Isabella Lövin om bensinupproret och kompromissen

”Det är en kvarts pizza i månaden”

Ingen saknar tjock-tv – så varför skulle vi sakna bensinbilar?

I en stor intervju om klimathotet ger MP-ministern sin syn på höstens kompromiss om drivmedelspriset.

– När man pratar om en bensinskattehöjning låter det som att det skulle driva folk från hus och hem, men det är bara några kronor det är frågan om. En kvarts pizza i månaden, säger Isabella Lövin.

Publicerad 24 nov 2019 kl 18.11

Expressen har bett alla åtta partiledare att ta med sig ett föremål som sammanfattar deras klimatpolitik.

Klimataktivisten Greta Thunberg lämnade över den till amerikanska kongressen med en uppmaning om att lyssna till vetenskapen: FN:s klimatpanels specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning.

Nu håller Miljöpartiets språkrör, tillika miljö- och klimatminister samt vice statsminister, rapporten i handen.

Varför har du med dig IPCC:s rapport?

– Det här är den stora larmklockan för hela mänskligheten just nu. Vi behöver ställa om våra samhällen. Om vi inte gör det finns konsekvenserna beskrivna här. Vi vet inte om vi kommer att klara målet eller om det kommer att gå mycket längre. Vi har redan nästan två graders uppvärmning i Sverige, säger Isabella Lövin.

Jämfört med förindustriell tid har temperaturen ökat 1,7 grader i Sverige och vår årsmedeltemperatur stiger dubbelt så snabbt som det globala snittet, enligt SMHI.

undefined

Isabella Lövin väljer IPCC:s specialrapport för att sammanfatta sin klimatpolitik. ”Det här är den stora larmklockan för hela mänskligheten just nu”, säger hon.

Foto: Olle Sporrong

Enligt FN-rapporten måste de globala koldioxidutsläppen halveras till 2030 för att hålla uppvärmningen under 1,5 grader. Vad är högst upp på din prioriteringslista?

– Vi ska gå in i ett paradigmskifte. Vi ska bygga om hela samhället. Då kan man inte bara peka på en sak vi ska göra. Vi har en lång handlingslista.

Isabella Lövin säger att hon vill öka takten för omställningen inom transporter, industri och jordbruk samt ta fram sätt att producera och konsumera som inte förstör planeten.

– Det låter kanske revolutionerande. Samtidigt har vi varit med om stora förändringar tidigare. Det brukar faktiskt bli till det bättre. 

Hon ger ett exempel:

– Jag tror att få längtar tillbaka till oljeeldade villapannor. Det blev en stor debatt för 30 år sedan när de började försvinna. Pensionärerna kommer att sitta och frysa i stugorna, sa man. Sedan har vi ersatt det med pelletspannor och fjärrvärme och fått ner utsläppen radikalt i bostadssektorn. Det är ingen som ifrågasätter det i dag.

LÖVINS KLIMATSVAR – PÅ TRE MINUTER

Isabella Lövin värvades till Miljöpartiet efter sin uppmärksammade fiskeribok ”Tyst hav” som utkom 2007. 

– Idén om evig tillväxt går inte ihop med det faktum att vi lever på en ändlig, begränsad planet, sade hon året därpå som värd för ”Sommar i P1”.

Drygt tio år senare är hon miljöminister och i skottgluggen när klimataktivisten Greta Thunberg talar i FN:

Allt ni kan prata om är pengar och sagor om evig ekonomisk tillväxt. Hur vågar ni?

Vad tycker du ska hända med tillväxten?

– Det finns tillväxt som är direkt livsfarlig för vår planet. Det handlar om ett ohållbart utnyttjande av naturresurser där vi bara släpper ut i luften och havet och förstör planeten för våra barn och alla kommande generationer. Sedan finns tillväxt som handlar om fler anställda i äldreomsorgen eller fler som kan arbeta med kultur. Det är en ekonomisk tillväxt, eftersom ekonomin växer när fler blir sysselsatta.

undefined

”Jag tror att få längtar tillbaka till oljeeldade villapannor. Det blev en stor debatt för 30 år sedan när de började försvinna. Pensionärerna kommer sitta och frysa i stugorna, sa man”, säger Isabella Lövin.

Foto: Olle Sporrong

Sveriges tillväxt kommer att öka i arbetet för att bli världens första fossilfria välfärdsland, enligt Isabella Lövin. Hon nämner vindkraftsparken i Piteå, batterifabriken i Skellefteå och SSAB:s pilotanläggning för att tillverka stål utan kol med ny vätgasteknik i Luleå. 

– Allt det här kommer naturligtvis leda till en växande ekonomi. Men bnp som enda mått på välstånd är helt ålderdomligt och förkastligt. Det mäter inte verklig utveckling i en positiv riktning. Därför behöver vi också mäta hur människor och natur mår. 

I ”Sommar i P1” nämner du ”bnl” som ett alternativ till bnp.

– Ja, bruttonationallycka. Det är något som det lilla landet Bhutan i Asien har, som jag tycker är ett spännande mått. Men vi har också infört alternativa välfärdsmått i budgeten redan för tre år sedan. Det handlar om sjukskrivningstal, upplevd lycka och olika miljötillstånd.

undefined

”BNP som enda mått på välstånd är helt ålderdomligt och förkastligt. Det mäter inte verklig utveckling i en positiv riktning. Därför behöver vi också mäta hur människor och natur mår”, säger Isabella Lövin. Foto: Olle Sporrong

undefined

ISABELLA LÖVIN OM HUR HON LEVER KLIMATSMART:

undefined

Jag väljer miljömärkt mat, äter inte rött kött, och försöker undvika matsvinn.

Jag källsorterar sopor, och reparerar det som kan repareras i stället för att slänga och köpa nytt.

När jag kör bil kör jag elbil.

undefined

Så kallad grön tillväxt har framhållits som en lösning på klimatkrisen. Men enligt flera studier, bland annat en rapport från EU i somras, saknas bevis för att vi kan frikoppla tillväxt från utsläpp.

Trots optimistiska beräkningar på teknikhopp och bättre användning av jordens resurser kommer vi fortsätta leva ohållbart.

Den tidigare så optimistiska klimatprofilen Johan Rockström beskriver grön tillväxt som önsketänkande i en uppmärksammad krönika i Svenska Dagbladet.

Tror du fortfarande på grön tillväxt?

– Jag tror inte på bara en tillväxt. Det finns en bra tillväxt som innebär att fler anställs inom omsorg och tjänstesektorn. Sedan när vi talar om konsumtion, den tillväxten kan inte hålla på som i dag, med slit och släng. Här måste vi sluta kretsloppen och återanvända. Vi ska ha en cirkulär ekonomi. 

Vi kan inte vältra över akuta miljöproblem på människor i fattigare länder

Framöver ska vi kunna återanvända allt, enligt Lövin. Ett första steg är den så kallade produktpassen för prylar som föreslås i uppgörelsen mellan S, MP, C och L. Den ska visa vad produkter innehåller och hur de återanvänds.

– Nästa steg är att vi sluter kretsloppen helt. Då behöver vi jobba mer på EU-nivå, vilket vi gör.

Isabella Lövin säger att Sverige är ett föredöme i världen – men kan bli bättre.

– Någon måste gå före och visa att det här är genomförbar politik. Om vi inte klarar att göra omställningen förlorar vi möjligheten att få andra länder att följa efter. 

undefined

”Vi ställer om våra liv hela tiden. Allt fler sätter upp solceller på sina villatak. Allt fler köper elbilar. Allt fler cyklar. Allt fler äter lite mindre kött och flyger lite mindre”, säger Isabella Lövin, här på cykel med Gustav Fridolin.

Foto: Erik Simander/TT

Hon tycker att det krävs kraftfull politik eftersom marknaden inte klarar av att styra omställningen på egen hand.

– Marknadskrafterna hade kunnat fixa det här för 50 år sedan om det var så. Teknologin finns. Volvo hade en full elbil 2009 som man sedan la ner produktionen av, för att politiken inte följde med.

En stor del av svenskarnas utsläpp sker när vi köper saker som tillverkats i andra länder. Borde inte konsumtionsbaserade utsläpp räknas in i Sveriges klimatmål?

– Både ja och nej. Vi har i januariavtalet tagit fram att vi ska ha mål för att minska svenskarnas utsläpp utanför Sveriges gränser. Där har vi ett ansvar. Vi är ett rikt land, vi kan inte vältra över akuta miljöproblem på människor i fattigare länder. Sedan säger jag nej eftersom vi rapporterar till FN om utsläppen inom Sveriges gränser. Så vi måste både klara av att minska utsläppen här och ta ansvar för utsläppen utanför våra gränser.

Jag tror inte att vi kommer sakna bensin- och dieselbilar

På vilket sätt behöver svenskarna ställa om sina liv?

– Vi ställer om våra liv hela tiden. Allt fler sätter upp solceller på sina villatak. Allt fler köper elbilar. Allt fler cyklar. Allt fler äter lite mindre kött och flyger lite mindre. Det är en utveckling som sker spontant, för att människor vill det, men också på grund av den politik vi för. Jag tror inte att vi kommer sakna bensin- och dieselbilar den dag de är borta, lika lite som folk saknar tjock-tv. I dag kan det låta i debatten som att alla vill köra bensin- och dieselbilar.

Bensinupproret har samlat över en halv miljon svenskar på Facebook. Vad tycker du om deras kamp för längre bensinpriser? 

– Jag kan respektera att man i vissa delar av landet känner att det är en svår situation att hantera. Att man sitter fast i att bensinpriset går upp och ner. Den största ökningen handlar om konflikten i Mellanöstern och att kronan är svag.

undefined

Protester mot bensinpriset i Barkarby i maj. Foto: Fredrik Sandberg/TT

undefined

MILJÖPARTIET VILL:

undefined

• Åtminstone fördubbla flygskatten (i dag mellan 60 och 400 kronor) på långresor till länder som Thailand och USA.

Införa en bonus för den som bygger om sin bensinbil till en miljöbil som kan gå på etanol.

Öka trähusbyggandet med målet att hälften av alla flerbostadshus byggs i trästomme år 2025.

undefined

Debatten kring bensinpriset ledde till en kompromiss i regeringens höstbudget. Bensinskatten sänks som kompensation för att den så kallade överindexeringen är tillbaka, och för att mer biodrivmedel blandas i tanken. Men i slutändan blev bensinpriset ändå 15 öre dyrare per liter på grund av inflationen. 

Det låter som att det skulle driva folk från hus och hem

I den så kallade gröna skatteväxlingen kompenseras också boende i glesbygd med en särskild skattesänkning om 137 kronor i månaden. ”Det räcker till en pizza”, ansåg kommunstyrelsens ordförande i jämtländska Bräcke. 

Isabella Lövin tar jämförelsen vidare:

– När man pratar om en bensinskattehöjning låter det som att det skulle driva folk från hus och hem, men det är bara några kronor det är frågan om. En kvarts pizza i månaden. Den sänkning av skatten som samtidigt genomfördes på landsbygden viftas bort med att det var ingenting, det var en pizza. Där får man hålla relationerna klara.

Om du exempelvis tankar 200 liter bensin i månaden innebär höjningen en ökad bensinkostnad på 30 kronor, enligt MP-ministern.

Vad skickar en sådan här kompromiss för budskap?

– Det viktiga för oss är förstås att vi ska få ner utsläppen. Nu är biodrivmedel något dyrare än fossila bränslen, konstigt nog. Då vill vi kompensera med skatten så det inte blir en känsla av att vanliga människor straffas. Jag tycker inte den här debatten är lika intressant som det faktum att Moderaterna går ut med en massiv sänkning på bensinskatten. Mitt i brinnande klimatkris. Det är en subvention för bensin och diesel med sju miljarder kronor.

undefined

”Jag har gått in i politiken eftersom jag har känt mig så pass handlingsförlamad som privatperson, där jag sett hur vi förstör vår planet och att det är svårt att som enskild konsument försöka stoppa det som händer”, säger Isabella Lövin.

Foto: Olle Sporrong

Samtidigt fortsätter regeringen att lägga miljarder på subventioner för fossila bränslen. Det handlar bland annat om skattelättnader för diesel i arbetsmaskiner, bränsle till inrikesflyget och sjöfart. Hur går det ihop?

– Det är sant att vi under lång tid försökt gynna jordbrukare, fiskare och vissa industrier genom att sänka energi- och koldioxidskatten. En del ligger kvar. Det är svårt att ta bort dem i ett enda slag. Dessutom har vi en jätteinfekterad debatt i Sveriges riksdag. Vi skulle väldigt gärna ta bort den typen av stöd och införa andra stöd som inte är kopplade till just bränslet. Vi har tagit viktiga steg i budgeten. För första gången har vi tagit bort nedsättningen av skatt för gruvdiesel och fossila bränslen i kraftvärme. Ska vi uppnå ett fossilfritt välfärdssamhälle kan vi inte gynna fossila bränslen i någon verksamhet.

Hur ser du på debatten om flygskam?

– Den är intressant, särskilt att den har plockats upp så mycket internationellt. Jag tycker att vi alla behöver tänka efter kring flygandet och framför allt se hur mycket det har ökat de senaste 25 åren. Mer än fördubblats. Vi ser också hur priserna bara har gått ner. När jag var ung och man skulle resa till Italien kostade en tågbiljett en tredjedel av en flygbiljett. Då var det klart att jag tog tåget. Nu är det precis tvärtom. Det kanske bara kostar 150 kronor med en jättebillig flygbiljett. Jag kan förstå att ungdomar hellre tar flyget. Här behöver vi fortsätta jobba. Under mandatperioden ska vi ha fler nattågslinjer till Europa. Höghastighetstågen är också ett alternativ till flyget.

När det gäller planer på nya höghastighetståg i Sverige säger Liberalerna nu att Moderaterna måste vara med i en uppgörelse. Hur tungt väger MP:s röst för att planerna inte ska dröja ytterligare?

– Vi har ett januariavtal och det ska följas. Det är inte ett smörgåsbord där man kan välja vad man vill, och avskaffa värnskatten och sedan inte vill vara med på höghastighetstågen. Jag utgår från att vi ska genomföra det vi är överens om. 

LÄS MER: Ulf Kristersson: ”Jag är rädd för de här alarmisterna”

LÄS MER: Annie Lööf: ”Det är inte flyget som är problemet” 

undefined
undefined

Kan vi fortsätta flyga?

– Vi måste få bort utsläppen även från flyget. Den ökning av flygandet som vi har sett de senaste 20 åren är inte hållbar. Vi behöver flyga mindre men också hållbart.

undefined

Ska vi bygga ut och fördubbla kapaciteten på Arlanda flygplats?

– Jag kan absolut inte se att det är nödvändigt. Vi ser nu hur svenska folket flyger allt mindre de senaste två åren. Det tror jag är ett tecken på att man inser att det inte är hållbart.

undefined

Är det rätt tänkt – som SSU föreslagit – att på sikt förbjuda flygtrafik mellan Sveriges tre största städer?

– Nej, jag tror i dagsläget inte på förbud. Jag tror på att satsa på alternativen. Vi har en historiskt stor satsning på järnvägen och nattåg till Europa kommer bli verklighet under mandatperioden.

undefined

Ska vi bygga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö?

– Ja. Vi är överens i januariavtalet och det här är något som vi har pratat om alldeles för länge och som just nu är det bästa tillfället att förverkliga. Vi har en unikt låg statsskuld i Sverige och vi behöver nya stambanor.

undefined

Ska vi låta Preemraff bygga ut och då bli Sveriges största utsläppare?

– Det vill jag inte uttala mig om eftersom vi har sagt att regeringen ska ta ställning till ärendet. Först ska vi ha en domstolsbehandling.

undefined

Borde skolor ha vegetarisk mat som utgångspunkt?

– Jag tycker att det är en bra idé. Sedan tror jag också att skolorna själva kan bestämma om det här. Det är bra om man tar det steg för steg, och inför en vegetarisk dag eller två. Sedan får man se hur barn och föräldrar reagerar. Jag tycker att det är både gott, hälsosamt och bra för klimatet.

undefined

Ska privatbilism förbjudas i svenska storstäder?

– Det är också upp till städerna själva att bestämma. Jag tror att vi alla har märkt hur mycket trevligare det blir när vi har bilfria gator i delar av innerstäderna.

undefined

Ska vi höja bensinskatten?

– Ja, vi kommer att indexera den efter konsumentprisindex, där vi ser en ökning. Det behöver vi göra. Men det är också viktigt att säga att vi ser att det finns dem som drabbas mer av en sådan höjning, och därför sänker vi skatten för de som bor i glesbygd.

undefined

Mer eller mindre kärnkraft?

– Mindre. Kärnkraften avvecklar sig själv just nu. Det är egentligen en icke-fråga. Om inte skattebetalarna ska gå in med mångmiljardbelopp för att subventionera kärnkraften kommer den inte att fortsätta. Den är inte konkurrenskraftig när alla energibolag investerar i vind och sol. Det är billigare, säkrare och finns här och nu.

undefined

Känner du klimatskam?

– Ja, ibland gör jag det. Jag har gått in i politiken eftersom jag har känt mig så pass handlingsförlamad som privatperson, där jag sett hur vi förstör vår planet och att det är svårt att som enskild konsument försöka stoppa det som händer.

SE HELA INTERVJUN MED ISABELLA LÖVIN: