår och händer just nu och kommer hända.

Så påverkas cyklonerna:

• Skillnaden mellan temperaturen nära jordytan och temperaturen högre upp i atmosfären minskar när atmosfären värms upp. Det innebär färre tropiska cykloner. 

• Intensiteten, både gällande vindhastighet och nederbörd, ökar dock. Ett varmare klimat ger cyklonerna en större energikälla, vilket innebär att vi kommer se en ökning av skadliga och intensiva cykloner. 

Källor: The Climate Council, Bureau of meteorology i Australien

 

undefined

”Våra politiker är korrumperade”

Lokalprofilen Claire Galvin ska snart påbörja sina universitetsstudier i miljövetenskap. Hon har funderat på att bli politiskt aktiv, men under de förutsättningar som råder i Australien just nu ser hon inte politiken som ett alternativ. 

– Förutom att våra politiker är korrumperade så är det här är en fråga som går över politikgränserna. Och jag gör mer nytta så här.

undefined

Claire Galvin tycker att hon gör mer nytta utanför politiken.

Foto: Lisa Mattisson

Claire säger att hon lärt sig mycket det senaste året, sedan hon började kämpa för klimatfrågan på allvar.

– Det svåraste är att få ut sitt meddelande, utanför den grupp som redan är intresserade. Det gäller att vara organiserad och se till att möta både vanliga människor och politiker. Att göra det medvetet och envetet. 

Claires vänner Rachael och Ruby instämmer.

– Greta gör det här så bra. Även om man inte håller med om hennes taktik, oavsett om man gillar henne eller inte, så har hon lyckats hitta ett sätt att lyfta frågan och hur akut det är, säger Rachael Leeson.

”Det svåraste är att få ut sitt meddelande, utanför den grupp som redan är intresserade”, säger Claire.

Foto: Lisa Mattisson

”Jag förstår varför Greta inte vill bli politiker för då begränsar du din publik”, säger Ruby Rainbird.

Foto: Lisa Mattisson

Rachel och Ruby tar sina roller på stort allvar.

Foto: Lisa Mattisson

Cairns är omgivet av berg, strand och regnskog.

Foto: Lisa Mattisson

Hon är trött på att klimatkamp blivit en politisk fråga i Australien.

– Det ses som att du tar ställning politiskt om du är engagerad, men så ska det inte behöva vara. Det är en större fråga, som handlar om hur vi ska överleva.

Claire, Rachael och Ruby kommer att fortsätta kampen för att övertyga världen om det krisläge Australien befinner sig i. De tar sina roller på stort allvar, och inser att framtiden hänger på dem. 

– Jag har ett mandat och en röst. Jag och alla vi unga som kämpar, vi har en moralisk auktoritet som de äldre inte har, säger Claire.

undefined

Claire på en klimatprotest i Cairns.

Foto: Privat

Hon fortsätter: 

– De visste vad som höll på att hända, men har inte gjort något. Jag kan säga att det här är min framtid och ingen kan säga emot det! Jag hoppas att det inte bara är Greta som syns på Times omslag nästa år, utan alla unga kvinnor världen över som kämpar för klimatet.

På bilderna i Claires telefon flimrar hennes liv som klimataktivist förbi. Foton visar hur hon håller tal och deltar i olika protester – och så finns där en skärmdump som betyder extra mycket för henne. Det är en bild från FN-mötet förra hösten, när USA:s president Donald Trump passerar Greta Thunberg. Kamerorna fångade hur svenskan gav honom ett talande ögonkast, som kom att uppmärksammas i medier världen över. 

undefined

Greta Thunberg ger Donald Trump en talande blick.

Foto: Abaca/Stella pictures

Bilden av Thunberg och Trump brukar Claire återkomma till. Hon har sina egna politiker att konfronteras med. Parlamentsledamoten Warren Entsch, som är placerad i Cairns för att arbeta för miljön, brukar uttala sig i medier om hur ungdomarna i Cairns är hjärntvättade. Han har bland annat sagt att de utsätts för barnmisshandel, i form av att de vuxna skrämt upp dem. Claire konstaterar att Warren inte nämner henne vid namn, men att det ändå är uppenbart vem han pratar om. Att det handlar om henne och hennes vänner. De tänker fortsätta protestera utanför hans kontor.

undefined
undefined

Vid lagunen i Cairns syns varningar för UV-strålningen.

Foto: Lisa Mattisson

Utanför en restaurang vid vattnet har en en brokig grupp människor samlats. Det är Cairns oroliga vuxna som träffas för att prata om klimatfråga – och de är fler än vanligt. Greg Sorenson är en huvudperson. Han är avväpnande och medveten om svårigheterna.

– På grund av den politiska laddningen och att alla är så olika måste man ta sig tid att lyssna, konstaterar han.

I dag ska de planera en aktion, då de med munskydd och banderoller ska stå utanför kommunhuset för att kräva att regeringen deklarerar klimatnödläge. Greg Sorenson kommer vara där, men han tror att det är ungdomarna som kommer att göra skillnad på riktigt. 

– Jag tror och tycker det är de unga som ska höras. Men vi är många vuxna som också är engagerade och vi försöker stötta dem så mycket vi kan. Det kanske är vårt främsta jobb. För det är ungdomarna som är framtiden.

undefined

”Vårt främsta jobb är att stötta de unga så mycket vi kan”, säger Greg Sorenson.

Foto: Lisa Mattisson